Annons

Då försvinner ”vi och dem” – då försvinner missunnsamhet och avundsjuka.

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2021-11-11 – av Redaktionen
3 min läsning
Annons

SIGNERAT POVE

Om man väljer, förmår sig, att glädjas med andra är mycket vunnet. Om man förstår vikten av att så ett frö och att sedan verka tillsammans med andra och skörda frukterna av det är ännu mer vunnet. Både på det lilla och stora planet.

Tillsammans och glädje kan i min värld vara de två ord som är bland de viktigaste just tillsammans, de som stärker, ger ett sammanhang, som fyller dig med värme och hopp.

Annons
Flygfyren

Kom att tänka på det under det nyligen avslutade OS i Tokyo.

Ett av mina starkaste ögonblick under dessa spel var från seglingen.

Den svenska duon Anton Dahlberg och Fredrik Bergström tog silver. Tillsammans.

I 470-seglingen vann de silver. Ja, de förlorade inte guldet.

Tvåor brukar i en hård och cynisk del av idrottsvärlden kallas för de första förlorarna.

Det stämmer sällan enligt mig.

Det stämmer definitivt inte på Anton och Fredrik.

Annons

Deras glädje efter att ha kämpat tillsammans för detta var av bibliska proportioner och speciellt en scen fastnade hos mig och fick mina ögon att bli lika blöta som havet de just seglat i.

När Fredrik Bergström pratade i tv efter målgång stod Anton vid sidan och höll om honom. Två män med armarna runt varandras axlar, ren och skär värme. Ren och skär glädje, ja ren och skär kärlek.

Tårarna kom krypande redan då på mig.

Ett ögonblick senare såg jag inget. Ögonen helt tårdränkta. Och det var Antons fel.

Mitt under intervjun, när han stod tätt, tätt, mot Fredrik som just då pratade om hur de kämpat för detta. Tillsammans.

När Fredrik uttryckte det drog Anton honom ännu närmare sig, han liksom lutade sin kind mot Fredriks axel med tårar i ögonen.

Ursäkta språket nu, men det var så jävla fint. Så jävla äkta. Det sa mer än alla ord de tillsammans sagt i alla intervjuer efteråt.

Jag älskar sånt. Jag älskar bildspråk. Älskar att se saker snarare än höra.

Jag ta mig fan älskar Anton Dahlberg för det han gjorde.

När jag i början av 2000-talet var tränare, först assisterande sedan huvudansvarig, för Väddo IF:s fotbollsherrar, pratade jag mycket om att göra saker tillsammans. Att det killarna gjorde på fotbollsplanen skulle grunda sig i ”tillsammanshet”, det skulle stärka gruppen, göra att alla kunde trivas och drivas av känslan att varje liten sak som gjordes på planen inte gjordes för den enskilde, utan för gruppen, för laget. Få alla att känna att de bidrar.

Jag blev av de flesta i laget uttittad som vore jag ett Ufo.

Jag vet inte om de alla var barn av egoismens tid, då menar jag 1980- och -90-tal. Eller om de bara var hämmade i största allmänna grabbighet.

I dag pratar var och varannan världstränare, oavsett inom vilken lagsport, om att göra saker just tillsammans. För varandra. Med varandra.

Det är då man får den där underbara ”Anton och Fredrik-effekten”.

Det visar att ensam inte är stark. Att delad glädje faktiskt är större.

Jag menar, vad vore en individuell idrottare utan alla bakom hen?

Det här kan som jag ser det lyftas ut långt utanför idrotten också.

Om vi bara kan odla en tillsammans-känsla grundad i glädje och en förmåga att glädjas med och för andra.

Då skulle både den lilla och stora världen bli så mycket bättre.

Då försvinner ”vi och dem”, då försvinner missunnsamhet, avundsjuka.

Och då försvinner ondska, elakhet.

Det vore något det.

Visst?

