Detta är en diskussionstext. Skribenten svarar för åsikterna i artikeln.Vår tids stora folksjukdom.
Så kan man benämna den brett förekommande psykiska ohälsan, inte minst bland unga. Som lokalpolitiker ser vi ofta effekterna, såväl inom skolan som socialtjänsten.
Att enbart sitta och vänta på att någon annan ska göra något ligger inte för oss, därför vill vi nu istället anställa fem ungdomsstödjare som kan arbete både med stödsamtal och guidning för att hamna rätt i vårdutbudet. Det är just den snabba första kontakten som efterfrågas och nu vill gå före och leverera den.
Under de senaste åren har vi satsat stort på att förstärka elevhälsovården och vi har bland annat öppnat upp elevhälsa online. Eftersom psykiskt välmående är ett övergripande ansvar och mål, har vi också deltagit i "Agenda Välbefinnande", tillsammans med bland annat Region Stockholm, Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska institutet.
Istället för att göra psykiskt välmående till en fråga för enbart vården eller skolan, har vi sett till att samtliga avdelningar inom kommunen ska agera för att skapa en så hållbar kommun som möjligt. Därför har såväl Bygg- och miljönämnden som Tekniska nämnden mål och aktiviteter som ska stärka det psykiska välmåendet. Vi gör det tillsammans med forskare och andra kommuner.
Att vi nu har ett så kallat tvärsektoriellt arbete vad gäller psykisk hälsa är viktigt i sig, men det är också ett långsiktigt arbete och inget som tar bort de akuta symtomen eller behoven. Väntetiden för att få hjälp är många gånger lång, inte minst för ungdomar. Med hög belastning på BUP kan man inte vänta sig något annat heller.
Därför vill vi ta ett nytt grepp på psykisk hälsa och försöka arbeta lösningsorienterat. Istället för att göra som kommunpolitiker brukar göra, det vill säga påpeka att sjukvården inte är ett kommunalt ansvar, tror vi på att våga utmana de egna stuprören.
I den forskningsrapport som Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd – publicerade i början av året slås det tydlig fast att en snabb insats är nyckeln, och man påvisar också de problem som finns för människor att hitta rätt nivå för sina problem (Psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd hos barn och unga – begrepp, mätmetoder och förekomst En kunskapsöversikt).
I forskningsrapporten påpekas också att det finns stora variationer i behov hos olika människor, där vissa kan gå vidare efter några coachande samtal och andra är i behov av långsiktig terapi och medicinering.
Tillsammans föreslår vi därför en satsning på fem utbildade socionomer – eller motsvarande – som enbart ska vara fokuserade på barn- och ungdomar i Norrtälje kommun. Vi gör det genom en satsning på Trygg i Norrtälje Kommun, där det redan idag görs ett generellt arbete med folkhälsofrågor. Det handlar inte om att konkurrera, utan att komplettera och underlätta för ungdomar som har ett behov av snabbt stöd och vägledning i den djungel som psykiatrin många gånger är.
Att bara sitta och peka finger på någon annan kommer inte leda någonvart, men vi kan inte heller sitta still och se ungdomar må dåligt. Därför presenterar vi ett konkret förslag för att faktiskt göra skillnad.
Bino Drummond (M)
Per Lodenius (C)
Robert Beronius (L)
