Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. En god folkhälsa innebär att hälsan är både så god som möjligt och så jämlikt fördelad som möjligt mellan olika grupper i samhället.
Efter att ha tagit del av Folkhälsomyndighetens rapport: Folkhälsan i Sverige 2026 - Ojämlikhet i hälsan och dess förutsättningar – utveckling över tid (Folkhälsan i Sverige 2026 — Folkhälsomyndigheten), kan jag konstatera att det finns flera områden att oroa sig över. Till exempel ökar skillnaden i medellivslängd mellan invånare med lägst utbildningsnivå och de med högst utbildningsnivå. Detta blir relevant för Norrtälje kommun som har den lägsta utbildningsnivån i Stockholms län enligt folkhälsokollen (Analysverktyg (folkhalsokollen.se)).
I folkhälsoarbetet pratar man om att arbeta med påverkbara hälsoklyftor för att förbättra folkhälsan generellt. Vad kan det då innebära? Jo, det handlar om förhållanden som går att påverka genom politiska insatser, exempelvis inom välfärdsområden; förskolan, skolan, möjligheten att delta i fritidsaktiviteter och socialförsäkringens utformning. Det handlar också om förebyggande hälsoarbete som friskvård och att inte utsätta människor för lättillgänglighet av skadliga varor som alkohol.
Rapporten visar att andelen som inte uppnår gymnasiebehörighet ökar totalt i befolkningen under perioden 2012–2025 och är vanligare bland dem vars föräldrar har kortast utbildning respektive lägst inkomst. Det är mer än 6 gånger så vanligt att gå ut nionde klass utan behörighet bland dem i gruppen med lägst inkomst jämfört med dem med högst. Enligt forskningen är en av de viktigaste faktorerna för att klara skolan ett starkt stöd från familjen, men där familjen inte förmår ge detta stöd behöver samhället kompensera. Enligt rapporten skulle 60% av de som inte tog gymnasieexamen 2025 ha kunnat göra det om alla hade haft samma förutsättningar som dem med högst hushållsinkomst. Dessa resultat visar på att skolan måste arbeta mer utifrån sitt kompensatoriska uppdrag.
Forskning visar också att barn som har gått i en förskola av hög kvalitet (små barngrupper, utbildad personal, hög vuxentäthet) klarar sig bättre i livet, både genom att de når kunskapsmålen i grundskolan och sedan har bättre förutsättningar att få ett bra jobb och en god hälsa. Det finns m a o vetenskaplig evidens för vissa insatser, men för att de ska bli verklighet krävs politisk vilja.
På Folkhälsokollen går det att läsa att Norrtälje kommun har flest antal ohälsodagar i hela länet, och näst högst när det handlar om begränsande sjukdomar. Det kräver en ansvarstagande politik som fokuserar på människors hälsa. I stället vevar Liberalerna på om drive-in på Systembolaget och SD hakar på med att kräva söndagsöppet. Norrtäljemoderaterna uttrycker en ”positiv och frihetligt sinnad behandling av bil- och båtburna invånare och gäster”. Historiskt sett har Moderaterna motsatt sig en strikt promillegräns på sjön.
Politik som öppnar för ökad tillgänglighet till alkohol gynnar knappast folkhälsan eller den grupp elever som redan nu har det tufft med att nå kunskapsmålen, den grupp elever vars familjer är trasiga och saknar förmåga att ge det stöd som behövs. Detta är reformer som bara gynnar den grupp som borde kunna planera sina alkoholintag. Utöver detta slår Tidöregeringen ett slag för det vita snuset, som forskningen visat bidrar till psykisk ohälsa, framför allt hos flickor och kvinnor.
Folkhälsa är ett kollektivt begrepp som kräver insatser för kollektivet. Välfärdssamhället bygger på att även den starke gynnas av att den svage har det bättre.
