Annons

Anton Grandert bakom miljöer i nya Star Wars-filmen

Publicerad 2026-05-19 – av Tobbe Rydsheim
— Allt detta designarbete har ju skett på distans i min lilla lägenhet och då kan det kännas lite overkligt ibland, säger Anton Grandert FOTO: Sara Appelgren
3 min läsning
Annons

Norrtäljebördige Anton Grandert har arbetat med miljöer och concept art till den kommande Star Wars-filmen The Mandalorian and Grogu, som har premiär 20 maj.

Den 49-årige designern och illustratören är uppvuxen i Norrtälje men har under många år varit bosatt i Stockholm. I sommar flyttar han tillbaka till Norrtälje tillsammans med sin familj efter flera år i huvudstaden.

Arbetet med den nya filmen har skett på distans i samarbete med Lucasfilm i USA. För Anton Grandert innebär projektet också det första större arbetet med en långfilm inom Star Wars-universumet, efter att tidigare främst ha arbetat med tv-serier och spel.

Annons

— Det känns jättekul att äntligen ha fått jobba med en film. Att få gå på bio och se filmen jag har arbetat med känns spännande, inspirerande och surrealistiskt, säger Grandert.

Han berättar att själva designarbetet gjordes för flera år sedan och att stora delar av processen skett ensam hemma framför datorn.

Anton Grandert tillsammans med en ballista för Tusken Raiders som han designat till The Book of Boba Fett. Konstruktionen blev senare även en officiell Lego-modell. Bilden är tagen under Star Wars Celebration 2022 i Los Angeles. FOTO: Privat

— Allt detta designarbete har ju skett på distans i min lilla lägenhet och då kan det kännas lite overkligt ibland. Men nu blir allt väldigt konkret när man får se det på stora duken, säger han.

I samband med premiären reser han även till USA för att delta vid en förhandsvisning av filmen och träffa kollegor från Lucasfilm som han under lång tid främst haft digital kontakt med.

Arbetet med filmens miljöer börjar ofta med korta beskrivningar från produktionen.

— Oftast fick jag en kort beskrivning av en miljö eller en situation, och då blev min uppgift att visualisera idén i bildform, säger Grandert.

Därefter följer research, referensinsamling och skissarbete innan miljöerna byggs upp i enklare 3D-modeller för att hitta rätt känsla och komposition.

Annons

— Alla skådespelare ska ju röra sig i de här miljöerna förr eller senare, så det är viktigt att det finns en fungerande design och funktion, säger illustratören.

Han beskriver hur arbetet sedan utvecklas tillsammans med designteam och regissörer, där miljöerna förfinas vidare genom ljussättning, detaljer och berättande element i bilderna.

När materialet godkänts används modellerna bland annat för att testa kameravinklar och scener digitalt i VR innan den faktiska inspelningen börjar.

Anton Grandert tillsammans med regissören Jon Favreau under Star Wars Celebration. Favreau regisserar den kommande filmen The Mandalorian and Grogu, där Grandert har arbetat med miljödesign och concept art. FOTO: Privat

Hur mycket av din egen stil eller fantasi får du ta med in i ett så stort universum som Star Wars?

— När man jobbar med så kända IP:n (Intellectual property, Reds. anm.) som Star Wars finns det väldigt många regler att förhålla sig till. Man får gå på magkänsla kring vad som känns ”Star Warsigt” eller inte, säger Anton.

Samtidigt menar han att det också krävs nytänkande.

— Man kan inte bara fastna i det som har varit, utan måste försöka komma med nya idéer och ny design – saker som ingen har sett tidigare, samtidigt som det fortfarande ska kännas som Star Wars-världen, fortsätter konstnären.

Vägen till filmbranschen började dock inom musiken. Anton Grandert är utbildad musiker och har tidigare undervisat i brassinstrument och ensemble, bland annat i Norrtälje. Under många år satsade han fullt ut på musiken innan han bytte riktning när intresset för teckning och illustration växte sig allt starkare.

Samtidigt väntar nu en återflytt till hemstaden.

— Det känns skönt att flytta tillbaka till Norrtälje efter alla dessa år, inte minst för att mina små barn ska få växa upp här. Många av de viktigaste personerna i mitt liv bor ju i Norrtälje, så det känns skönt att ha lite närmare till allt och alla igen, säger Grandert.

Han beskriver också flytten som ett sätt att hitta ett lugnare sammanhang efter många år i Stockholm.

— Eftersom jag till största del arbetar på distans har jag egentligen inget större behov av att bo i Stockholm längre. Kanske kommer det dyka upp möjligheter att arbeta mer lokalt i Norrtälje och ge tillbaka lite av det jag fått, avslutar han.

Annons

Borgmästaren halshöggs – sedan började spökhistorien

Halloween i Roslagen

Publicerad Igår 11:30 – av Tobbe Rydsheim
Nils Pedersson Humbla var borgmästare i Norrtälje och dog 1634.
1 min läsning
Annons

Norrtäljes borgmästare Nils Pedersson Humbla avrättades 1634 efter en dödlig misshandel. I den lokala berättartraditionen fick han sedan aldrig ro – utan började vandra huvudlös genom staden.

Nils Pedersson Humbla var ingen påhittad spökfigur. Han var borgmästare i Norrtälje och dog 1634.