Pove Persson - Mitt Roslagen

Annons
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Toppbetyg till ungdomsmottagningen i Norrtälje

Publicerad Igår 13:34 – av Tobbe Rydsheim
FOTO: sjukvardomsorg.se
1 min läsning
Annons

Ungdomar som besökt ungdomsmottagningen i Norrtälje uppger att de känt sig väl bemötta. Samtliga svarande säger att de inte oroat sig för att bli fördomsfullt bemötta. Det framgår av årets brukarenkät bland ungdomsmottagningar i Stockholms län.

En av frågorna handlade om oro för att bli fördomsfullt bemött vid kontakt med ungdomsmottagningen. I Norrtälje svarade samtliga deltagare att de inte känt någon sådan oro.

I hela länet var motsvarande andel 96,5 procent.

Annons

Resultaten visar också att ungdomarna överlag är nöjda med kontakten med mottagningarna. I länet uppger 99 procent att personalen lyssnade på dem, 98 procent att informationen var lätt att förstå och 95 procent att de fick den hjälp de behövde.

Undersökningen visar även att 84 procent av de svarande skulle kunna rekommendera ungdomsmottagningen till någon annan.

Totalt besvarades enkäten av 2 241 personer. De flesta var över 15 år och nio av tio identifierade sig som kvinnor.

Enkäten genomfördes under våren 2026 på uppdrag av Stockholms läns ungdomsmottagningar. Svaren samlades in via QR-koder på mottagningarna.

Annons

Efter striden – Frötuna får två förskoleklasser

Publicerad Igår 10:46 – av Tobbe Rydsheim
Efter protester, överklaganden och en dom i förvaltningsrätten höjs nu kapaciteten på Frötuna skola. Beslutet öppnar för två förskoleklasser till hösten. Fotomontage: AON
2 min läsning
Annons

Efter protester, överklaganden och en dom i förvaltningsrätten höjs nu kapaciteten på Frötuna skola. Beslutet öppnar för två förskoleklasser till hösten.

Barn- och skolnämnden beslutade på måndagen att höja antalet platser i förskoleklass på Frötuna skola från 28 till 40.

Beslutet innebär att skolan nu har kapacitet för två förskoleklasser med 20 elever i varje klass.

Annons

Frågan har varit omdebatterad under våren. Kommunens tidigare beslut innebar att Frötuna endast skulle ta emot 28 barn i en förskoleklass. Nio barn som hade skolan som förstahandsval erbjöds då plats på andra skolor.

Beslutet överklagades av flera vårdnadshavare. Förvaltningsrätten upphävde senare beslutet eftersom det hade fattats på delegation av barn- och skoldirektören i stället för av barn- och skolnämnden.

– Beslutet innebär att 28 sexåringar inte behöver gå i en och samma klass, samtidigt som fler familjer får sitt förstahandsval av skola och får gå på samma skola som sina äldre syskon, säger Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden, i ett mejl till Allt om Norrtälje.

Enligt Beronius är nästa steg att rektor beslutar hur verksamheten ska organiseras, men nämndens beslut skapar förutsättningar för två klasser.

– Jag är glad över att nämnden i dag fattade det här beslutet. Nu får vi förutsättningar för mindre klasser och en bättre start för många av våra yngsta elever, fortsätter Beronius.

Samtidigt vill Liberalerna gå vidare med det partiet kallar "Lex Frötuna" – ett kommunövergripande maxtak på 20 elever i klasser för de yngsta barnen.

– Frötuna är inte ett enskilt fall. Vi ser på flera håll att klasserna för de yngsta barnen blivit för stora. Små klasser för små barn borde vara en självklar princip i hela Norrtälje kommun, hävdar Beronius.

Annons
Flygfyren

Han menar att mindre klasser ger bättre möjligheter till studiero, trygghet och tid för varje elev.

– Våra yngsta elever förtjänar de bästa möjliga förutsättningarna från första skoldagen. När läraren har tid att se varje barn stärks både tryggheten och kunskapsutvecklingen, avslutar han.

