Annons
Flygfyren

Över 1 000 fortkörare fångade av fartkameror

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2025-07-22 – av Daniel Rämsell
Under 2024 registrerade fartkamerorna i Norrtälje kommun över 1 000 fortkörare, vilket är en del av en större trend i Stockholms län där totalt cirka 42 000 fortkörare fångades på bild.
2 min läsning
Annons

Under 2024 registrerade fartkamerorna i Norrtälje kommun över 1 000 fortkörare, vilket är en del av en större trend i Stockholms län där totalt cirka 42 000 fortkörare fångades på bild.

Fartkamerorna i Norrtälje har under året registrerat 1 034 ärenden, vilket innebär att hastighetsöverträdelser är ett fortsatt problem i kommunen. I hela Stockholms län fångades 41 844 fortkörare, en ökning från 2023. Särskilt i tunnlarna, som Södra och Norra länken, fångades flest fortkörare, med 2 639 respektive 2 365 registrerade ärenden.

Polisen uppger att hastighetsefterlevnaden historiskt sett är lägre i tunnlar, vilket kan förklaras av den annorlunda vägmiljön och avsaknaden av synliga kameraskåp. Den totala ökningen av ärenden i Stockholms län beror delvis på att fler medarbetare har kunnat hantera ärendena under 2024. Av de registrerade ärendena har en knapp tredjedel lett till ordningsbot eller strafföreläggande.

Annons

Syftet med kamerasystemet är att sänka medelhastigheten på de mest olycksdrabbade vägarna för att minska antalet döda och allvarligt skadade. I Sverige finns idag cirka 2 500 trafiksäkerhetskameror, och Trafikverket uppskattar att dessa räddar 20 liv per år och förhindrar 70 allvarliga skador.

Datauttaget för dessa siffror är från mitten av april 2024. Kamerorna mäter hastigheten med radar och fotograferar fordon som överskrider hastighetsgränsen. Bilderna skickas automatiskt till polisen för vidare utredning. Antalet ärenden avser antalet bilder tagna av kamerorna, och ärenden med motorcyklar och utländska fordon som inte kan identifieras tas bort innan föraren identifieras. Om föraren inte kan identifieras skickas en förfrågan till fordonets ägare.

Annons
Väg Sträcka Antal ärenden
väg 75 Södra länken 2 639
E20 Norra länken 2 365
väg 274 Rydbokorset–Kulla vsk 908
väg 77 Gottröra–Rösa 902
väg 276 Åkersberga–Roslags Kulla 896
väg 261 Tappström–Brommaplan 895
väg 227 Jordbro–Dalarö 884
väg 257 Rosenhill–Västerhaninge 882
väg 260 Skrubba–Handen 882
väg Häradsvägen Segeltorp–Stuvsta 879
väg 226 Stockholm–Vårsta 877
väg 800 Troxhammar–Färentuna 876
väg Båthöjden Fisksätra–Saltsjöbaden 876
väg 259 Glömsta–Jordbro 869
väg 1003 Engarn–Ytterby 864
väg 222 Mölnvik–Stavsnäs 853
väg 283 Söderby–Karl 843
väg 271 Trollesundsvägen–Farstavägen 842
väg 274 Ladvik–Vaxholm 841
väg 76 Norrtälje–Svanberga 836
väg 268 Väsby–Vallentuna 833
väg 622 Kil–Insjön 832
väg 1004 Östra Ryd–Åkerberg 819
väg 872 Kocktorp–Harby 817
väg 816 Tappström–Adelsö 815
väg 280 Edsbro–Söderhall 812
väg 276 Roslags–Kulla 801
väg 273 Herresta–Ösby 800
väg 646 Lämshaga–Återvall 797
väg 225 Vårsta–Glasberga 793
väg 225 Ösmo–Vårsta 788
väg 262 Kärrdal–Enebybergsvägen 783
väg 571 Pålamalm–Tullinge 781
väg 669 Fagerdalavägen–Saltarö 775
väg 263 Håtunaholm–Sigtuna 768
väg 268 och 978 Karby–Brottby 763
väg 274 Hemmesta–Rindö 740
väg 264 Hägerneholm–Vallentuna 721
väg 642 Insjön –Norra Lagnö 711
väg 858 Skälby–Trosta 707
väg 850 Söderby–Runby 694
väg 269 Bro–Erikssund 690
väg 576 Nygårds hagar–Södertälje 657
väg 1146 Norrtälje–Upplunda 603
väg 950 Ormsta–Lövsta 601
väg 263 Sigtuna–Märsta 599
väg 859 Nytorp–Brista 561
väg 605 Granby–Länna 549
väg 255 Kristinelund–Lövstaholm 525
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Tvång eller möjligheter med blandad bebyggelse?

