Annons

Förslag: Norrtälje ska avstå från att frystorka skolmat

Uppdaterad 2026-02-25, Publicerad 2026-02-25 – av Daniel Rämsell
Barn- och skolnämnden i Norrtälje kommun har genomfört en utredning om möjligheten att frystorka överbliven mat från skolköken för att stärka beredskapen för kris och krig.
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att Norrtälje kommun inte går vidare med planerna på att frystorka överbliven mat från skolköken. I stället bör skolorna bygga upp lager av hållbara livsmedel för att klara minst två veckor utan leveranser. Frågan avgörs av barn- och skolnämnden den 2 mars.

Bakgrunden är att nämnden i verksamhetsplanen för 2026–2028 gav förvaltningen i uppdrag att utreda om överbliven mat kan frystorkas och lagras för användning vid kris eller krig. Utredningen visar att det matsvinn som uppstår i skolköken till största delen består av mat som inte kan sparas, exempelvis tallrikssvinn eller mat som stått framme i serveringen. Den mat som går att återanvända tas redan om hand i den ordinarie verksamheten.

Förvaltningen bedömer därför att det inte är lämpligt att frystorka matsvinnet. I stället föreslås att kommunen bygger upp så kallade omsättningslager med livsmedel som har lång hållbarhet i rumstemperatur och som används i den dagliga produktionen. Lagren ska innehålla kolhydrater, fett och protein och vara dimensionerade för minst två veckors måltider.

Annons

Bakgrunden till uppdraget är ett försämrat säkerhetspolitiskt läge och ökade krav på kommuner att kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner även vid störningar. Enligt statliga rekommendationer bör kommuner kunna driva sina måltidsverksamheter i omkring två veckor utan externa leveranser.

I dag producerar Norrtälje kommun cirka 7 000 portioner per dag inom förskola och skola. Livsmedelslagren varierar mellan köken och räcker från några dagar upp till två veckor.

Utredningen pekar också på behov av alternativa värmekällor, reservkraft och reservvatten. Frystorkning bedöms medföra betydande investerings- och driftkostnader. Enligt underlaget är det billigare och enklare att köpa in färdig frystorkad mat än att producera den i egen regi.

Annons
Flygfyren

Fakta: Så gör andra kommuner

Linköping
Linköpings kommun beslutade 2024 att bygga upp ett beredskapslager med 2,5 miljoner portioner frystorkad mat.
Planen att använda matsvinn övergavs efter en förstudie och kommunen producerar i stället mat särskilt för frystorkning.
Lagret är tänkt att täcka samhällsviktiga verksamheter i upp till 100 dagar, motsvarande 25 000 portioner per dag.
Fyra rätter har tagits fram och produktionen sker i fyra kök.
Att bygga upp hela lagret beräknas ta omkring sju år.

Kumla
Kumla kommun inledde arbetet med frystorkning 2025 och projektet är fortfarande i ett pilotstadium.
Kommunen har investerat i en mindre frystork med ambition att skala upp verksamheten.
Fokus ligger på att frystorka komponenter från ordinarie matsedel, exempelvis genom att laga extra mängder när vissa rätter står på menyn.
Målet är att kunna försörja den egna verksamheten med frystorkad mat i upp till tre månader.

Laddar bokningsbara aktiviteter…

Skyddsjakt avslutad – lodjur fälldes på Väddö

Publicerad Idag 15:00 – av Daniel Rämsell
Lodjur i dagsljus i skogen.
Ett lodjur fälldes på Väddö i Norrtälje kommun i samband med den skyddsjakt som Länsstyrelsen tidigare beslutat om.
1 min läsning
Annons
Flygfyren

Ett lodjur fälldes på Väddö i Norrtälje kommun i samband med den skyddsjakt som Länsstyrelsen tidigare beslutat om. Därmed avslutades skyddsjakten med omedelbar verkan.  

Bakgrunden till beslutet var flera angrepp mot får i området. Länsstyrelsen beslutade den 1 juli om skyddsjakt inom ett begränsat område som omfattade Väddö, Singö och delar av fastlandet norr om Norrtälje, efter att ett tidigare beslut om skyddsjakt inte lett till att något lodjur fällts.

