Annons

Norrtäljestudenter tar lån i minskande omfattning

Publicerad 2025-09-19 – av Nicklas Salmin
Glad studenter efter utspringet från gymnasiet.

Personen på bilden har inget med artikeln att göra

1 min läsning
Annons
Flygfyren

Andelen studenter som tar studielån i Norrtälje har minskat under det senaste året. Enligt statistik från Centrala Studiestödsnämnden (CSN) valde 70 procent av studenterna i kommunen att ta lån under förra läsåret.

Norrtälje kommun har 1 955 studenter som får studiebidrag, varav 1 361 också tog studielån under läsåret 2023/2024. Detta innebär en minskning från 75 procent året innan, enligt en undersökning från Newsworthy. Jämfört med Stockholms län, där 71 procent av studenterna tar lån, ligger Norrtälje något lägre.

Den kommun i länet med högst andel låntagare är Solna, där 76 procent av studenterna tar lån. Statistiken visar att den totala andelen studenter med lån i Sverige har ökat något sedan pandemin, men har nu minskat med knappt en procentenhet jämfört med föregående läsår.

Annons
Flygfyren

Generellt är studenter i städer med högre studentandel mer benägna att ta lån. I Lunds kommun är andelen studenter med lån 86 procent, medan den är lägst i Malå kommun med 54 procent.

Annons
Kommun Andel med lån (%) Förändring (%), ett år Totalt antal studenter
Solna 76 % −1% 4 421
Danderyd 75 % ±0% 1 585
Lidingö 75 % +1% 2 174
Täby 75 % ±0% 3 481
Vaxholm 74 % +2% 422
Stockholm 74 % −1% 54 268
Värmdö 73 % +2% 1 599
Nacka 71 % −3% 4 945
Nykvarn 71 % −3% 340
Ekerö 70 % +3% 860
Sundbyberg 70 % −1% 2 721
Vallentuna 70 % +1% 1 275
Norrtälje 70 % −3% 1 955
Salem 69 % −1% 830
Österåker 68 % ±0% 1 781
Sollentuna 68 % −3% 3 647
Nynäshamn 67 % −2% 1 033
Huddinge 67 % −3% 6 191
Tyresö 67 % −1% 1 936
Södertälje 67 % −1% 4 858
Haninge 65 % −2% 4 505
Upplands Väsby 65 % ±0% 2 214
Järfälla 65 % −1% 4 746
Sigtuna 61 % −1% 2 202
Upplands-Bro 61 % −3% 1 472
Botkyrka 59 % −1% 4 969
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Kvinna allvarligt skadad efter lastbilskrocken på E18

Publicerad Idag 11:57 – av Tobbe Rydsheim
En kvinna i 50-årsåldern vårdas fortfarande på sjukhus efter tisdagens lastbilsolycka på E18 mellan Söderhall och Brottby. Polisen utreder nu vad som orsakade kraschen.
1 min läsning
Annons

En kvinna i 50-årsåldern vårdas fortfarande på sjukhus efter tisdagens lastbilsolycka på E18 mellan Söderhall och Brottby. Polisen utreder nu vad som orsakade kraschen.

Olyckan inträffade vid sjutiden på tisdagsmorgonen när en lastbil av okänd anledning körde igenom vajerräcket och kolliderade med en mötande lastbil.

Föraren i den lastbil som hamnade i motsatt körfält, en kvinna i 50-årsåldern, fördes till sjukhus med ambulanshelikopter. På onsdagen uppgav polisen för Norrtelje Tidning att kvinnan är allvarligt skadad och fortfarande vårdas på sjukhus.Föraren av den andra lastbilen ska enligt tidningen ha klarat sig utan fysiska skador.

Annons

Olyckan ledde till totalstopp på E18 i båda riktningarna under morgonrusningen.

I nuläget finns ingen misstanke om brott i samband med händelsen.

 

Annons

Skolan måste vara trygg även när det otänkbara händer

Publicerad Idag 06:00 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Skolan ska vara en plats för kunskap, gemenskap och framtidstro. Barn ska kunna gå till skolan utan rädsla, föräldrar ska känna sig trygga och skolans personal ska veta att det finns beredskap när något allvarligt inträffar.