Publicerad Igår 17:00 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Igår flyttade ett av mina barn till sin första hyreslägenhet. En helt ny byggnad på fyra våningar, uppförd i ett etablerat villaområde.

Ånej, tänker ni, "tvångsblandning", nu har någon stackars villaägare blivit av med ett äppelträd till förmån för en hyreskasern.

Min tjugoåring bor nu ca 600 meter från sitt föräldrahem, 500 meter från sin låg- och mellanstadieskola. Många av hennes klasskompisar har vuxit upp i de här kvarteren och hon känner sig hemma. Huskroppen smälter väl in mot höjden bakom och ser inte alls onaturligt hög ut.

Annons
Flygfyren

Huset har inte ersatt ett äppelträd. Det är uppfört där det tidigare funnits en butik som blev en pizzeria som blev tomma lokaler i många år innan de revs och gav plats för nytt liv. Begreppet ”tvångsblandning” framställer detta som ett övergrepp; att människor med olika inkomster och livsvillkor kan bo i samma stadsdel. Att du kan bo kvar i ett kvarter där du trivs även när du flyttar hemifrån för första gången eller när du blir äldre och inte orkar sköta villan längre. Eller du helt enkelt gillar lugnet, men inte vill ta hand om en trädgård.

Segregation är inte ett resultat av människors fria val. Den är i stor utsträckning en konsekvens av politiska beslut, marknadens logik och en bostadsmarknad där den som har mest pengar också får störst valfrihet. När hela områden byggs med en enda upplåtelseform skapas bostadsområden där människor med liknande ekonomiska förutsättningar koncentreras till samma plats. Det är inte frihet – det är sortering.

Blandad bebyggelse handlar om att skapa möjligheter. När hyresrätter, bostadsrätter och småhus finns i samma område kan fler människor hitta en bostad som passar deras ekonomi och livssituation. Det är också en demokratifråga. Samhället blir starkare när människor med olika erfarenheter möts i vardagen. Gemensamma skolor, föreningsliv och offentliga miljöer skapar förståelse och sammanhållning. Här i området såg jag att det annonserades om promenadloppis i helgen.

Ett villaområde innehåller sällan bara villor. Här finns förskola, äldreboende och LSS-boenden, viktiga arbetsplatser. Precis utanför huset finns en busshållplats.

Här växer staden och ger utrymme för människor att växa och trivas. Vill vi på allvar motverka segregation och parallellsamhällen måste vi också ge människor möjligheter att mötas. Så bygger vi ett jämlikt samhälle. Utan att ett enda äppelträd i trädgården behöver tvingas undan.

Annons

Skärsta Friskola nekas start av anpassad skola – brister kvarstår

Publicerad Igår 13:20 – av Tobbe Rydsheim
Enligt Linda Fogelström ser skolan allvarligt på de brister som Skolinspektionen pekat på, men menar att arbetet för att åtgärda dem inleddes direkt efter tillsynen. FOTO: Norrtälje kommun
3 min läsning
Annons

Skärsta Friskola ville starta en anpassad grundskola i Hallstavik. Skolinspektionen säger nej med hänvisning till brister i verksamheten, men skolan menar att problemen i huvudsak är åtgärdade.

Skärsta Friskola Ekonomisk förening får inte starta en anpassad grundskola för årskurs 1–9 och fritidshem vid en ny skolenhet i Hallstavik. Skolinspektionen avslår ansökan med hänvisning till brister i huvudmannens befintliga verksamhet.

I beslutet, daterat den 19 maj, skriver Skolinspektionen att föreningen inte bedöms ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen.

Annons
Flygfyren

Bakgrunden är en tillsyn som Skolinspektionen inledde våren 2025 av Skärsta friskola. I ett första beslut förelades skolan att åtgärda brister som rörde extra studietid, lärare, planen mot kränkande behandling samt beslut om betyg och betygskatalog.

Vid senare uppföljningar bedömde Skolinspektionen att brister kopplade till beslut om betyg och betygskatalog fortfarande kvarstod. Skolan förelades då på nytt att åtgärda bristerna och har enligt beslutet fram till den 15 juni 2026 på sig att redovisa ytterligare åtgärder.

Skolinspektionen skriver i sitt beslut att de brister som vid flera tillfällen konstaterats vid tillsynen gör att myndigheten sammantaget bedömer att Skärsta Friskola Ekonomisk förening inte har förutsättningar att följa föreskrifterna för den sökta utbildningen.

