Annons

Jag går mer eller mindre dagligen med hopsnörpt bak

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2021-10-26 – av Redaktionen
5 min läsning
Annons
Flygfyren

SIGNERAT POVE

Varje gång jag känner rädsla eller bara känner obehag märker jag hur snabb kopplingen mellan hjärna och arsle är.

Lika intressant som obehagligt, tycker jag ändå.

Annons

Jag har höjdskräck. Alltid haft svårt med höjder som är greppbara. Jag har inga problem att titta ned från ett flygplan på tusentals meters höjd, där är liksom avståndet från flygstol till marken bortom fattningsförmågan. Men säg från två meter på en stege till kanske 500 meter.

Då händer det. Ofelbart.

Hjärnan ser till att baken, eller arslet då, själva epicentrum om ni vill, liksom drar ihop sig och i värsta fall fryser jag fast och kan inte röra mig.

Det har skett vid både skräckupplevelser och rent tragikomiska situationer.

Jag kom åter att tänka på detta då jag nyligen tillbringade en natt på hotell i Stockholm. Hotell Carl Gustav i närheten av Stureplan (fint ska det vara för redaktör Persson).

På fjärde våningen boddes det i den över hundratals år gamla byggnaden. Där fanns balkong. En liten smal sak med järnräcke. Hemska saker. Satt ett tag på stol ute på balkongen men flyttade snabbt som blixten in på golvet i rummet då jag för en sekund råkade titta ned på Birger Jarlsgatan.

Fy f-n. Svindelkänsla. Katastroftänk. Och hopsnörpt bak. På ett ögonblick.

Annons

Vad är det som händer? Varför denna koppling ögon-hjärna-bak?

Är jag felkopplad eller är det någon som känner igen det jag med halvluddiga ord försöker förmedla (vill i det längsta försöka undvika att skriva rövhål)?

Är denna funktion vanlig hos befolkningen?

Den här typen av kroppslig reaktion på yttre omständigheter dyker upp i olika sammanhang för mig.

När jag till fots besökt bolaget i Norrtälje händer det också. Varje gång. Och då inte kopplat till vad det jag har i kassen eventuellt ska göra med mig.

Nej, det handlar om några bultar.

När jag på hemväg passerar till höger om Systembolaget ned mot ån så finns där någon typ av trappa vid fasaden på Kinarestaurangen. Under trappstegen, ganska lågt, sticker det ut bultar cirka 3 centimeter under själva muttern. Går jag längst till vänster på gatan skulle en sådan bult skära upp huvudet på mig på ett förskräckligt sätt. Bara den vetskapen får hjärnan att säga åt arslet att ”nu är det dags, dags att dra ihop.” Jag känner hur ont såret i huvudet gör utan att ha fått det.

Så obehagligt.

Jag smårusar förbi i märklig stil längs högra delen av gågatan.

När jag en tid jobbade som målare hade jag hemska upplevelser vid utomhusmålning, antingen på ställning eller stege. Jag fastnade. Inte i färgen märk väl, utan av skräck.

Hur fan gör man på en stege eller ställning på fem meters höjd när kroppen fryser fast, när man inte kan röra sig? När arslet drar ihop sig, benen blir som kokt bandspagetti och fingrarna låst sig runt ställningsrör eller stegpinne?

Hjärnan? Den slår på ”låtmigbarasomnainförgåtthäriettnafs-mode. Dödslängtan infinner sig. Det känns liksom bättre att dö på fläcken än efter ett fall på fem meter. Inbillar mig att det förstnämnda inte gör lika ont. Och även om jag ändå faller ned så gör jag det hellre som redan död.

En gång fick två kollegor helt enkelt hjälpa mig ned, både fysiskt genom att hålla i mig, ledsaga mig, och psykiskt genom att prata lugnande. Från tre meters höjd.

Tävling: tror ni jag fick höra det i något år efteråt? Ja, faktiskt än i dag när jag träffar kollega 25 år efter händelsen.

Har en gång även ”frusit fast” av skräck på knä uppe på en ställning, framåtböjd med händerna runt stålrör. Doggy style, typ. Kanske rent av tur då att baken var hopsnöpt, vad visste jag om mina dåvarande kollegor.

Pinsamt är det, pinsam är jag. Varje gång.

En gång skulle jag upp i ett utkikstorn på ett berg i Järvsö i vackra Hälsingland. Som jag längtade efter att få titta ned på Ljusnan och dess sagolika omgivningar.

Som jag ångrade att jag ens försökte.

Jag fastnade, med en skock turister nedanför som väntade på sin tur. Jag kom bara halvvägs upp på stålkonstruktionen som någon haft mage att påstå vara en trappa. Varje trappsteg, varje plattform upp mot högsta avsatsen var i sådan där ihålig stål. Man såg rakt igenom skiten. Fy bövelen.

Tyckte min hjärna som sa åt mitt arsle, ja, ni fattar, som sa åt hela mig att du är lam typ. Kunde inte röra mig och fick hjälpas ned av snälla medmänniskor.

