Annons
Flygfyren

Erika Grann får Norrtälje nyckel för sitt kulturarvsarbete

Publicerad 2026-06-03 – av Tobbe Rydsheim
Erika Grann, chef för Pythagoras industrimuseum, har utsetts till mottagare av Norrtälje nyckel 2026 för sitt långvariga arbete med att bevara och utveckla ett av kommunens viktigaste kulturarv.
1 min läsning
Annons

Erika Grann, chef för Pythagoras industrimuseum, har utsetts till mottagare av Norrtälje nyckel 2026 för sitt långvariga arbete med att bevara och utveckla ett av kommunens viktigaste kulturarv. Det meddelar Norrtälje kommun i ett pressmeddelande.

Erika Grann, chef för Pythagoras industrimuseum, tilldelas Norrtälje nyckel. Utmärkelsen ges till personer som bidragit till kommunens utveckling inom bland annat kultur, näringsliv, samhällsliv eller föreningsliv.

Grann ska under mer än 20 år ha varit drivande i utvecklingen av Pythagoras industrimuseum. Under hennes ledning anges museet vuxit till en nationellt uppmärksammad mötesplats och fått flera utmärkelser, bland annat Årets Arbetslivsmuseum 2025.

Annons

Erika har akademisk bakgrund inom bland annat arkeologi, antikens kultur och samhällsliv, kulturmiljövård, museikunskap, etnologi och religionshistoria. Enligt kommunen har hon spelat en nyckelroll för museets framtid, även under ekonomiskt svåra perioder.

— Jag blev väldigt glad och hedrad när jag fick veta att jag får Norrtälje nyckel. Pythagoras betyder oerhört mycket för mig, men också för många människor i Norrtälje, säger Erika Grann i ett pressmeddelande.

Hon framhåller att utmärkelsen också tillhör alla som genom åren arbetat för museet.

— Det här är en utmärkelse som jag delar med alla som genom åren engagerat sig för museet och dess framtid, säger Erika Grann.

Annons
Flygfyren

Borgmästaren halshöggs – sedan började spökhistorien

Halloween i Roslagen

Publicerad Igår 11:30 – av Tobbe Rydsheim
Nils Pedersson Humbla var borgmästare i Norrtälje och dog 1634.
1 min läsning
Annons

Norrtäljes borgmästare Nils Pedersson Humbla avrättades 1634 efter en dödlig misshandel. I den lokala berättartraditionen fick han sedan aldrig ro – utan började vandra huvudlös genom staden.

Nils Pedersson Humbla var ingen påhittad spökfigur. Han var borgmästare i Norrtälje och dog 1634.

Bakgrunden till hans död var brutal. Enligt lokalhistoriskt material misshandlade Humbla en gravid mjölnarhustru efter en konflikt. Både kvinnan och barnet ska ha avlidit efter misshandeln.

Annons
Flygfyren

Humbla dömdes till döden och domen stod fast efter prövning i Svea hovrätt. I november 1634 avrättades han genom halshuggning på torget i Norrtälje.

Sedan tar sägnen vid.

I den lokala berättartraditionen sägs den avrättade borgmästaren senare ha visat sig som en huvudlös vålnad i staden. Berättelserna har särskilt knutits till området kring det gamla gevärsfaktoriet.

Hur gammal själva spökhistorien är går inte att slå fast utifrån det källmaterial som finns tillgängligt. Det går därför heller inte att veta hur snart efter avrättningen berättelserna började spridas. Men personen bakom vålnaden är historisk.

Fyra sekler senare lever hans namn fortfarande kvar.
Inte bara som borgmästare, utan  även som Norrtäljes huvudlösa spöke.

Annons

Annons

Komikern Felicia Tomala tar Morfars deckare till Kapellet

Publicerad Igår 08:30 – av Tobbe Rydsheim
Den 7 november kommer komikern Felicia Tomala till Kapellet med föreställningen Morfars deckare – en blandning av standup, berättande och mordgåta.
1 min läsning
Annons

Den 7 november kommer komikern Felicia Tomala till Kapellet med föreställningen Morfars deckare – en blandning av standup, berättande och mordgåta.

