Annons
Flygfyren

Mevalin anordnar Sveriges största danstävling i Performing Art

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2024-03-15 – av Daniel Rämsell
Sveriges största danstävling i Performing Art arrangeras av Mevalin.
2 min läsning
Annons

I år firar Mevalins dans- och gymnastikskola 20 år som förening och slår på stora trumman med att arrangera Sveriges största tävling i Performing Art. Tävlingen, som attraherar dansare från hela Sverige och Åland, står i fokus för en dag fylld av passion, talang och samhörighet.

Det är på lördag som Roslagsskolans aula kommer att pulsera av dansens rytmer när Mevalin firar sitt 20-årsjubileum, genom att arrangera Sveriges största danstävling i Performing Art. Tävlingen, som är sanktionerad av Svenska Danssportsförbundet, kommer också att vara den hittills största i sitt slag.

- Detta blir den hittills största tävlingen i Performing Arts i Svenska Danssportsförbundet historia, säger Eva Mevalin, som är med och arrangerar tävlingen.

Annons

Tävlingen kommer att innefatta en mängd olika klasser och dansstilar där barn från sju år till vuxna är med och tävlar.

Sveriges största danstävling i Performing Art. FOTO: Mevalin

- Även våra landslagsdansare inom Performing Arts kommer vi få se på tävlingsgolvet, säger Mevalin. Att vi firar 20 år som dans- och gymnastikskola i Norrtälje innebär ett extra glädjefyllt år med större och fler evenemang, tävlingar, shower och uppvisningar under hela Jubileumsåret, fortsätter Mevalin.

Hur förbereder sig dansarna inför tävlingen?
- Förberedelser för alla ledare och dansare inför denna tävling har inneburit intensiva träningar och extra klasser för att vara på topp inför vår hemmatävling. Vi har 71 dansare från Mevalin som kommer delta i helgens tävling med sammanlagt 35 starter i solo, duo och lag.

Hur mycket tid ligger bakom detta?
- Det ligger oerhört många timmars ideellt arbete bakom ett sånt här stort arrangemang och på tävlingsdagen är vi ett team på cirka femtio ledare och föräldrar samt representanter från Svenska dansportsförbundet som kommer jobba tillsammans för att ge Sveriges dansklubbar en minnesvärd tävlingsdag.

Vad har du för förväntningar på tävlingen? 

- Mina förhoppningar och förväntningar är att alla som kommer delta i tävlingen, ledare, dansare, domare, funktionärer och publik ska få njuta av en glädjefull dag fylld av dans.

Annons
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Lärarna måste få vara lärare igen

Publicerad Idag 06:00 – av Robert Beronius
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det tog tid. Alldeles för lång tid. Men nu rör sig regeringen äntligen i rätt riktning. Att återreglera lärarnas undervisningstid och minska den administrativa bördan är inte bara välkommet. Det är nödvändigt. Det är reformer som går till kärnan av skolans problem. För utan lärare som har tid att undervisa, finns det ingen fungerande skola. 

Under åratal har signalerna varit tydliga. Lärare vittnar om en arbetssituation som inte går ihop. Det som borde vara yrkets kärna – att planera, genomföra och följa upp undervisningen – pressas undan av dokumentationskrav, administration och sidouppgifter. Resultatet är inte svårt att räkna ut: stress, utbrändhet och i allt fler fall lärare som lämnar yrket.

Det här är inte en slump. Det är en direkt följd av politiska beslut. När staten på 1990-talet släppte kontrollen över lärarnas undervisningstid försvann också ett viktigt skydd. I stället öppnades dörren för en utveckling där undervisningstiden kunde pressas upp, samtidigt som tiden för för- och efterarbete krympte. Det kan ha sett effektivt ut på papperet – men i klassrummet blev konsekvenserna de motsatta.

Annons

Mindre tid för planering ger sämre undervisning. Sämre undervisning drabbar eleverna. Därför är det ett viktigt besked att regeringen, pådriven av Liberalerna, nu vill återinföra en reglering av lärarnas arbetstid. Ett tak för undervisning och ett golv för planeringstid är inte detaljstyrning – det är att återupprätta rimliga villkor för ett av samhällets viktigaste yrken.