Skämskudden var sedan av storleken utlöst krockkudde. Jag låg under den tills vi några dagar senare skulle åka hem. Har sedan dess det lite felsignalerande smeknamnet Järvsö-skräcken (låter ju som jag vore farlig) på orten. Inbillar jag mig. Jag kommer aldrig få veta för jag kommer aldrig visa mig i Järvsö igen.

Ja ni förstår, min höjdskräck är galen, helt orimlig, saknar alla proportioner, min höjdskräck gör att jag ännu inte åkt på övre plan i en sådan där dubbeldäckare man åker till Stockholm med.

Men huvud-bak-funktionen uppträder även i andra situationer. Som när jag hör eller ser något pinsamt, någon som gör bort sig på tv eller irl.

Jag liksom skäms åt andra som inte tycks ha förmågan att skämmas själva. Då sker också ”det där”.

Och med tanke på hur många skäl en har att skämmas å andras vägnar och inte bara åt sig själv i denna erbarmliga värld av galenskap, ja då kan ni räkna ut hur det är.

Jag går mer eller mindre dagligen med hopsnörpt bak.

Så skratta inte om jag går konstigt.

Ha medlidande.

Pove Persson - Mitt Roslagen

Annons
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Kommunen svarar om kritiserade Solbackaplanen

Publicerad Idag 07:00 – av Tobbe Rydsheim
Planerna på handel söder om Vätövägen har mött kritik från Rädda Solbacka. Nu svarar kommunen att frågan är i ett tidigt skede och att inget beslut är fattat. FOTO: Norrtälje kommun/Rädda Solbacka
2 min läsning
Annons

Planerna på handel söder om Vätövägen har mött kritik från Rädda Solbacka. Nu svarar kommunen att frågan är i ett tidigt skede och att inget beslut är fattat.

Planerna på ett nytt handelsområde söder om Vätövägen i Solbacka har väckt reaktioner. Medborgarinitiativet Rädda Solbacka har kritiserat förslaget och lyft frågor om jordbruksmark, dagvatten, skyfall och påverkan på närområdet.

Nu svarar Norrtälje kommun på kritiken.

Annons

Enligt samhällsbyggnadsdirektören Anna Keskitalo är detaljplaneprocessen fortfarande i ett mycket tidigt skede.

— Att en detaljplan prövas för ett område innebär inte att kommunen på förhand tagit ställning till ett genomförande, säger hon.

Bakgrunden är att kommunen har inlett arbete med en ny detaljplan för fastigheten Tälje 3:188. Planen ska pröva möjligheten att bygga bostäder norr om Vätövägen och handel söder om vägen.

Varför bedömer kommunen att just området söder om Vätövägen är lämpligt att pröva för handel?

"Planarbete initieras ofta genom att en fastighetsägare eller exploatör vill pröva en möjlig utveckling av ett område. Kommunens uppgift är då att utreda om den föreslagna markanvändningen är lämplig utifrån lagstiftning, allmänna intressen och påverkan på omgivningen."

"Området ligger i anslutning till Vätövägen och nära befintliga verksamhets- och handelsområden, vilket gör att kommunen bedömer att det är relevant att utreda förutsättningarna vidare.", säger Keskitalo.

En av de frågor som Rädda Solbacka lyft är att marken söder om Vätövägen beskrivs som jordbruksmark.

Annons

— I arbetet vägs olika allmänna intressen mot varandra, exempelvis möjlig utveckling av verksamheter och handel mot värdet av att bevara jordbruksmark. Hur den avvägningen kommer att se ut i det här fallet är något som behöver utredas vidare inom ramen för detaljplanearbetet, fortsätter samhällsbyggnadsdirektören.

Kommunen uppger också att frågor om dagvatten, skyfall och påverkan på närliggande områden kommer att utredas innan några beslut kan fattas.

— Kommunen ser att det finns ett stort engagemang i frågan och tar de synpunkter som framförs på allvar, avslutar hon.

Boende, sakägare och andra berörda kommer att få möjlighet att lämna synpunkter när ett planförslag går ut på samråd och senare granskning. Alla inkomna synpunkter ska hanteras inom den fortsatta planprocessen innan eventuella beslut fattas.

Annons
Fakta: Planerna i Solbacka

Plats: Tälje 3:188 med flera, vid Vätövägen.

Läs mer

Planförslag: Bostäder norr om Vätövägen och handel söder om vägen.

Status: Tidigt skede i detaljplaneprocessen.

Kritik: Rädda Solbacka lyfter bland annat jordbruksmark, dagvatten och skyfall.

Kommunens besked: Frågorna ska utredas vidare innan beslut fattas.

Gottsta förskola behåller namnet trots byråkratiskt förslag

Publicerad Igår 06:15 – av Tobbe Rydsheim
Gottsta förskola i Hallstavik var på väg att byta namn efter återkommande felkörningar och oro för att blåljuspersonal skulle hamna fel. FOTO: Norrtälje kommun
1 min läsning
Annons

Gottsta förskola i Hallstavik var på väg att byta namn efter återkommande felkörningar och oro för att blåljuspersonal skulle hamna fel. Men enligt Robert Beronius (L) blir namnbytet inte av.

