Den här artikeln publicerades för 2 år sedan

https://alltomnorrtalje.se/the-halo-effect-haller-exklusivt-album-event-i-norrtalje/

Kultur/Nöje

The Halo Effect håller exklusivt album-event i Norrtälje

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2025-01-06 – av Daniel Rämsell

FOTO: Pressbild

The Halo Effect kommer till Norrtälje för en exklusiv förhandslyssning av sitt kommande album.

Daniel Rämsell
daniel@alltomnorrtalje.se

Lyssna

The Halo Effect kommer till Norrtälje för en exklusiv förhandslyssning av sitt kommande album.

Det är den 8 januari som bandet besöker Sound & Vision Studio i Norrtälje. Under evenemanget ges fans möjlighet att lyssna på gruppens kommande album före dess officiella släpp.

The Halo Effect, som består av tidigare medlemmar från In Flames och Dark Tranquility, bildades 2020 under pandemin och har sedan dess snabbt etablerat sig på Svenska metalscenen. Bandets nya album "March of the Unheard", släpps officiellt den 10 januari, vilket gör evenemanget i Norrtälje unikt för fans som vill få en förhandslyssning.

– Vi vill skapa en nära och exklusiv upplevelse för fansen. Detta är en chans att inte bara höra albumet först, utan också få en personlig kontakt med bandet, säger arrangören Stefan Nikodeamus Källström.

Evenemanget inkluderar en frågestund, signeringsmöjligheter och möjlighet att ta foton med bandmedlemmarna. Alla besökare får också ett exemplar av det nya albumet, som kan signeras under kvällen.

– Det är en ära att få arrangera den här typen av intima musikevenemang i Norrtälje, avslutar Källström.

Faktaruta The Halo Effect kommer till Norrtälje

Datum: 8 januari 2025

Plats: Sound & Vision Studio, Norrtälje

Tid: Kvällen börjar kl. 18.00

Innehåll: Förhandslyssning av albumet, Q&A, signering, fotografering

Biljetter köps via Tickster

Transport: Buss 676 från Stockholm stannar cirka 200 meter från lokalen

https://alltomnorrtalje.se/darfor-finns-det-sa-manga-ander-i-norrtaljean/

Kultur/Nöje

Därför finns det så många änder i Norrtäljeån

Publicerad Idag 13:45 – av Tobbe Rydsheim

Foto: Genrebild

Tobbe Rydsheim
tobbe@alltomnorrtalje.se

Lyssna

Gräsänderna har blivit en självklar del av stadsbilden i Norrtälje. Men den stora mängden fåglar i ån har en ovanlig förklaring. För snart hundra år sedan köpte staden in 16 änder från Skansen och försökte hålla dem kvar med ett staket.

Den som rör sig längs Norrtäljeån under vinterhalvåret är van vid att se stora mängder gräsänder samlade kring vattnet. Fåglarna har under generationer blivit ett välkänt inslag i centrala Norrtälje, men deras historia i staden går att spåra tillbaka till ett kommunalt beslut från 1929.

Det året köpte Norrtälje stad in 16 gräsänder från Skansen i Stockholm. Syftet var enligt kommunens kulturhistoriska material att ge stadens barn möjlighet att se och studera fåglarna på nära håll. För själva änderna betalade staden 50 kronor.

Tanken var samtidigt att fåglarna skulle hålla sig i en begränsad del av ån. Därför satsades ytterligare 200 kronor på ett staket under bron vid Stora Brogatan. Konstruktionen skulle hindra änderna från att ta sig därifrån.

Planen visade sig ha en tydlig svaghet. Änderna kunde flyga och tog sig snabbt utanför det avsedda området. Försöket att hålla dem kvar misslyckades därmed, men fåglarna stannade i trakten och enligt kommunens historieskrivning är dagens stora mängd gräsänder i Norrtäljeån en följd av satsningen.

https://alltomnorrtalje.se/oppet-exponerade-likdelar-i-kvisthamrabacken/

Kultur/Nöje

Öppet exponerade likdelar i Kvisthamrabacken

Halloween i Roslagen

Publicerad Igår 13:57 – av Tobbe Rydsheim

BILD: AI-Genererad genrebild

Stora mängder skelettdelar ska ha legat öppet exponerade bland jordmassorna i backen under ett par dagar.

Tobbe Rydsheim
tobbe@alltomnorrtalje.se

Lyssna

Hösten 2005 började mänskliga ben dyka upp i jordmassor vid Kvisthamrabacken i Norrtälje. Massorna kom från markarbeten intill Norrtälje kyrka, där människor hade begravts under flera hundra år.

Vid Norrtälje kyrka pågick arbetet med den nya Mariagården. Under arbetet hade flera skelett redan hittats på själva kyrktomten.

När jordmassor senare kördes till Kvisthamrabacken upptäcktes även där mänskliga ben. Fynden väckte kritik, och en antikvarie vid Länsstyrelsen beskrev hanteringen som oetisk.