Annons

SD vill se trygghetsbilar med väktare i Norrtälje

Publicerad Igår 07:00 – av Tobbe Rydsheim
Nej till fortsatt mottagande av nyanlända, kommunal återvandring och förbud mot tiggeri. Det är några av förslagen när Sverigedemokraterna i Norrtälje presenterar sitt valmanifest inför kommunvalet 2026. FOTO: Norrtälje kommun/AON
1 min läsning
Annons

Nej till fortsatt mottagande av nyanlända, kommunal återvandring och förbud mot tiggeri. Det är några av förslagen när Sverigedemokraterna i Norrtälje presenterar sitt valmanifest inför kommunvalet 2026.

Partiet beskriver trygghet som sin viktigaste fråga och hänvisar till uppgifter om att omkring 20 ungdomar i kommunen dragits in i kriminella nätverk.

För att motverka utvecklingen vill SD bland annat införa kommunala trygghetsbilar med väktare, fler fältarbetare, fler övervakningskameror och frivilliga drogtester i skolan.

Annons

I manifestet föreslår partiet också att Norrtälje ska säga nej till fortsatt mottagande av nyanlända och ta fram en kommunal återvandringsstrategi för personer som frivilligt vill återvända till sina hemländer.

SD vill dessutom begränsa modersmålsundervisningen till lagens minimikrav, införa språktest för personal inom skola och äldreomsorg samt verka för att förbjuda hijab, niqab och burka för barn i grundskolan.

På samhällsbyggnadsområdet säger partiet nej till nya moskéer och vill stoppa kommunalt VA där fungerande enskilda lösningar redan finns.

Annons

28 sexåringar i samma klass? Nej tack.

Publicerad Igår 06:00 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Sommarens kanske viktigaste skolbeslut i Norrtälje fattades i måndags. Barn- och skolnämnden beslutade då att ändra antagningskapaciteten till 40 elever i förskoleklass vid Frötuna skola.

Beslutet möjliggör inrättandet av två förskoleklasser vid Frötuna skola och innebär att fler vårdnadshavare får sitt förstahandsval av skola tillgodosett samt att fler syskon kan gå på samma skola.

Det är ett bra beslut, men Frötuna skola illustrerar ett större problem i svensk skola. Under lång tid har klasstorlekarna vuxit samtidigt som kraven på lärarna blivit allt större. Lärare förväntas anpassa undervisningen, upptäcka elever i behov av stöd, skapa studiero och bygga relationer med varje elev. Det uppdraget blir svårare för varje elev som tillkommer.

Annons
Flygfyren

Därför borde Norrtälje kommun införa en ”Lex Frötuna” – ett maxtak på 20 elever i klasser för de yngsta barnen. Små klasser för små barn borde vara en självklar princip i hela kommunen.

Argumenten för mindre klasser är starka. Forskning visar att elever i mindre klasser ofta når bättre resultat och utvecklar både sina kunskaper och sina sociala förmågor. När läraren får mer tid för varje elev kan kunskapsluckor upptäckas tidigare och åtgärdas innan de växer sig stora.

Frågan handlar också om lärarnas arbetsmiljö. Svenska skolor har stora problem med att rekrytera och behålla utbildade lärare. Om läraryrket ska vara attraktivt krävs rimliga arbetsvillkor. Det är svårt att tala om kvalitet i undervisningen när en lärare förväntas räcka till för närmare trettio elever med vitt skilda behov.

Liberalernas vallöfte om mindre klasser för de yngsta eleverna förtjänar att tas på allvar. Ett maxtak på 20 elever i de lägre årskurserna skulle ge lärare bättre möjligheter att se varje elev och ge barnen en starkare kunskapsgrund redan från start.

Frågan är större än bara Frötuna skola. Frågan om Frötuna handlar därför om mer än en enskild skola. Den handlar om vilken skola vi vill ha i Norrtälje. För Liberalernas del är svaret tydligt: små klasser för små barn är rätt väg.

 

Annons
Flygfyren

Annons
Flygfyren