Sommarens kanske viktigaste skolbeslut i Norrtälje fattades i måndags. Barn- och skolnämnden beslutade då att ändra antagningskapaciteten till 40 elever i förskoleklass vid Frötuna skola.
Beslutet möjliggör inrättandet av två förskoleklasser vid Frötuna skola och innebär att fler vårdnadshavare får sitt förstahandsval av skola tillgodosett samt att fler syskon kan gå på samma skola.
Det är ett bra beslut, men Frötuna skola illustrerar ett större problem i svensk skola. Under lång tid har klasstorlekarna vuxit samtidigt som kraven på lärarna blivit allt större. Lärare förväntas anpassa undervisningen, upptäcka elever i behov av stöd, skapa studiero och bygga relationer med varje elev. Det uppdraget blir svårare för varje elev som tillkommer.
Därför borde Norrtälje kommun införa en ”Lex Frötuna” – ett maxtak på 20 elever i klasser för de yngsta barnen. Små klasser för små barn borde vara en självklar princip i hela kommunen.
Argumenten för mindre klasser är starka. Forskning visar att elever i mindre klasser ofta når bättre resultat och utvecklar både sina kunskaper och sina sociala förmågor. När läraren får mer tid för varje elev kan kunskapsluckor upptäckas tidigare och åtgärdas innan de växer sig stora.
Frågan handlar också om lärarnas arbetsmiljö. Svenska skolor har stora problem med att rekrytera och behålla utbildade lärare. Om läraryrket ska vara attraktivt krävs rimliga arbetsvillkor. Det är svårt att tala om kvalitet i undervisningen när en lärare förväntas räcka till för närmare trettio elever med vitt skilda behov.
Liberalernas vallöfte om mindre klasser för de yngsta eleverna förtjänar att tas på allvar. Ett maxtak på 20 elever i de lägre årskurserna skulle ge lärare bättre möjligheter att se varje elev och ge barnen en starkare kunskapsgrund redan från start.
Frågan är större än bara Frötuna skola. Frågan om Frötuna handlar därför om mer än en enskild skola. Den handlar om vilken skola vi vill ha i Norrtälje. För Liberalernas del är svaret tydligt: små klasser för små barn är rätt väg.
