Annons
Flygfyren

Kungen och drottningen till Norrtälje den 29 mars

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2022-01-17 – av Redaktionen
2 min läsning
Annons
Flygfyren

annons

NORRTÄLJE. Nu är det klart. Kungen och drottningen kommer till Norrtälje den 29 mars när Norrtälje stad fyller 400 år.

annons
annons

I år är det 400 år sedan Gustav II Adolf gav Norrtälje stadsprivilegier, som undertecknades 29 mars 1622. Tisdagen den 29 mars i år kommer stadens 400-årsdag firas och kung Carl XVI Gustav och drottning Silvia kommer för att delta i firandet.

Annons

– Det är förstås mycket roligt och hedrande att kungaparet kommer och deltar i firandet av Norrtälje stad. Jag ser fram mot att få visa upp vårt vackra Norrtälje för dem och hur mycket som hänt sedan kungaparet besökte oss för 34 år sedan, säger Nils Matsson (M), kommunfullmäktiges ordförande i ett pressmeddelande på kommunens hemsida.

Kungaparet kommer göra ett besök i staden tisdagen den 29 mars för att vara med och fira staden och dess invånare. Under besöket kommer kungen och drottningen få se både gamla och nya delar av staden, ta del av historia och nuvarande kultur, och få möjlighet att träffa förtroendevalda, näringslivsföreträdare och stadens invånare.

– Födelsedagen den 29 mars blir en fin del i 400-årsfirandet, och det är mycket hedrande att kungaparet vill delta och uppmärksamma det med oss. Jag tror att deras besök har en positiv inverkan på hela staden och ger oss möjlighet att visa fler utanför Norrtälje vilken fin plats det är och hur mycket både staden och kommunen har att erbjuda, säger Anette Madsen, kommundirektör i Norrtälje i pressmeddelandet.

Under födelsedagen kommer ett firande för alla invånare att arrangeras under eftermiddagen och kvällen, med start klockan 16.22 och avslut klockan 20.22. Program för detta kommer att publiceras 1 mars.

Redaktionen
Allt om Norrtälje

annonser
annonser
Annons

Annons
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Nu kan du förtidsrösta i Norrtälje

Publicerad Idag 11:22 – av Linus Albertsson Engman
1 min läsning
Annons

Förtidsröstningen inför valet den 13 september har öppnat. Det meddelar Liberalerna i Norrtälje på sin webbplats.

Partiet går till val med sex namn högst upp på listan: Robert Beronius, Nicklas Salmin, Åsa Wennerfors, Alexander Hall, Hans Andersson och Madelene Lönnelid. Bakom dem finns, enligt Liberalerna i Norrtälje, ett bredare kandidatlag från olika delar av kommunen med olika erfarenheter och perspektiv.

Partiet uppmanar väljarna att passa på att förtidsrösta och betonar att demokratin blir starkare när fler deltar.

Annons

Annons
Flygfyren

Skolan måste vara trygg även när det otänkbara händer

Publicerad Idag 06:00 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Skolan ska vara en plats för kunskap, gemenskap och framtidstro. Barn ska kunna gå till skolan utan rädsla, föräldrar ska känna sig trygga och skolans personal ska veta att det finns beredskap när något allvarligt inträffar.

Efter händelsen i Fagersta är det naturligt att ställa frågor om hur väl våra skolor är rustade för att hantera hot och våld. Vi kan aldrig helt eliminera risken för att en enskild människa begår ett våldsdåd. Men vi kan göra mer för att förebygga, upptäcka varningssignaler och minska konsekvenserna.

Det förebyggande arbetet är avgörande. Skolan måste kunna fånga upp elever som mår dåligt, hamnar i destruktiva miljöer eller riskerar att falla ur undervisningen. Därför måste skola, elevhälsa, socialtjänst och polis kunna samarbeta effektivt. Ingen ung människa ska behöva falla mellan stolarna.

