Annons

Norrtälje ska ta emot nyanlända – så ser det ut

Publicerad 2026-04-18 – av Daniel Rämsell
Ingrid Landin i fokus.
Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.
2 min läsning
Annons

Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.

Länsstyrelsen har beslutat om hur nyanlända och vissa skyddsbehövande ska fördelas mellan kommunerna i Stockholms län under 2026.

Totalt väntas upp till 775 nyanlända och skyddsbehövande anvisas till kommunerna i Stockholms län under 2026, enligt beslutet från Länsstyrelsen.

Annons

Beslutet innebär att Norrtälje kommun ska tilldelas 43 personer.

Fördelningen görs med stöd av bosättningslagen och bygger bland annat på kommunernas befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar och tidigare mottagande.

– Norrtälje kommun bedömer att vi står väl rustade för att ta emot det anvisade kommunantalet om 43 nyanlända för 2026, säger Ingrid Landin (MP), ordförande i Socialnämnden.

Landin lyfter att mottagandet minskat över tid, vilket har gjort det lättare att planera insatserna och skapa bättre kvalitet i arbetet.

Hur bedömer du att kommunen står rustade när det gäller bostäder?

– När det gäller bostadsförsörjningen har kommunen en väl fungerande samverkan med såväl allmännyttan som privata hyresvärdar, säger Landin.

Arbetet med etablering beskrivs som samordnat och individanpassat, med fokus på att nyanlända snabbt ska komma in i arbete och samhällsliv.

Annons

Det handlar bland annat om stöd till utbildning, arbetsmarknadsinsatser och att skapa sociala kontakter.

– Insatserna syftar till att den enskilde så skyndsamt som möjligt ska nå egen försörjning och bli delaktig i samhällslivet.

– Sammanfattningsvis bedömer kommunen att det finns god kapacitet, etablerade samverkansformer och ändamålsenliga arbetssätt för att säkerställa ett väl fungerande mottagande och en effektiv etablering av nyanlända, avslutar Landin.

Annons
Flygfyren
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Ansvarsstrid om sjösättningsramp i Norrtälje: ”I nära behov av renovering”

Publicerad Idag 07:00 – av Tobbe Rydsheim
Norrtälje Segelsällskap vill slippa ansvaret för den öppna bryggan vid Kärleksudden. Kommunen säger att bryggan är föreningens, men öppnar för att diskutera en ny lösning. FOTO: Google Earth
3 min läsning
Annons
Flygfyren

Norrtälje Segelsällskap vill slippa ansvaret för den öppna bryggan vid Kärleksudden. Kommunen säger att bryggan är föreningens, men öppnar för att diskutera en ny lösning.

Frågan om vem som ska ta ansvar för bryggan vid sjösättningsrampen intill Kärleksudden har blivit aktuell sedan Norrtälje Segelsällskap lyft behovet av renovering av den allmänna delen av bryggan.

Samtidigt pekar kommunen på att bryggan ägs av föreningen – och att ansvaret därmed ligger där.

Annons

Enligt Segelsällskapet används inte platsen bara av segelsällskapets medlemmar. Även allmänheten och räddningstjänsten använder rampen och bryggan för att lägga i och ta upp båtar i Norrtäljeviken.

Thomas Kihlström, ordförande i Norrtälje Segelsällskap, menar att det är just därför frågan blivit svår.

— Det viktigaste i det här är att vi har en sjösättningsramp i Norrtäljeviken för alla som vill komma ut i skärgården, men vem har ansvar för underhåll och försäkring, frågar sig Kihlström.

Norrtälje Segelsällskap har haft bryggor vid Kärleksudden sedan 1996. En del av anläggningen ligger bakom grind och används av föreningens medlemmar. Den andra delen är öppen för allmänheten.

Det är den öppna delen som nu är i behov av åtgärder.

— Nuvarande skick på bryggan är i väldigt nära behov av renovering, menar Kihlström.

Enligt honom äger kommunen betongfundamentet vid rampen, medan själva bryggan har tillhört föreningen i närmare 30 år.

Annons

För föreningen handlar frågan inte bara om pengar, utan också om ansvar om något händer.

— Om någon skadar sig som inte är medlem, vem tar ansvar för det? Kommunen äger rampen, men vi äger bryggan, säger Kihlström.

Han uppskattar att en större renovering kan kosta omkring en halv miljon kronor. Det är enligt honom svårt för en ideell förening att bära, när bryggan i praktiken fungerar som en allmän sjösättningsplats.

