Annons

Rimbobulledagen lyfts fram – satsning på lokal tradition

Publicerad 2026-05-19 – av Tobbe Rydsheim
— Historien om Rimbobullen har alltid funnits där. Vi är nästan uppvuxna med den, säger Susanne Pontvik och Maria Fahlcrantz från Café Chocolate. FOTO: Privat
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Rimbobulledagen firas den 21 maj och har sin grund i ett lokalt bakverk med rötter från 1950-talet. Nu görs en satsning på att lyfta fram dagen ytterligare och sprida traditionen.

Bakom initiativet står Café Chocolate i Rimbo, där idén vuxit fram ur en stark lokal förankring.

— Historien om Rimbobullen har alltid funnits där. Vi är nästan uppvuxna med den, säger Susanne Pontvik och Maria Fahlcrantz som driver Café Chocolate.

Annons

Rimbobullen skapades 1956 av Ingrid Boman och blev rikskänd genom ett reportage i Ica-kuriren. Sedan dess har den levt kvar som ett välkänt bakverk, både lokalt och nationellt.

Idén att lyfta fram dagen ytterligare växte fram med inspiration från andra etablerade temadagar, som kanelbullens dag.

— Rimbobullen är ju känd runt om i landet, så vi tyckte att den förtjänar en egen dag och att sätta Rimbo på kartan, säger Maria Fahlcrantz.

Den första Rimbobulledagen i sin nuvarande form hölls 2024 och lockade många besökare. Firandet har sedan dess utvecklats till mer än bara bakning, med inslag av musik, konst och aktiviteter som allt kretsar kring Rimbobullen.

— Första året hade vi en stor fest med konstnärer och musiker med Rimbobulletema. Den traditionen håller vi fast vid, säger Susanne Pontvik.

Samtidigt pågår ett arbete med att sprida dagen vidare, både lokalt och nationellt. Flera konditorier i Roslagen med omnejd har tidigare deltagit i satsningen.

Intresset för bullen har vuxit snabbt på hemmaplan. Under premiäråret bakades hundratals bullar jämfört med en betydligt lägre försäljning i vanliga fall.

Annons

— Vi bakade över 700 bullar förra Rimbobulledagen. Vi bakar allt själva med äkta smör, och det finns mycket kärlek och känsla i det vi gör, säger Pontvik.

Bakverket väcker starka känslor hos många besökare, enligt initiativtagare. För flera är Rimbobullen förknippad med barndomsminnen, och enligt caféet märks ett tydligt intresse även från förbipasserande. Under sommaren, när turismen ökar, stiger också efterfrågan på bullen.

— Den smälter i munnen, säger många. Och sen vill de ha fler – det är ett bra betyg, säger Maria.

Enligt duon har dagen också blivit en samlande kraft för orten.

— Den sätter Rimbo på kartan, helt klart, säger Pontvik.

— Det blir som en liten folkfest. Det sammanför Rimbo litegrann, avslutar Fahlcrantz.

Annons

Öppet exponerade likdelar i Kvisthamrabacken

Halloween i Roslagen

Publicerad Idag 13:57 – av Tobbe Rydsheim
Stora mängder skelettdelar ska ha legat öppet exponerade bland jordmassorna i backen under ett par dagar.
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Hösten 2005 började mänskliga ben dyka upp i jordmassor vid Kvisthamrabacken i Norrtälje. Massorna kom från markarbeten intill Norrtälje kyrka, där människor hade begravts under flera hundra år.

Vid Norrtälje kyrka pågick arbetet med den nya Mariagården. Under arbetet hade flera skelett redan hittats på själva kyrktomten.

När jordmassor senare kördes till Kvisthamrabacken upptäcktes även där mänskliga ben. Fynden väckte kritik, och en antikvarie vid Länsstyrelsen beskrev hanteringen som oetisk.

Annons

Enligt nya uppgifter till Allt om Norrtälje från ett förstahandsvittne ska omfattningen dessutom ha varit betydligt större än vad som framgick av den samtida rapporteringen.

- Stora mängder skelettdelar låg öppet exponerade bland jordmassorna i backen under ett par dagar, berättar hen.

Därefter ska benen ha försvunnit ur sikte.

- Jag vet inte om de samlades in eller om de täcktes när ytterligare jordmassor lades på platsen.

Församlingen uppgav vid tiden att man inte hade känt till gravar i just den del av marken som schaktades. Kyrkogården runt Norrtälje kyrka hade dock använts under flera hundra år. År 1831 utvidgades kyrkogården dessutom med omkring 500 kvadratmeter åt norr.

I den lokala debatten förekom även uppgifter om att särskilt marginaliserade människor skulle ha begravts i området.

Just norrsidan av äldre svenska kyrkogårdar hade historiskt ofta lägre status. De mest eftertraktade gravplatserna låg närmare kyrkan och på södra sidan, medan bland annat självspillingar och avrättade personer under vissa perioder kunde hänvisas till den norra delen. Kyrkogårdar kunde på så sätt spegla samhällets sociala hierarki även efter döden.