Det är också välkommet att den administrativa bördan ses över. Krav som vuxit fram utan eftertanke rensas nu bort. Att utvecklingssamtal inte måste hållas slentrianmässigt varje termin och att mindre incidenter inte behöver dokumenteras in absurdum är inte nedskärningar – det är sunt förnuft. Lärare ska inte vara administratörer. De ska vara lärare.

Samtidigt räcker inte nationella beslut hela vägen. Även kommunerna måste ta sitt ansvar. I Norrtälje finns exempel på satsningar som faktiskt stärker yrkets attraktivitet – högre löner, bättre arbetsvillkor och konkreta förbättringar i vardagen. Det visar att förändring är möjlig.

Kontrasten mot andra delar av landet är talande. Där tvingas lärare spara på kaffe, arbeta i korridorer eller till och med på toaletter för att hinna med. På vissa håll får de själva samla in pengar till läromedel. Det är inte bara ovärdigt – det är ett systemfel.

Ska svensk skola återfå kvalitet och arbetsro krävs en tydlig prioritering: kunskap först, läraren i centrum.

Här förtjänar Liberalerna erkännande. I en politisk miljö där mycket handlar om symboler driver partiet konkreta reformer som faktiskt förbättrar undervisningen. Det är så skolpolitik borde se ut. För i slutändan är sambandet enkelt. När lärarna får tid att undervisa, får eleverna bättre undervisning. Och det är där allt börjar.

Annons

Annons

Sommarlovet ska inte vara en väntsal

Publicerad Igår 17:44 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Idag börjar skolan igen efter sommaren för många av våra barn och ungdomar. I våras gick 88,3% av alla niondeklassare i de kommunala grundskolorna ut med behörighet till gymnasieskolans nationella program. För många av dem var skolavslutningen en början på något nytt. De visste redan vilken gymnasieskola de skulle börja på, vilket program de kommit in på och kanske redan vilka kompisar de kommer att gå tillsammans med i höst. De kunde börja förbereda sig, köpa det som behövs och framför allt se fram emot nästa steg.

Men så har inte sommaren sett ut för alla.

I Norrtälje kommun var det omkring 12 procent av eleverna som inte når gymnasiebehörighet. För många av dem har skolgången varit kantad av svårigheter. När deras klasskamrater går på sommarlov och vet vad som väntar i augusti kan de behöva gå hela sommaren i ovisshet. Först senare kommer beskedet om de får börja på ett introduktionsprogram och vilken väg som väntar.
Det är just de ungdomarna som kanske behöver samhällets stöd allra mest.

Annons

Därför är kommunens sommarjobb så viktiga. Alla ungdomar lyckas inte själva hitta ett jobb. Alla har inte föräldrar som har kontakter eller kan ordna en plats. Kommunala sommarjobb och Norrtälje kommuns satsning Egen sommar är insatser som ger lön, erfarenheter och en känsla av att vara behövd eller att klara av någonting på egen hand; erfarenheter av att lyckas.

Vi gör mycket bra, men vi kan göra mer för vad händer med de ungdomar som inte får ett sommarjobb och inte har en given plats på gymnasiet till hösten? Är det någon som tar kontakt med dem? Finns det någon som frågar hur sommaren känns när framtiden är oviss? Någon som pratar om vad som händer i höst och vilka vägar som finns? Annars är de ett lätt mål för rörelser som vill erbjuda snabba lösningar.

Gymnasieskolorna gör generellt, såvitt jag vet, ett viktigt och bra arbete för att ta emot de elever som inte är behöriga till gymnasiets nationella program. Där görs insatser för eleverna som vi kanske hade velat se mycket tidigare. Borde inte ansvaret för detta ligga på grundskolan? Det är där eleverna har gått i nio år och ibland kan jag nog tycka att de kommer ganska lindrigt undan.

Att omkring var åttonde elev lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet är inte bara en individuell känsla av misslyckande. Det är ett misslyckande för skolan och för samhället. Och det kostar dessutom stora pengar när gymnasieskolan sedan behöver lägga omfattande resurser på att reparera det som inte fungerade i grundskolan.

Sommarlovet mellan nian och gymnasiet ska inte vara en väntsal för dem som inte klarat skolan. Det ska vara en bro till framtiden. Kommunen behöver erbjuda sommarjobb till de ungdomar som inte hittar ett själva och alla ungdomar som svävar i ovisshet bör personligen kontaktas för att känna att även de är på väg mot framtiden.