Enligt villkoren fick jakten endast inledas när ett ensamt lodjur påträffades i anslutning till en hage med får eller getter, eller efter ett angrepp.

Annons
Flygfyren

Lodjuret fälldes under kvällen den 17 juli i närheten av får och i enlighet med beslutets villkor.

Lodjuret transporterats till Statens veterinärmedicinska anstalt för undersökning.

Annons

Mystiken kring den resande nallen – är en Rebellnalle

Publicerad Idag 14:09 – av Tobbe Rydsheim
Den nalle som de senaste dagarna har dykt upp vid flera busshållplatser runt om i Norrtälje är egentligen ingen resenalle. Ursprungligen ska den ha placerats ut vid Färsna gård som en del av ett nationellt klimatinitiativ – men sedan tog historien en oväntad vändning. Bildmontage: AON
2 min läsning
Annons

Den nalle som de senaste dagarna har dykt upp vid flera busshållplatser runt om i Norrtälje är egentligen ingen resenalle. Ursprungligen ska den ha placerats ut vid Färsna gård som en del av ett nationellt klimatinitiativ – men sedan tog historien en oväntad vändning.

Enligt ett inlägg i Facebookgruppen "Norrtälje – Vad händer på byn?" köptes nallen på PMU Second Hand Norrtälje och placerades i vintras vid Norrtälje Naturcentrum på Färsna gård. Runt halsen bar den en lapp med budskapet:

"89% av folket och 100% av alla nallar vill att politikerna ska göra mer för klimatet än vad de gör idag."

Annons

Lappen ingår i kampanjen Rebellnallarna, ett initiativ kopplat till den internationella klimatrörelsen Extinction Rebellion. Kampanjen går ut på att placera ut nallar med klimatbudskap på offentliga platser för att uppmärksamma klimatfrågan och barns framtid, enligt Extinction Rebellions hemsida.

Efter en tid försvann både nallen och lappen från Färsna. En familj ska ha hittat nallen, tagit hand om den och givit den ett nytt uppdrag. Klimatbudskapet ersattes med en ny lapp där människor uppmanades att flytta nallen vidare till en ny plats.

Sedan dess har nallen dykt upp på flera busshållplatser runt om i Norrtälje kommun. Bilder på den har spridits i sociala medier och många har följt dess resa från plats till plats.

Var nallen befinner sig i dag är oklart. Oavsett om klimatbudskapet finns kvar har dess resa väckt stort engagemang och fått Norrtäljebor att följa den från plats till plats.

Annons

Förskolan är ingen barnparkering!

Publicerad Idag 10:00 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
4 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Diskussionen om hur många timmar barn till föräldralediga, arbetslösa eller sjukskrivna ska få vara i förskolan är på tapeten igen och, som alltid, hamnar fokus på de vuxna. Behöver en arbetssökande verkligen trettio timmar i veckan? Varför ska en förälder som är hemma med ett spädbarn över huvud taget lämna sitt äldre barn på förskolan? Är det rimligt att den som är sjukskriven och kan fika med kompisar på stan har sitt barn på förskolan? Varför skaffar man barn om man inte vill vara med dem?

Frågorna ställs gång på gång och leder till stress hos alla föräldrar, inte bara de som är arbetslösa, föräldralediga eller sjukskrivna. Jag tänker på det som idag definieras som ”hämtatidigt-stress”. När jag arbetade på förskola i Vaxholm. Många familjer hade anställde barnflickor som hämtade barnen direkt efter mellanmålet. Inte sällan var barnflickorna nyanlända kvinnor utan pedagogisk utbildning. Tvärtom det perspektiv som menar att föräldrar överutnyttjar förskolan verkade det vara viktigt för de här föräldrarna att barnen fick kortare dagar på förskolan.

Det är dags att vi vänder på diskussionen; Förskolan är inte i första hand till för föräldrarna. Den är till för barnen. Kvaliteten i förskolan ska vara så hög att man frestas att överutnyttja den.