Efter händelsen i Fagersta är det naturligt att ställa frågor om hur väl våra skolor är rustade för att hantera hot och våld. Vi kan aldrig helt eliminera risken för att en enskild människa begår ett våldsdåd. Men vi kan göra mer för att förebygga, upptäcka varningssignaler och minska konsekvenserna.

Det förebyggande arbetet är avgörande. Skolan måste kunna fånga upp elever som mår dåligt, hamnar i destruktiva miljöer eller riskerar att falla ur undervisningen. Därför måste skola, elevhälsa, socialtjänst och polis kunna samarbeta effektivt. Ingen ung människa ska behöva falla mellan stolarna.

Annons

Den psykiska hälsan är en viktig del av detta. Elevhälsan behöver vara stark nog att upptäcka problem tidigt, samtidigt som barn och unga som behöver psykiatrisk vård måste få hjälp i tid. Tidiga insatser kan både förebygga lidande och minska risken för att problem växer sig stora.

Men förebyggande arbete räcker inte. Skolorna måste också vara förberedda på att hantera allvarliga situationer. Alla skolor behöver ha beredskapsplaner för allvarliga våldssituationer och arbeta löpande med säkerheten. Personal och skolledningar behöver veta vad de ska göra när något händer. Rutiner måste övas och samarbetet med polis och andra samhällsaktörer fungera.

Efter Fagersta måste händelseförloppet analyseras noggrant. Vilka varningssignaler fanns? Hur fungerade kommunikationen? Var rutinerna tillräckliga? Och vad kan andra skolor lära sig?

Skolans säkerhet kan heller inte skiljas från samhällets förmåga att upptäcka psykisk ohälsa, motverka radikalisering och stoppa rekrytering till våld. Mycket av ungas sociala liv sker på nätet, och det förebyggande arbetet måste därför också finnas där.

Målet är enkelt: ingen elev eller lärare ska behöva gå till skolan och känna att samhället inte är förberett. Vi måste göra allt vi kan för att förhindra skoldåd. Men när det otänkbara ändå händer måste skolorna ha kunskapen, beredskapen och stödet att agera.

Och efteråt måste vi fråga vad vi kan lära oss och göra det bättre nästa gång.

Det är det minsta vi är skyldiga våra barn, elever och lärare.

Annons

Annons

Vad menar vi med trygghet?

Publicerad Igår 17:19 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När invånarna säger att trygghet är den näst viktigaste frågan inför valet, vad menar de då? Är det som min mamma sa till mig, att trygghet är när jag vet att jag kommer fram och får prata med någon när jag ringer vårdcentralen? Att jag får en snabb tid och ett gott bemötande? Eller är trygghet när jag lämnar mina barn på förskolan på morgonen och vet att någon ser dem, utmanar dem och tröstar dem under dagen när jag arbetar? Är trygghet att veta att jag inte kommer att behöva bo kvar hemma när jag börjar bli så dålig att jag inte längre kan gå i trappan eller ta bilen för att handla? Är trygghet att få utöva min tro utan att riskera trakasserier? Att det kommer rent vatten ur kranen? Att kollektivtrafiken fungerar så att jag kan ta mig till och från hemmet/jobbet? Eller är trygghet att få sjunga i kören varje torsdagkväll och ta en fika efteråt?

Trygghet kan vara så många olika saker; en bostad, ett arbete, mat på bordet, rätten att vara mig själv och ett nätverk av människor som bryr sig om mig.

Ändå talas det oftast om övervakningskameror, fler poliser, fler väktare, mer disciplinära åtgärder i skolan och hårdare straff när vi pratar om trygghet. Det är också inslag i ett tryggt samhälle, men bara en väldigt liten del av det som grundar tryggheten. Det är inslag som kan behövas när någonting inte längre är tryggt, men bygger i väldigt liten utsträckning upp trygghet och förtroende mellan människor. Polisen ska vara tillgänglig och synlig, ja, men blir det väldigt många poliser och väktare på en plats kan det skapa mer otrygghet eftersom det ger signaler i sig att någonting kan hända.

Annons
Flygfyren

Det är viktigt att vi talar om trygghet för trygghet är en förutsättning för att människan ska fungera, för att barn ska lära sig något i skolan, för att vi ska våga umgås med varandra och delta i aktiviteter utanför hemmet. Trygghet är också en förutsättning för psykisk hälsa. Därför är det också viktigt att vi pratar om vad trygghet är.

Annons