Annons

Tredje raka segern för BKV Norrtälje – tre poäng mot serieledande Ängby IF

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2025-06-19 – av Redaktionens textbot
Fotbollsspelare i dagsljus.
BKV Norrtäljes herrar fortsätter att visa stark formkurva i division 3 norra Svealand.
1 min läsning
Annons
Flygfyren

BKV Norrtäljes herrar fortsätter att visa stark formkurva i division 3 norra Svealand. På onsdagskvällen kom nämligen lagets tredje raka seger när Ängby IF besegrades på bortaplan.

Efter en tung inledning på säsongen verkar BKV:s herrar nu ha hittat rätt form. Trots ett underläge med 0–1 i halvtid mot hemmalaget Ängby IF, efter mål från Fabian Bergsten, lyckades Norrtäljelaget vända matchen på onsdagskvällen till en stabil seger.

Linus Lindkvist, Marcus Storäng och sedermera Max Temrin stod för ett mål vardera i andra halvlek och säkrade tre poäng för BKV Norrtälje.

Annons
Flygfyren

BKV har nu skrapat ihop 14 poäng hittills i tabellen och kvarstår på tionde plats.

Trots förlusten behåller Ängby IF serieledningen.

Nästa match för BKV spelas söndagen den 3 augusti klockan 16.00, då laget möter IFK Västerås på bortaplan.

Annons
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Sommarlovet ska inte vara en väntsal

Publicerad Igår 17:44 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Idag börjar skolan igen efter sommaren för många av våra barn och ungdomar. I våras gick 88,3% av alla niondeklassare i de kommunala grundskolorna ut med behörighet till gymnasieskolans nationella program. För många av dem var skolavslutningen en början på något nytt. De visste redan vilken gymnasieskola de skulle börja på, vilket program de kommit in på och kanske redan vilka kompisar de kommer att gå tillsammans med i höst. De kunde börja förbereda sig, köpa det som behövs och framför allt se fram emot nästa steg.

Men så har inte sommaren sett ut för alla.

I Norrtälje kommun var det omkring 12 procent av eleverna som inte når gymnasiebehörighet. För många av dem har skolgången varit kantad av svårigheter. När deras klasskamrater går på sommarlov och vet vad som väntar i augusti kan de behöva gå hela sommaren i ovisshet. Först senare kommer beskedet om de får börja på ett introduktionsprogram och vilken väg som väntar.
Det är just de ungdomarna som kanske behöver samhällets stöd allra mest.

Annons
Flygfyren

Därför är kommunens sommarjobb så viktiga. Alla ungdomar lyckas inte själva hitta ett jobb. Alla har inte föräldrar som har kontakter eller kan ordna en plats. Kommunala sommarjobb och Norrtälje kommuns satsning Egen sommar är insatser som ger lön, erfarenheter och en känsla av att vara behövd eller att klara av någonting på egen hand; erfarenheter av att lyckas.

Vi gör mycket bra, men vi kan göra mer för vad händer med de ungdomar som inte får ett sommarjobb och inte har en given plats på gymnasiet till hösten? Är det någon som tar kontakt med dem? Finns det någon som frågar hur sommaren känns när framtiden är oviss? Någon som pratar om vad som händer i höst och vilka vägar som finns? Annars är de ett lätt mål för rörelser som vill erbjuda snabba lösningar.

Gymnasieskolorna gör generellt, såvitt jag vet, ett viktigt och bra arbete för att ta emot de elever som inte är behöriga till gymnasiets nationella program. Där görs insatser för eleverna som vi kanske hade velat se mycket tidigare. Borde inte ansvaret för detta ligga på grundskolan? Det är där eleverna har gått i nio år och ibland kan jag nog tycka att de kommer ganska lindrigt undan.

Att omkring var åttonde elev lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet är inte bara en individuell känsla av misslyckande. Det är ett misslyckande för skolan och för samhället. Och det kostar dessutom stora pengar när gymnasieskolan sedan behöver lägga omfattande resurser på att reparera det som inte fungerade i grundskolan.

Sommarlovet mellan nian och gymnasiet ska inte vara en väntsal för dem som inte klarat skolan. Det ska vara en bro till framtiden. Kommunen behöver erbjuda sommarjobb till de ungdomar som inte hittar ett själva och alla ungdomar som svävar i ovisshet bör personligen kontaktas för att känna att även de är på väg mot framtiden.

Alla ungdomar behöver inte samma väg. Men alla har rätt att veta att det finns en väg. Det är det minsta vi kan kräva av en jämlik skola.

Annons

Annons

Unga företagare slog omsättningsrekord

Publicerad Igår 12:23 – av Tobbe Rydsheim
Sommarens deltagare i Egen sommar omsatte tillsammans över en halv miljon kronor.
1 min läsning
Annons

Sommarens deltagare i Egen sommar omsatte tillsammans över en halv miljon kronor. Företagsskolan avslutades med pitchar och prisutdelning på Stadshotellet.