Annons

Det betyder inte att de ben som hamnade i Kvisthamrabacken kan kopplas till brottslingar eller andra utstötta grupper. Men det ger en historisk bakgrund till den debatt som uppstod kring fynden och frågan om vilka som egentligen hade begravts i området.

Exakt hur många människor kvarlevorna kom från är fortfarande oklart. Samtida medier rapporterade vid ett tillfälle om skelettdelar motsvarande ungefär en halv människa, men ben hade hittats både vid kyrkan och bland de bortforslade massorna. Den nya vittnesuppgiften pekar på att betydligt fler ben kan ha varit synliga vid Kvisthamrabacken än vad som då rapporterades.

- Att det rörde sig om mänskliga ben råder det ingen tvekan om, avslutar vittnet.

 

Annons

Borgmästaren halshöggs – sedan började spökhistorien

Halloween i Roslagen

Publicerad 2026-10-23 – av Tobbe Rydsheim
Nils Pedersson Humbla var borgmästare i Norrtälje och dog 1634.
1 min läsning
Annons
Flygfyren

Norrtäljes borgmästare Nils Pedersson Humbla avrättades 1634 efter en dödlig misshandel. I den lokala berättartraditionen fick han sedan aldrig ro – utan började vandra huvudlös genom staden.

Nils Pedersson Humbla var ingen påhittad spökfigur. Han var borgmästare i Norrtälje och dog 1634.

Bakgrunden till hans död var brutal. Enligt lokalhistoriskt material misshandlade Humbla en gravid mjölnarhustru efter en konflikt. Både kvinnan och barnet ska ha avlidit efter misshandeln.

Annons
Flygfyren

Humbla dömdes till döden och domen stod fast efter prövning i Svea hovrätt. I november 1634 avrättades han genom halshuggning på torget i Norrtälje.

Sedan tar sägnen vid.

I den lokala berättartraditionen sägs den avrättade borgmästaren senare ha visat sig som en huvudlös vålnad i staden. Berättelserna har särskilt knutits till området kring det gamla gevärsfaktoriet.

Hur gammal själva spökhistorien är går inte att slå fast utifrån det källmaterial som finns tillgängligt. Det går därför heller inte att veta hur snart efter avrättningen berättelserna började spridas. Men personen bakom vålnaden är historisk.

Fyra sekler senare lever hans namn fortfarande kvar.
Inte bara som borgmästare, utan  även som Norrtäljes huvudlösa spöke.

Annons

Annons

Komikern Felicia Tomala tar Morfars deckare till Kapellet

Publicerad 2026-10-23 – av Tobbe Rydsheim
Den 7 november kommer komikern Felicia Tomala till Kapellet med föreställningen Morfars deckare – en blandning av standup, berättande och mordgåta.
1 min läsning
Annons

Den 7 november kommer komikern Felicia Tomala till Kapellet med föreställningen Morfars deckare – en blandning av standup, berättande och mordgåta.

Föreställningen bygger på ett manus som Tomala hittade i sin morfars dödsbo. I berättelsen hade morfadern skrivit in sig själv som huvudperson och hjälte i en egen deckarhistoria.

Det blev utgångspunkten för Morfars deckare, där publiken får följa med in i en värld av mordgåtor, udda karaktärer och oväntade vändningar.

Annons
Flygfyren

Föreställningen kombinerar klassisk deckardramaturgi med standup och personligt berättande. Enligt ett pressmeddelande är resultatet en humoristisk föreställning där morfaderns manus och Tomalas egna perspektiv vävs samman.

Morfars deckare spelas på Kapellet den 7 november.

Annons

Här ska Näcken ha spelat i Bergshamra

Halloween i Roslagen

Publicerad 2026-10-22 – av Tobbe Rydsheim
2 min läsning
Annons

Enligt lokala sägner ska Näcken ha låtit tonerna ljuda över Kvarnforsen vid den gamla kvarnmiljön i Bergshamra.

Kvarngården i Bergshamra är en gammal kvarnmiljö där vattnet under lång tid varit en viktig kraftkälla. Den bevarade vattenkvarnen har anor från 1700-talet. Men forsen har också fått en plats i den lokala folktron.

Enligt traditionen ska Näcken ha spelat vid Kvarnforsen – ett väsen som i svensk folktro framför allt förknippas med sjöar, bäckar och forsande vatten.

Annons

Näcken beskrevs ofta som en närmast övermänskligt skicklig spelman. Hans musik kunde vara så vacker att människor lockades till vattnet, och i många sägner sökte spelmän upp honom för att själva lära sig hans konst.

Men den sortens kunskap hade ofta ett pris. I berättelserna är Näcken sällan någon ofarlig musiklärare, och möten med honom kunde sluta illa.

Exakt hur gammal traditionen om Näcken vid Kvarnforsen är går inte att fastställa utifrån den moderna dokumentationen av platsen. Det är därför inte heller känt vem som först ska ha hört honom spela eller när berättelsen började spridas.

Men sägnen har levt kvar och blivit en del av platsens historia.

Och när vattnet fortfarande brusar genom Kvarnforsen finns åtminstone en gammal folklig förklaring till var musiken kan ha kommit ifrån.

Annons

Annons