— Det skulle gå om det bara gällde våra egna medlemmar. Men nu har räddningstjänsten och alla i kommunen tillgång till platsen, säger han.

Allt om Norrtälje har frågat Norrtälje kommun hur den ser på föreningens önskemål om att ta över ansvaret för den del av bryggan som används av allmänheten.

Göran Persson vid kommunens mark- och exploateringsenhet ger en annan bild av läget.

Enligt Göran Persson vid kommunens mark- och exploateringsenhet har kommunen erbjudit sig att delfinansiera en upprustning av den aktuella delen – men med förutsättningen att allmänheten även fortsättningsvis ska kunna använda bryggan.

— Kommunen har erbjudit NSS att delfinansiera upprustning av aktuell del av bryggan som ägs av NSS, men med förutsättningen att allmänheten även fortsättningsvis ska kunna använda bryggan, skriver Göran Persson i ett svar till Allt om Norrtälje.

Han uppger också att parterna tidigare varit överens om att segelsällskapet skulle beställa entreprenad när föreningen ansåg att tiden var rätt.

Men nu har läget förändrats.

— Sedan NSS ändrat sig och vill inte ta ansvar för aktuella delen så nu får vi diskutera en annan lösning, skriver Persson.

Där står parterna nu: segelsällskapet vill inte bära ansvaret för en brygga som används av hela stan, medan kommunen konstaterar att bryggan ägs av föreningen.

Om ingen lösning hittas riskerar bryggan enligt segelsällskapet att försämras ytterligare. Det kan i förlängningen påverka både föreningens medlemmar, allmänheten och räddningstjänstens möjlighet att använda rampen.

Kihlström framhåller samtidigt att frågan i grunden handlar om att behålla en fungerande sjösättningsplats i Norrtäljeviken.

— Det viktigaste är att sjösättningsrampen kan nyttjas av alla som vill komma ut i skärgården. Jag är övertygad om att vi tillsammans med kommunen kommer fram till en lösning kring ansvar och underhåll av Norrtäljevikens enda sjösättningsramp, avslutar Thomas Kihlström.

 

Annons

Så påverkas trafiken i Norrtälje under Custom Bike Show

Publicerad Idag 07:00 – av Tobbe Rydsheim
Custom Bike Show tar över delar av centrala Norrtälje den 6 juni. Flera gator stängs av och vissa parkeringar reserveras för evenemanget. FOTO: Norrtälje kommun/ Daniel Rämsell
1 min läsning
Annons

Custom Bike Show tar över delar av centrala Norrtälje den 6 juni. Flera gator stängs av och vissa parkeringar reserveras för evenemanget.

Avstängningarna gäller under större delen av dagen. Bland annat påverkas korsningar vid Roslagsgatan, Bergsgatan, Gustav Adolfs väg och Vegagatan.

Även busstrafiken berörs. Busslinje 657 leds om via Gustav Adolfs väg och Stockholmsvägen under evenemanget.

Annons

Parkeringsplatserna vid Åtellet och Roslagens kulturskola reserveras för Custom Bike Show. Besökare och trafikanter uppmanas därför att använda alternativa parkeringsplatser i närheten.

Norrtälje kommun kommer att sätta upp informationstavlor på flera platser i och omkring centrum. Skyltarna informerar om att Roslagsgatan och Bergsgatan är avstängda och uppmanar trafikanter att välja annan väg.

Kommunen rekommenderar trafikanter att planera sin resa och välja andra vägar under tiden avstängningarna gäller.

Annons

Fakta: Trafikpåverkan under Custom Bike ShowDatum: 6 juni.

Läs mer

Tid: 06.00–20.00.

Evenemang: Custom Bike Show.

Påverkan: Avstängda gator, reserverade parkeringar och omlagd busstrafik.

Berörda korsningar:

  • Vegagatan/Roslagsgatan
  • Bergsgatan/Gustav Adolfs väg
  • Kyrkogatan, utfart mot Roslagsgatan
  • Tillfällegatan, utfart mot Bergsgatan

Berörda parkeringar: Parkeringarna vid Åtellet och Roslagens kulturskola reserveras för Custom Bike Show.

Busstrafik: Busslinje 657 leds om via Gustav Adolfs väg och Stockholmsvägen.

Fler parkeringsplatser är bra för Norrtälje

Publicerad Igår 06:00 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det är lätt att tala varmt om en levande stadskärna. Beslut som gör en levande stadskärna möjlig är desto ovanligare. Därför är beslutet om 36 fler parkeringsplatser en god nyhet.

I Norrtälje har frågan om parkering i stadskärnan varit en fråga som diskuterats flitigt, vilket inte är så konstigt.