Bakgrunden till hans död var brutal. Enligt lokalhistoriskt material misshandlade Humbla en gravid mjölnarhustru efter en konflikt. Både kvinnan och barnet ska ha avlidit efter misshandeln.

Annons

Humbla dömdes till döden och domen stod fast efter prövning i Svea hovrätt. I november 1634 avrättades han genom halshuggning på torget i Norrtälje.

Sedan tar sägnen vid.

I den lokala berättartraditionen sägs den avrättade borgmästaren senare ha visat sig som en huvudlös vålnad i staden. Berättelserna har särskilt knutits till området kring det gamla gevärsfaktoriet.

Hur gammal själva spökhistorien är går inte att slå fast utifrån det källmaterial som finns tillgängligt. Det går därför heller inte att veta hur snart efter avrättningen berättelserna började spridas. Men personen bakom vålnaden är historisk.

Fyra sekler senare lever hans namn fortfarande kvar.
Inte bara som borgmästare, utan  även som Norrtäljes huvudlösa spöke.

Annons

Annons

Komikern Felicia Tomala tar Morfars deckare till Kapellet

Publicerad Igår 08:30 – av Tobbe Rydsheim
Den 7 november kommer komikern Felicia Tomala till Kapellet med föreställningen Morfars deckare – en blandning av standup, berättande och mordgåta.
1 min läsning
Annons

Den 7 november kommer komikern Felicia Tomala till Kapellet med föreställningen Morfars deckare – en blandning av standup, berättande och mordgåta.

Föreställningen bygger på ett manus som Tomala hittade i sin morfars dödsbo. I berättelsen hade morfadern skrivit in sig själv som huvudperson och hjälte i en egen deckarhistoria.

Det blev utgångspunkten för Morfars deckare, där publiken får följa med in i en värld av mordgåtor, udda karaktärer och oväntade vändningar.

Annons

Föreställningen kombinerar klassisk deckardramaturgi med standup och personligt berättande. Enligt ett pressmeddelande är resultatet en humoristisk föreställning där morfaderns manus och Tomalas egna perspektiv vävs samman.

Morfars deckare spelas på Kapellet den 7 november.

Annons
Flygfyren

Här ska Näcken ha spelat i Bergshamra

Halloween i Roslagen

Publicerad 2026-10-22 – av Tobbe Rydsheim
2 min läsning
Annons

Enligt lokala sägner ska Näcken ha låtit tonerna ljuda över Kvarnforsen vid den gamla kvarnmiljön i Bergshamra.

Kvarngården i Bergshamra är en gammal kvarnmiljö där vattnet under lång tid varit en viktig kraftkälla. Den bevarade vattenkvarnen har anor från 1700-talet. Men forsen har också fått en plats i den lokala folktron.

Enligt traditionen ska Näcken ha spelat vid Kvarnforsen – ett väsen som i svensk folktro framför allt förknippas med sjöar, bäckar och forsande vatten.

Annons
Flygfyren

Näcken beskrevs ofta som en närmast övermänskligt skicklig spelman. Hans musik kunde vara så vacker att människor lockades till vattnet, och i många sägner sökte spelmän upp honom för att själva lära sig hans konst.

Men den sortens kunskap hade ofta ett pris. I berättelserna är Näcken sällan någon ofarlig musiklärare, och möten med honom kunde sluta illa.

Exakt hur gammal traditionen om Näcken vid Kvarnforsen är går inte att fastställa utifrån den moderna dokumentationen av platsen. Det är därför inte heller känt vem som först ska ha hört honom spela eller när berättelsen började spridas.

Men sägnen har levt kvar och blivit en del av platsens historia.

Och när vattnet fortfarande brusar genom Kvarnforsen finns åtminstone en gammal folklig förklaring till var musiken kan ha kommit ifrån.

Annons

Annons

Jägare mötte skogsfrun på Väddö

Halloween i Roslagen

Publicerad 2026-10-21 – av Tobbe Rydsheim
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Två jägare satt vid en eld på Väddö när en grönklädd kvinna plötsligt steg fram ur mörkret. Framifrån såg hon ut som en människa – men när hon vände sig om upptäckte den vakne jägaren något märkligt.

Berättelsen finns bevarad i Edvin Gustavssons uppteckningar om folksägner och folktro på Väddö, publicerade 1936. Gustavsson hade själv hört många av historierna under sin uppväxt i bygden.

I en av sägnerna befinner sig två män ute på älgjakt. När höstnatten blir kall gör de upp en eld och bestämmer sig för att turas om att sova och hålla vakt.

Annons
Flygfyren

Medan den ene sover kommer en grönklädd kvinna fram till elden. Hon ställer sig för att värma sig och betraktar först den sovande jägaren. När hon sedan upptäcker att den andre mannen är vaken vänder hon sig om och springer därifrån.

Det är då jägaren ser vad som skiljer henne från en vanlig människa.

Enligt uppteckningen var kvinnan vacker framifrån men ”hålig som ett baktråg i ryggen”.

Gestalten identifierades som skogsfrun, en figur som har nära motsvarigheter i berättelser om skogsrå på andra håll i nordisk folktro. Just den här historien är däremot tydligt knuten till Väddö och finns bevarad som en sägen som berättades i bygden.

Edvin Gustavsson påpekade själv att han inte kunde garantera att alla berättelser återgetts exakt så som de en gång berättats. Men i berättelserna från det gamla Väddö kunde skogen rymma betydligt mer än granar, älgar och jägare.

Annons

Annons