Föreställningen bygger på ett manus som Tomala hittade i sin morfars dödsbo. I berättelsen hade morfadern skrivit in sig själv som huvudperson och hjälte i en egen deckarhistoria.

Det blev utgångspunkten för Morfars deckare, där publiken får följa med in i en värld av mordgåtor, udda karaktärer och oväntade vändningar.

Annons

Föreställningen kombinerar klassisk deckardramaturgi med standup och personligt berättande. Enligt ett pressmeddelande är resultatet en humoristisk föreställning där morfaderns manus och Tomalas egna perspektiv vävs samman.

Morfars deckare spelas på Kapellet den 7 november.

Annons

Här ska Näcken ha spelat i Bergshamra

Halloween i Roslagen

Publicerad 2026-10-22 – av Tobbe Rydsheim
2 min läsning
Annons

Enligt lokala sägner ska Näcken ha låtit tonerna ljuda över Kvarnforsen vid den gamla kvarnmiljön i Bergshamra.

Kvarngården i Bergshamra är en gammal kvarnmiljö där vattnet under lång tid varit en viktig kraftkälla. Den bevarade vattenkvarnen har anor från 1700-talet. Men forsen har också fått en plats i den lokala folktron.

Enligt traditionen ska Näcken ha spelat vid Kvarnforsen – ett väsen som i svensk folktro framför allt förknippas med sjöar, bäckar och forsande vatten.

Annons
Flygfyren

Näcken beskrevs ofta som en närmast övermänskligt skicklig spelman. Hans musik kunde vara så vacker att människor lockades till vattnet, och i många sägner sökte spelmän upp honom för att själva lära sig hans konst.

Men den sortens kunskap hade ofta ett pris. I berättelserna är Näcken sällan någon ofarlig musiklärare, och möten med honom kunde sluta illa.

Exakt hur gammal traditionen om Näcken vid Kvarnforsen är går inte att fastställa utifrån den moderna dokumentationen av platsen. Det är därför inte heller känt vem som först ska ha hört honom spela eller när berättelsen började spridas.

Men sägnen har levt kvar och blivit en del av platsens historia.

Och när vattnet fortfarande brusar genom Kvarnforsen finns åtminstone en gammal folklig förklaring till var musiken kan ha kommit ifrån.

Annons
Flygfyren

Annons
Flygfyren

Jägare mötte skogsfrun på Väddö

Halloween i Roslagen

Publicerad 2026-10-21 – av Tobbe Rydsheim
2 min läsning
Annons

Två jägare satt vid en eld på Väddö när en grönklädd kvinna plötsligt steg fram ur mörkret. Framifrån såg hon ut som en människa – men när hon vände sig om upptäckte den vakne jägaren något märkligt.

Berättelsen finns bevarad i Edvin Gustavssons uppteckningar om folksägner och folktro på Väddö, publicerade 1936. Gustavsson hade själv hört många av historierna under sin uppväxt i bygden.

I en av sägnerna befinner sig två män ute på älgjakt. När höstnatten blir kall gör de upp en eld och bestämmer sig för att turas om att sova och hålla vakt.

Annons

Medan den ene sover kommer en grönklädd kvinna fram till elden. Hon ställer sig för att värma sig och betraktar först den sovande jägaren. När hon sedan upptäcker att den andre mannen är vaken vänder hon sig om och springer därifrån.

Det är då jägaren ser vad som skiljer henne från en vanlig människa.

Enligt uppteckningen var kvinnan vacker framifrån men ”hålig som ett baktråg i ryggen”.

Gestalten identifierades som skogsfrun, en figur som har nära motsvarigheter i berättelser om skogsrå på andra håll i nordisk folktro. Just den här historien är däremot tydligt knuten till Väddö och finns bevarad som en sägen som berättades i bygden.

Edvin Gustavsson påpekade själv att han inte kunde garantera att alla berättelser återgetts exakt så som de en gång berättats. Men i berättelserna från det gamla Väddö kunde skogen rymma betydligt mer än granar, älgar och jägare.

Annons

Annons