— Skolinspektionen bedömer sammantaget med hänsyn till de brister som vid flera tillfällen konstaterats vid tillsynen av den befintliga verksamheten att Skärsta Friskola Ekonomiska Förening inte har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. Vad sökanden anfört om sitt arbete med att avhjälpa bristerna ändrar inte Skolinspektionens bedömning, skriver myndigheten i beslutet.

Linda Fogelström, rektor på Skärsta friskola, säger att skolan är besviken över avslaget.

— Vi anser att det finns ett behov av fler skolplatser och fler valmöjligheter för elever med omfattande stödbehov, säger hon.

Enligt Linda Fogelström ser skolan allvarligt på de brister som Skolinspektionen pekat på, men menar att arbetet för att åtgärda dem inleddes direkt efter tillsynen.

Annons

— Det handlar bland annat om att stärka uppföljning, styrning och det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa att ansvar och rutiner fungerar på alla nivåer, säger Linda Fogelström.

Rektorn uppger att skolan bedömer att de tidigare bristerna har åtgärdats och att endast ett föreläggande kopplat till betygskatalogen återstår.

— Vi har ett föreläggande kvar på grund av att vi missat att skriva Norrtälje kommun med ord på framsidan av vår betygskatalog. Därför önskar Skolinspektionen få in den nya betygskatalogen med rätt framsida när elevernas nya betyg sätts för vårterminen, säger Fogelström.

Linda Fogelström vill inte säga att det är den kvarstående frågan som ligger bakom avslaget, men menar att det är en möjlig förklaring.

Nu ska skolan analysera beslutet innan den tar ställning till om det ska överklagas eller om en ny ansökan kan bli aktuell längre fram.

— Vår högsta prioritet är att skapa en trygg och kvalitativ utbildningsmiljö för eleverna på Skärsta friskola, och vi kommer fortsättningsvis att arbeta målmedvetet för att möta de krav som Skolinspektionen ställer, forsätter hon.

Beslutet innebär enligt Linda Fogelström att familjer i området går miste om ett lokalt alternativ.

— Vissa elever kan även fortsättningsvis behöva resa längre för att få den utbildning som passar deras behov, avslutar rektorn.

 

Annons
Flygfyren

Tom eka i hamnen ledde till stor sökinsats

Publicerad 2026-06-01 – av Tobbe Rydsheim
På söndagen inkom ett SOS Alarm avseende en drunkning i Norrtälje. Foto: Norrtälje kommun
1 min läsning
Annons

Ett drunkningslarm ledde till en större sökinsats vid Hamnpromenaden i Norrtälje på söndagskvällen. Larmet kom in till SOS Alarm strax före klockan 21.30, vilket Norrtelje Tidning rapporterade först.

Bakgrunden var att en tom eka hade observerats i vattnet. I båten fanns åror och en flytväst, vilket gjorde att räddningstjänst och polis larmades till platsen och en omfattande sökinsats pågick under kvällen.

Efter cirka en timmes sökande avslutades dock insatsen, då ingen person hade hittats, enligt uppgifter till tidningen.

Annons

Karta:

Platsen på kartan är ungefärlig

Annons

Låt barnen äta sig mätta

Publicerad 2026-05-31 – av Carl Eos
Carl Eos
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den svenska skolmaten infördes av en enkel anledning. Barn skulle få tillräckligt med näring för att orka lära sig. Under lång tid rådde bred politisk enighet om detta. Skolmaten var till för eleverna, inte för att uppnå olika politiska mål.

På senare år har något förändrats. Allt fler kommuner använder skolmaten som ett verktyg för att nå klimat- och hållbarhetsmål. Kött har ersatts av vegetariska alternativ, traditionella råvaror har fasats ut och fokus har i allt högre grad flyttats från elevernas behov till politiska ambitioner.

Problemet är inte att det serveras vegetarisk mat. Problemet är att skolmaten allt oftare utformas utifrån ideologiska överväganden snarare än frågan om vad som gör barn mätta och ger dem bra näring. Många föräldrar känner igen bilden av barn som kommer hem hungriga efter en skoldag och behöver äta flera extra mål mat.

Annons

Klimatfrågan är viktig, men skolmatsalen är fel plats för symbolpolitik. När kommunpolitiker använder barns luncher för att uppfylla klimatmål har man tappat bort skolmatens ursprungliga syfte. Barn är inte verktyg i vuxnas politiska projekt.

Det är dags att återgå till grundprincipen att skolmaten i första hand ska vara god, näringsrik och mättande. Om eleverna lämnar matsalen hungriga har systemet misslyckats, oavsett hur imponerande klimatredovisningen ser ut. Skolmaten bör handla om barnens välmående och deras möjlighet att prestera i skolan. Det är därför den en gång infördes, och det är därför den bör finnas även i framtiden.

Annons
Flygfyren