Alla ungdomar behöver inte samma väg. Men alla har rätt att veta att det finns en väg. Det är det minsta vi kan kräva av en jämlik skola.

Annons
Flygfyren

Annons

Unga företagare slog omsättningsrekord

Publicerad Igår 12:23 – av Tobbe Rydsheim
Sommarens deltagare i Egen sommar omsatte tillsammans över en halv miljon kronor.
1 min läsning
Annons
Flygfyren

Sommarens deltagare i Egen sommar omsatte tillsammans över en halv miljon kronor. Företagsskolan avslutades med pitchar och prisutdelning på Stadshotellet.

De unga entreprenörerna i Norrtälje slog i sommar nytt omsättningsrekord inom kommunens satsning Egen sommar. Tillsammans drog deltagarnas företag in mer än en halv miljon kronor.

– Så kul att intresset för entreprenörskap och företagande fortsätter växa bland Norrtäljeungdomarna, säger utbildningsledaren Samuel Christiernin.

Annons
Flygfyren

Egen sommar är en entreprenörsskola som drivs av Norrtälje kommun. Deltagarna inleder sommaren med en intensivkurs på omkring en och en halv vecka, där de får lära sig grunderna i företagande och utveckla sina affärsidéer.

Därefter driver ungdomarna sina verksamheter på egen hand under sommarlovet, med möjlighet till löpande handledning från utbildningsledarna.

– Ung ambition och drivkraft smittar av sig, så alla blir vinnare, säger Samuel Christiernin.

Årets omgång avslutades på torsdagskvällen på Stadshotellet i Norrtälje. Där fick deltagarna presentera sina företag inför en jury innan flera priser delades ut.

Förstapriset gick till 17-årige Noel Molander, som drivit Molanders Fönsterputs. Han belönades med 10 000 kronor från Roslagens Sparbank samt en klocka och ett diplom.

Priset för årets affärsidé gick till Rakel Söderlind och hennes företag Rakels fiol. Gruppen bakom Glass på hjul fick utmärkelsen för årets muntliga presentation.

Annons

Annons

SD står upp för att stoppa förtrycket av flickor

Publicerad 2026-08-15 – av Carl Eos
Carl Eos
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ifrah Yuusuf berättar för Expressen hur hon som nioåring pressades att ta på sig slöjan. Det skedde delvis för att hon ville likna sin mamma, men framför allt för att omgivningen i det somaliska området krävde det. Hon levde under ständig kontroll. Äldre kvinnor skvallrade, männen höll koll på ensamstående mammor och varje felsteg riskerade att drabba familjen.

När hon en dag såg en flicka i mellanstadieåldern smyga av sig slöjan och gömma den i skolväskan förstod hon hur starkt förtrycket satt. Hon själv vågade aldrig göra samma sak. Den händelsen fastnade i minnet och blev en påminnelse om den osynliga gränsen mellan det tillåtna och det förbjudna som styrde hela hennes uppväxt.

I dag bär hon inte längre någon slöja. När hon ser fem- och sexåringar med huvudduk blir hon ledsen. Minnen från den egna barndomen kommer tillbaka och påminner henne om den frihet hon aldrig fick uppleva. Därför vill hon se ett förbud mot slöja på barn. Hon har sett hur kontrollen från grannar och äldre i området upprätthöll hedersnormerna långt starkare än föräldrarna själva. När familjen senare flyttade från det utsatta området märkte hon genast skillnaden. Plötsligt kunde hon andas friare och modern bad till och med om ursäkt för det som hänt.

Annons
Flygfyren

Alltför länge har många i det offentliga samtalet beskrivit slöjan som bara ett klädesplagg. Den framställningen ignorerar verkligheten för de flickor som tvingas bära den. Vi måste sluta låtsas som att förtrycket av flickor och kvinnor inte finns. Det finns och det syns tydligt i de områden där hedersnormerna styr vardagen.

När Sverigedemokraterna tar upp frågan om slöjförbud gör de rätt. Att frågan länge behandlats som för känslig att diskutera har bara låtit hedersförtrycket fortsätta i det tysta. Ifrah Yuusufs erfarenhet visar att tystnaden kostar. Den skapar generationer av unga som växer upp utan att få äga sina egna kroppar och val. Det är dags att prioritera barns frihet framför rädslan att stöta sig.

Annons