I ett tjänsteutlåtande från samhällsbyggnadskontoret föreslogs att förskolan skulle byta namn till Hallstalunds förskola.

Bakgrunden var att verksamheten ligger i Hallstalund, omkring 1,5 kilometer från Gottsta, vilket enligt underlaget har lett till att både besökare och leveranser regelbundet kört fel.

Annons

Förväxlingen förstärks av att det redan finns en förskola i Gottsta, Slåttergubbens förskola. Samhällsbyggnadskontoret bedömde även att den missvisande namngivningen i värsta fall skulle kunna försena blåljusutryckningar.

Enligt tjänsteutlåtandet hade samråd skett med berörda verksamheter, Lantmäteriet och Institutet för språk och folkminnen, och bedömningen var att ett namnbyte borde genomföras.

Men nu står det klart att Gottsta förskola kommer att behålla sitt nuvarande namn.

"Barn- och skolnämnden står inte bakom namnbytet och bygg- och miljönämnden har inte rätt att fatta beslut om namnfrågor för skolor.", säger Robert Beronius (L), kommunalråd och ordförande i barn- och skolnämnden.

Därmed ser förskolan ut att fortsätta heta Gottsta förskola trots förslaget om att byta namn till Hallstalunds förskola.

Annons

Nytt vargangrepp i Edebo – flera får dödade

Uppdaterad 2026-05-29, Publicerad 2026-05-29 – av Tobbe Rydsheim
Ett nytt vargangrepp har inträffat i en fårbesättning i Edebo. FOTO: Genrebild
1 min läsning
Annons

Ett nytt vargangrepp har inträffat i en fårbesättning i Edebo. Angreppet ska ha skett vid Järinge gård, där flera lamm och en tacka dödades.

-Vi kan bekräfta att det har skett ett angrepp på får i Norrtälje kommun, säger Mikael Fransson på Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen uppges ha varit på plats för att dokumenterat skadorna. Prover ska också tagits för dna-analys, med målet att kunna identifiera vilken varg eller vilka vargar som varit inblandade.

Annons

-Det är ganska låg träffprocent, runt 25% . Men vi har skickat in fyra prover, säger Fransson.

Han pekar på att de flesta angrepp sker där djuren saknar ordentligt skydd.

-Alla de angrepp som sker, sker i stort sett alltid där inte finns fyrasidigt stängsel, och så är det även i det här fallet. Ofta är det öppet mot vatten, Avslutar han.

Annons

Wigulfskolan byter namn – igen

Publicerad 2026-05-29 – av Tobbe Rydsheim
Wigulfskolan i Norrtälje ska återigen heta Lommarskolan. Det bekräftar Robert Beronius (L), kommunalråd och ordförande i barn- och skolnämnden. FOTO: Norrtälje kommun
2 min läsning
Annons

Wigulfskolan i Norrtälje ska återigen heta Lommarskolan. Det bekräftar Robert Beronius (L), kommunalråd och ordförande i barn- och skolnämnden för Allt om Norrtälje.

Nämnden beslutade den 25 maj att skolan ska heta Lommarskolan igen. Det nya namnet börjar gälla från och med den 10 augusti.

Enligt Beronius handlar namnbytet om att namnet Wigulfskolan aldrig godkändes.

Annons

"På sätt och vis kan man säga att skolan redan heter Lommarskolan, eftersom Lantmäteriet aldrig godkände namnet Wigulfskolan.", skriver Robert Beronius i ett mail till Allt om Norrtälje.

Han uppger att Lantmäteriet bedömt att namnet Wigulfskolan strider mot kulturmiljölagens hänsynsparagraf om god ortnamnssed. Enligt Beronius har myndigheten motiverat det med att Wigulfskolan är en nykonstruktion i gammal stil.

Namnet Wigulfskolan ska ha tillkommit efter namnförslag från elever, med inspiration från fornlämningen Viguls hög, även kallad Wigulfs hög, i närheten av skolan.

Namnbytet väckte debatt på sociala medier. Diskussionerna kom bland annat att handla om den historiska kopplingen till den påstådda vikingabonden Wigulf, som enligt lokal tradition förknippats med området Vigelsjö, trots att det saknas historiska belägg för att personen faktiskt har existerat.

Vilka reaktioner förväntar du dig när det blir klart att skolan byter namn igen?

"Jag tror inte så många kommer att ha några större invändningar mot att skolan återgår till namnet Lommarskolan. Det är ett vedertaget namn och anspelar också på skolans sjönära läge. Det känns mer som att vi rättar till ett tidigare fel."

Namnbytet sker samtidigt som skolans organisation förändras.

Annons

Skolan upphör att vara en F–9-skola när sommarlovet börjar. Till hösten ska det i stället bedrivas resursskola i lokalerna, under just namnet Lommarskolan.

Annons
Flygfyren

Fakta: Namnbytet

Nuvarande namn: Wigulfskolan
Nytt namn: Lommarskolan
Gäller från: 10 augusti
Beslut: Barn- och skolnämnden, 25 maj

Läs mer

Bakgrund:
Lantmäteriet godkände inte namnet Wigulfskolan

Förändring:
Skolan blir resursskola från hösten