Enligt nya uppgifter till Allt om Norrtälje från ett förstahandsvittne ska omfattningen dessutom ha varit betydligt större än vad som framgick av den samtida rapporteringen.

- Stora mängder skelettdelar låg öppet exponerade bland jordmassorna i backen under ett par dagar, berättar hen.

Därefter ska benen ha försvunnit ur sikte.

- Jag vet inte om de samlades in eller om de täcktes när ytterligare jordmassor lades på platsen.

Församlingen uppgav vid tiden att man inte hade känt till gravar i just den del av marken som schaktades. Kyrkogården runt Norrtälje kyrka hade dock använts under flera hundra år. År 1831 utvidgades kyrkogården dessutom med omkring 500 kvadratmeter åt norr.

I den lokala debatten förekom även uppgifter om att särskilt marginaliserade människor skulle ha begravts i området.

Just norrsidan av äldre svenska kyrkogårdar hade historiskt ofta lägre status. De mest eftertraktade gravplatserna låg närmare kyrkan och på södra sidan, medan bland annat självspillingar och avrättade personer under vissa perioder kunde hänvisas till den norra delen. Kyrkogårdar kunde på så sätt spegla samhällets sociala hierarki även efter döden.

Det betyder inte att de ben som hamnade i Kvisthamrabacken kan kopplas till brottslingar eller andra utstötta grupper. Men det ger en historisk bakgrund till den debatt som uppstod kring fynden och frågan om vilka som egentligen hade begravts i området.

Exakt hur många människor kvarlevorna kom från är fortfarande oklart. Samtida medier rapporterade vid ett tillfälle om skelettdelar motsvarande ungefär en halv människa, men ben hade hittats både vid kyrkan och bland de bortforslade massorna. Den nya vittnesuppgiften pekar på att betydligt fler ben kan ha varit synliga vid Kvisthamrabacken än vad som då rapporterades.

- Att det rörde sig om mänskliga ben råder det ingen tvekan om, avslutar vittnet.

https://alltomnorrtalje.se/borgmastaren-halshoggs-sedan-borjade-spokhistorien/

Kultur/Nöje

Borgmästaren halshöggs – sedan började spökhistorien

Halloween i Roslagen

Publicerad 2026-10-23 – av Tobbe Rydsheim

BILD: AI-Genererad genrebild

Nils Pedersson Humbla var borgmästare i Norrtälje och dog 1634.

Tobbe Rydsheim
tobbe@alltomnorrtalje.se

Lyssna

Norrtäljes borgmästare Nils Pedersson Humbla avrättades 1634 efter en dödlig misshandel. I den lokala berättartraditionen fick han sedan aldrig ro – utan började vandra huvudlös genom staden.

Nils Pedersson Humbla var ingen påhittad spökfigur. Han var borgmästare i Norrtälje och dog 1634.

Bakgrunden till hans död var brutal. Enligt lokalhistoriskt material misshandlade Humbla en gravid mjölnarhustru efter en konflikt. Både kvinnan och barnet ska ha avlidit efter misshandeln.

Humbla dömdes till döden och domen stod fast efter prövning i Svea hovrätt. I november 1634 avrättades han genom halshuggning på torget i Norrtälje.

Sedan tar sägnen vid.

I den lokala berättartraditionen sägs den avrättade borgmästaren senare ha visat sig som en huvudlös vålnad i staden. Berättelserna har särskilt knutits till området kring det gamla gevärsfaktoriet.

Hur gammal själva spökhistorien är går inte att slå fast utifrån det källmaterial som finns tillgängligt. Det går därför heller inte att veta hur snart efter avrättningen berättelserna började spridas. Men personen bakom vålnaden är historisk.

Fyra sekler senare lever hans namn fortfarande kvar.
Inte bara som borgmästare, utan även som Norrtäljes huvudlösa spöke.

https://alltomnorrtalje.se/komikern-felicia-tomala-tar-morfars-deckare-till-kapellet/

Kultur/Nöje

Komikern Felicia Tomala tar Morfars deckare till Kapellet

Publicerad 2026-10-23 – av Tobbe Rydsheim

Foto: Privat

Den 7 november kommer komikern Felicia Tomala till Kapellet med föreställningen Morfars deckare – en blandning av standup, berättande och mordgåta.

Tobbe Rydsheim
tobbe@alltomnorrtalje.se

Lyssna

Den 7 november kommer komikern Felicia Tomala till Kapellet med föreställningen Morfars deckare – en blandning av standup, berättande och mordgåta.

Föreställningen bygger på ett manus som Tomala hittade i sin morfars dödsbo. I berättelsen hade morfadern skrivit in sig själv som huvudperson och hjälte i en egen deckarhistoria.

Det blev utgångspunkten för Morfars deckare, där publiken får följa med in i en värld av mordgåtor, udda karaktärer och oväntade vändningar.

Föreställningen kombinerar klassisk deckardramaturgi med standup och personligt berättande. Enligt ett pressmeddelande är resultatet en humoristisk föreställning där morfaderns manus och Tomalas egna perspektiv vävs samman.

Morfars deckare spelas på Kapellet den 7 november.