De unga entreprenörerna i Norrtälje slog i sommar nytt omsättningsrekord inom kommunens satsning Egen sommar. Tillsammans drog deltagarnas företag in mer än en halv miljon kronor.

– Så kul att intresset för entreprenörskap och företagande fortsätter växa bland Norrtäljeungdomarna, säger utbildningsledaren Samuel Christiernin.

Annons
Flygfyren

Egen sommar är en entreprenörsskola som drivs av Norrtälje kommun. Deltagarna inleder sommaren med en intensivkurs på omkring en och en halv vecka, där de får lära sig grunderna i företagande och utveckla sina affärsidéer.

Därefter driver ungdomarna sina verksamheter på egen hand under sommarlovet, med möjlighet till löpande handledning från utbildningsledarna.

– Ung ambition och drivkraft smittar av sig, så alla blir vinnare, säger Samuel Christiernin.

Årets omgång avslutades på torsdagskvällen på Stadshotellet i Norrtälje. Där fick deltagarna presentera sina företag inför en jury innan flera priser delades ut.

Förstapriset gick till 17-årige Noel Molander, som drivit Molanders Fönsterputs. Han belönades med 10 000 kronor från Roslagens Sparbank samt en klocka och ett diplom.

Priset för årets affärsidé gick till Rakel Söderlind och hennes företag Rakels fiol. Gruppen bakom Glass på hjul fick utmärkelsen för årets muntliga presentation.

Annons

Annons

SD står upp för att stoppa förtrycket av flickor

Publicerad 2026-08-15 – av Carl Eos
Carl Eos
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ifrah Yuusuf berättar för Expressen hur hon som nioåring pressades att ta på sig slöjan. Det skedde delvis för att hon ville likna sin mamma, men framför allt för att omgivningen i det somaliska området krävde det. Hon levde under ständig kontroll. Äldre kvinnor skvallrade, männen höll koll på ensamstående mammor och varje felsteg riskerade att drabba familjen.

När hon en dag såg en flicka i mellanstadieåldern smyga av sig slöjan och gömma den i skolväskan förstod hon hur starkt förtrycket satt. Hon själv vågade aldrig göra samma sak. Den händelsen fastnade i minnet och blev en påminnelse om den osynliga gränsen mellan det tillåtna och det förbjudna som styrde hela hennes uppväxt.

I dag bär hon inte längre någon slöja. När hon ser fem- och sexåringar med huvudduk blir hon ledsen. Minnen från den egna barndomen kommer tillbaka och påminner henne om den frihet hon aldrig fick uppleva. Därför vill hon se ett förbud mot slöja på barn. Hon har sett hur kontrollen från grannar och äldre i området upprätthöll hedersnormerna långt starkare än föräldrarna själva. När familjen senare flyttade från det utsatta området märkte hon genast skillnaden. Plötsligt kunde hon andas friare och modern bad till och med om ursäkt för det som hänt.

Annons

Alltför länge har många i det offentliga samtalet beskrivit slöjan som bara ett klädesplagg. Den framställningen ignorerar verkligheten för de flickor som tvingas bära den. Vi måste sluta låtsas som att förtrycket av flickor och kvinnor inte finns. Det finns och det syns tydligt i de områden där hedersnormerna styr vardagen.

När Sverigedemokraterna tar upp frågan om slöjförbud gör de rätt. Att frågan länge behandlats som för känslig att diskutera har bara låtit hedersförtrycket fortsätta i det tysta. Ifrah Yuusufs erfarenhet visar att tystnaden kostar. Den skapar generationer av unga som växer upp utan att få äga sina egna kroppar och val. Det är dags att prioritera barns frihet framför rädslan att stöta sig.

Annons

Narkotikapåverkad bakom ratten – hade batongliknande föremål nära till hands

Publicerad 2026-08-15 – av Redaktionen
En man i 30-årsåldern döms efter att ha kört bil med cannabis i blodet i Norrtälje. Intill förarsätet hade han samtidigt ett batongliknande föremål.
1 min läsning
Annons

En man i 30-årsåldern döms efter att ha kört bil med cannabis i blodet i Norrtälje. Intill förarsätet hade han samtidigt ett batongliknande föremål.

Mannen döms av Norrtälje tingsrätt för rattfylleri, ringa narkotikabrott och brott mot knivförbudslagen. Straffet blir 120 dagsböter på sammanlagt 30 000 kronor.

Den 12 juni stoppades mannen av polis när han körde på Lommarvägen i Norrtälje. Ett blodprov visade THC i blodet.

Annons

Vid kontrollen hittade polisen även en batongliknande ficklampa lättillgängligt vid förarsätet. Mannen uppgav att den var avsedd som ficklampa vid nödsituationer och nekade till brott.

Tingsrätten bedömer att föremålet hade tydliga likheter med en batong och kunde användas som tillhygge. Eftersom det låg inom räckhåll för föraren och innehavet inte ansågs befogat döms mannen även för brott mot knivförbudslagen.

Föremålet förverkas. Mannen ska dessutom betala 1 000 kronor till Brottsofferfonden och 2 600 kronor till staten för provtagning och analys.

Annons