För den som driver butik, handlar eller besöker stadskärnan spelar tillgängligheten stor roll. Utan fungerande parkeringsmöjligheter riskerar kunderna att välja bort centrum till förmån för handelsområden där det är enklare att stanna bilen.

Annons

Därför är beslutet att utöka antalet parkeringsplatser vid Jupiter (den stora parkeringsplatsen längs Stockholmsvägen vid bland annat Lekia och MQ) välkommet.

Det rosa huset vid parkeringen kommer tyvärr rivas, men det innebär att ytterligare 36 parkeringsplatser skapas. Antalet platser utökas från dagens 119 platser till 155 platser. Det är ett konkret tillskott som stärker förutsättningarna för handeln och gör det enklare att besöka stadens centrum.

Samtidigt handlar satsningen om mer än bara fler parkeringsrutor. Området ska tillgänglighetsanpassas, förses med trygghetsskapande belysning och kompletteras med gröna lösningar som gör miljön mer attraktiv. Det är en klok kombination av funktion och trivsel.

Kritiker brukar ofta ställa parkeringsplatser mot andra värden. Men verkligheten är inte så enkel. En stadskärna behöver både vara tillgänglig och attraktiv. För många människor – barnfamiljer, äldre och personer med funktionsnedsättning – är bilen fortfarande en nödvändig del av vardagen. Att göra det lättare att ta sig till centrum är därför inte ett steg bakåt, utan ett sätt att säkerställa att stadskärnan förblir levande.

Den beräknade kostnaden på cirka sju miljoner kronor är en investering i Norrtäljes framtid. Om handeln ska kunna utvecklas krävs att kommunen också investerar i den infrastruktur som gör besöken möjliga.

Fler parkeringsplatser löser inte alla utmaningar för stadskärnan. Men de är en viktig pusselbit.

Annons

Annons

Tvång eller möjligheter med blandad bebyggelse?

Publicerad 2026-06-02 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Igår flyttade ett av mina barn till sin första hyreslägenhet. En helt ny byggnad på fyra våningar, uppförd i ett etablerat villaområde.

Ånej, tänker ni, "tvångsblandning", nu har någon stackars villaägare blivit av med ett äppelträd till förmån för en hyreskasern.

Min tjugoåring bor nu ca 600 meter från sitt föräldrahem, 500 meter från sin låg- och mellanstadieskola. Många av hennes klasskompisar har vuxit upp i de här kvarteren och hon känner sig hemma. Huskroppen smälter väl in mot höjden bakom och ser inte alls onaturligt hög ut.

Annons
Flygfyren

Huset har inte ersatt ett äppelträd. Det är uppfört där det tidigare funnits en butik som blev en pizzeria som blev tomma lokaler i många år innan de revs och gav plats för nytt liv. Begreppet ”tvångsblandning” framställer detta som ett övergrepp; att människor med olika inkomster och livsvillkor kan bo i samma stadsdel. Att du kan bo kvar i ett kvarter där du trivs även när du flyttar hemifrån för första gången eller när du blir äldre och inte orkar sköta villan längre. Eller du helt enkelt gillar lugnet, men inte vill ta hand om en trädgård.

Segregation är inte ett resultat av människors fria val. Den är i stor utsträckning en konsekvens av politiska beslut, marknadens logik och en bostadsmarknad där den som har mest pengar också får störst valfrihet. När hela områden byggs med en enda upplåtelseform skapas bostadsområden där människor med liknande ekonomiska förutsättningar koncentreras till samma plats. Det är inte frihet – det är sortering.

Blandad bebyggelse handlar om att skapa möjligheter. När hyresrätter, bostadsrätter och småhus finns i samma område kan fler människor hitta en bostad som passar deras ekonomi och livssituation. Det är också en demokratifråga. Samhället blir starkare när människor med olika erfarenheter möts i vardagen. Gemensamma skolor, föreningsliv och offentliga miljöer skapar förståelse och sammanhållning. Här i området såg jag att det annonserades om promenadloppis i helgen.

Ett villaområde innehåller sällan bara villor. Här finns förskola, äldreboende och LSS-boenden, viktiga arbetsplatser. Precis utanför huset finns en busshållplats.

Här växer staden och ger utrymme för människor att växa och trivas. Vill vi på allvar motverka segregation och parallellsamhällen måste vi också ge människor möjligheter att mötas. Så bygger vi ett jämlikt samhälle. Utan att ett enda äppelträd i trädgården behöver tvingas undan.

Annons