Annons
Flygfyren

Den psykiska hälsan är en viktig del av detta. Elevhälsan behöver vara stark nog att upptäcka problem tidigt, samtidigt som barn och unga som behöver psykiatrisk vård måste få hjälp i tid. Tidiga insatser kan både förebygga lidande och minska risken för att problem växer sig stora.

Men förebyggande arbete räcker inte. Skolorna måste också vara förberedda på att hantera allvarliga situationer. Alla skolor behöver ha beredskapsplaner för allvarliga våldssituationer och arbeta löpande med säkerheten. Personal och skolledningar behöver veta vad de ska göra när något händer. Rutiner måste övas och samarbetet med polis och andra samhällsaktörer fungera.

Efter Fagersta måste händelseförloppet analyseras noggrant. Vilka varningssignaler fanns? Hur fungerade kommunikationen? Var rutinerna tillräckliga? Och vad kan andra skolor lära sig?

Skolans säkerhet kan heller inte skiljas från samhällets förmåga att upptäcka psykisk ohälsa, motverka radikalisering och stoppa rekrytering till våld. Mycket av ungas sociala liv sker på nätet, och det förebyggande arbetet måste därför också finnas där.

Målet är enkelt: ingen elev eller lärare ska behöva gå till skolan och känna att samhället inte är förberett. Vi måste göra allt vi kan för att förhindra skoldåd. Men när det otänkbara ändå händer måste skolorna ha kunskapen, beredskapen och stödet att agera.

Och efteråt måste vi fråga vad vi kan lära oss och göra det bättre nästa gång.

Det är det minsta vi är skyldiga våra barn, elever och lärare.

Annons

Annons

Snart berättar vi mer

Publicerad Igår 18:00 – av Tobbe Rydsheim
0 min läsning
Annons
Flygfyren

Annons

Vad menar vi med trygghet?

Publicerad Igår 17:19 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När invånarna säger att trygghet är den näst viktigaste frågan inför valet, vad menar de då? Är det som min mamma sa till mig, att trygghet är när jag vet att jag kommer fram och får prata med någon när jag ringer vårdcentralen? Att jag får en snabb tid och ett gott bemötande? Eller är trygghet när jag lämnar mina barn på förskolan på morgonen och vet att någon ser dem, utmanar dem och tröstar dem under dagen när jag arbetar? Är trygghet att veta att jag inte kommer att behöva bo kvar hemma när jag börjar bli så dålig att jag inte längre kan gå i trappan eller ta bilen för att handla? Är trygghet att få utöva min tro utan att riskera trakasserier? Att det kommer rent vatten ur kranen? Att kollektivtrafiken fungerar så att jag kan ta mig till och från hemmet/jobbet? Eller är trygghet att få sjunga i kören varje torsdagkväll och ta en fika efteråt?

Trygghet kan vara så många olika saker; en bostad, ett arbete, mat på bordet, rätten att vara mig själv och ett nätverk av människor som bryr sig om mig.

Ändå talas det oftast om övervakningskameror, fler poliser, fler väktare, mer disciplinära åtgärder i skolan och hårdare straff när vi pratar om trygghet. Det är också inslag i ett tryggt samhälle, men bara en väldigt liten del av det som grundar tryggheten. Det är inslag som kan behövas när någonting inte längre är tryggt, men bygger i väldigt liten utsträckning upp trygghet och förtroende mellan människor. Polisen ska vara tillgänglig och synlig, ja, men blir det väldigt många poliser och väktare på en plats kan det skapa mer otrygghet eftersom det ger signaler i sig att någonting kan hända.

Annons

Det är viktigt att vi talar om trygghet för trygghet är en förutsättning för att människan ska fungera, för att barn ska lära sig något i skolan, för att vi ska våga umgås med varandra och delta i aktiviteter utanför hemmet. Trygghet är också en förutsättning för psykisk hälsa. Därför är det också viktigt att vi pratar om vad trygghet är.

Annons