Annons

Förskolan är en av de viktigaste jämlikhetsreformer Sverige har genomfört. Där möter barn utbildade lärare, utvecklar sitt språk, lär sig samarbeta, lösa konflikter och bygga relationer. Där får barn möjlighet att växa tillsammans med andra barn, oavsett vilka förutsättningar de har hemma.

Det är därför det spelar roll att också barn till arbetslösa, sjukskrivna och föräldralediga får vara där. Inte för att vuxna ska få avlastning. Utan för att barn har rätt till en bra förskola.

Samtidigt går det inte att blunda för verkligheten. Norrtälje kommun diskuterar nu att återinföra rätt till trettio timmar i veckan för barn till föräldralediga. Det är i grunden ett välkommet förslag. Trettio timmar innebär att barnen får vara en del av verksamheten hela dagen, äta lunch tillsammans med sina kompisar och delta i den pedagogiska verksamheten utan att behöva hämtas mitt i.

Men reformer blir inte bra bara för att intentionen är god. Förskolan har varit hårt pressad under en längre tid och att nu barnantalet sjunker verkar inte innehålla några lättnader. Barngrupperna är på många håll för stora och blir större när förskollärare och barnskötare varslas och avdelningar stängs igen. Att erbjuda alla barn minst trettio timmar på förskolan kräver små barngrupper och utbildad personal under hela dagen.

Barn ska inte vistas i förskolan för att förvaras. De ska vara där för att utvecklas. Att erbjuda trettio timmar i stora grupper med ständigt nya vikarier riskerar att missa hela poängen.

När hämtatidigt-stressen får föräldrar med ekonomiska resurser att välja bort förskolan så snart de kan behöver vi våga ställa frågan om förskolan håller den kvalitet vi vill att den ska hålla. För en riktigt bra förskola är inte något man vill hämta från så tidigt som möjligt. Den är en plats där barn vill vara. Och där vuxna känner sig trygga med att låta dem vara.

Av den anledningen borde diskussionen inte börja med hur många timmar barn ska få vara i förskolan. Den borde börja med vilken förskola vi vill erbjuda dem. Först när vi har små barngrupper, utbildad personal och god kvalitet under hela dagen blir trettio timmar en verklig rättighet för barnen. Är erbjudandet om trettio timmar ett sätt att kunna behålla utbildad personal i förskolan trots vikande barnantal kan det vara intressant att titta på, men kvaliteten för barnen måste komma först.

Annons
Flygfyren

En socialistisk förskolepolitik handlar inte om att erbjuda fler timmar till varje pris. Den handlar om att varje timme i förskolan ska vara värd något.

Annons

Fyra föreningar får stöd till kulturarvet

Uppdaterad Idag kl 09:04, Publicerad Idag 07:00 – av Tobbe Rydsheim
Fyra föreningar i Norrtälje kommun får sammanlagt 266 300 kronor till lokala kulturarvsprojekt. Foto: Helmi.se
1 min läsning
Annons

Fyra föreningar i Norrtälje kommun får sammanlagt 266 300 kronor till lokala kulturarvsprojekt, rapporterar Norrtelje Tidning.

Mest pengar går till Björkö-Arholma hembygdsförening, som får 102 000 kronor för att restaurera sin hembygdsgård. Föreningen Helmis Vänner beviljas 100 000 kronor till den fortsatta renoveringen av sandkilen Helmi.

Skebobruks museiförening får 50 000 kronor till projektet Bruksliv, som ska skildra vardagen i det gamla brukssamhället med särskilt fokus på kvinnor och barn.

Annons

Häverö-Edebo hembygdsförening får 14 300 kronor till Häverödräktens dag.

Bidragen delas ut av Riksantikvarieämbetet till ideella kulturarvsprojekt och arbetslivsmuseer. I år får 121 projekt runt om i Sverige dela på totalt 18 miljoner kronor, enligt Norrtelje Tidning.

Annons
Flygfyren