Annons

Nu öppnar Roslagsmuseet gevärsfaktoriet igen

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2023-03-06 – av Redaktionen
3 min läsning
Annons

NORRTÄLJE. Restaureringen av gevärsfaktoriet är klar och öppnar portarna för allmänheten 29 mars. – Det är fantastiskt att vi snart kan öppna, vi har mycket vi vill visa och berätta och längtar efter att få välkomna alla besökare hit, säger Lina Lindström, projektledare för Roslagsmuseet, i ett pressmeddelande.

Gevärsfaktoriet på Hantverkaregatan i Norrtälje stängdes 2008, eftersom det fanns stora renoveringsbehov. Roslagsmuseet som då funnits i lokalerna sedan 1922 stängde ner utställningsverksamheten och har varit stängt sedan dess. Men nu är restaureringen av det drygt 360 år gamla huset äntligen klar och det nya Roslagsmuseet öppnar nu verksamhet i lokalerna, skriver Norrtälje kommun i ett pressmeddelande.

– Det är fantastiskt att vi snart kan öppna, vi har mycket vi vill visa och berätta och längtar efter att få välkomna alla besökare hit, säger Lina Lindström, projektledare för Roslagsmuseet.

Annons

Roslagsmuseet invigs onsdagen den 29 mars klockan 11.00 och det kommer vara öppet hus fram till klockan 19.00. Men invigningskalaset pågår i fyra dagar fram till och med lördagen den 1 april, skriver de.

– Vi är fantastiskt nöja med den omfattade restaureringen som gjorts. Med respekt för byggnaden har man skapat lokaler med goda förutsättningar för en modern museiverksamhet. Och den första utställningen kommer handla om just det här huset, om hur det använts, hur det restaurerats och om föremål från huset. Men vi kommer även visa föremål från Roslagsmuseets samlingar, säger André Ekler, museiintendent.

Den första utställningen på faktoriet heter ”Ett hus berättar” och handlar om stenhuset på Hantverkaregatan, en närvarande siluett i Norrtälje stad och i Roslagens historia. Fasaden berättar kanske inte så mycket, men att stiga in i byggnaden ger en förnimmelse av det som en gång varit, och de människor som en gång levt och verkat på platsen under 400 år. I första utställningen kommer cirka 100 föremål från Roslagsmuseets samlingar och som hittats under renoveringen att visas upp.

– Roslagsmuseet kommer bli kommunens nav för att vårda, bevara och tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet. Museer är vårt kollektiva minne som synliggör och legitimerar våra värderingar, människor som bott här och deras del i historien, säger Nicklas Salmin (L), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Roslagsmuseet kommer förutom att genomföra publika utställningar även att ordna program och evenemang i egen regi, främja och stödja föreningar, museet och fristående aktörer inom kulturarvsområdet. Just nu planeras programverksamhet för våren och Roslagsmuseet kommer bjuda in barn på skolor och förskolor, skriver de i pressmeddelandet. 

Själva huset Gevärsfaktoriet består av flera rum i olika storlekar. I bottenvåningen finns en inbjudande reception med museishop, kulturarvsbyrå samt ett rum med fokus på restaureringsarbetet och de fynd som gjorts. Det ska också finnas ett rum som ska vara uppbyggt som ett sceneri där besökarna mer fritt kan känna på föremål som inte är museiföremål och leva sig in på ett annat sätt i historien. Roslagsmuseet kommer ha öppet tisdagar till lördagar med kvällsöppet på torsdagar. Adress Faktorigatan 1, i korsningen Hantverkaregatan.

Öppettider Roslagsmuseet från 29/3:

Annons

  • Måndag stängt

  • Tisdag 12–16

  • Onsdag 12–16

  • Torsdag 12–19

  • Fredag 11–16

  • Lördag 11–16

  • Söndag stängt

 

Annons
Flygfyren

Vigelsjöfrun skrämde en generation Norrtäljebarn

Publicerad Idag 12:41 – av Tobbe Rydsheim
Hon fick barn att tveka inför ett dopp i Lommaren och lever kvar i minnet hos generationer av Norrtäljebor. Nu berättar Roger Hansson, som då arbetade som fritidsledare i Norrtälje, hur Vigelsjöfrun skapades.
4 min läsning
Annons

Hon fick barn att tveka inför ett dopp i Lommaren och lever kvar i minnet hos generationer av Norrtäljebor. Nu berättar Roger Hansson, som då arbetade som fritidsledare i Norrtälje, hur Vigelsjöfrun skapades – som en medvetet lokal vandringssägen på Sommarbyn vid Vigelsjö gård.

Vigelsjöfrun är för många Norrtäljebor ett namn som omedelbart väcker minnen från 1990-talet. Ett kvinnligt väsen, Lommarens mörka vatten och gryniga VHS-bilder från en tid långt före Youtube och sociala medier.

Men till skillnad från många äldre spökhistorier går det att peka ut exakt vem som skapade henne. Bakom Vigelsjöfrun stod Roger Hansson, som då arbetade som fritidsledare i Norrtälje.

Annons

– Själva spökhistorien om Vigelsjöfrun uppstod i ett påhittigt fritidsledarhuvud (mitt) med ambitionen att skapa en lokal vandringssägen till våra berättarkvällar. Det blir liksom extra gemenskapande och effektfullt med kusligheter förankrade i hemmamiljö!

Någon äldre sägen om just Vigelsjöfrun låg alltså inte till grund för historien.

– Det fanns ingen specifik förlaga till historien om Vigelsjöfrun, men filmen som vi sen gjorde som en spin-off är utan tvekan inspirerad av ”Kullamannen”, TV-serien som skrämde vettet ur en hel del av oss som växte upp på 70-talet.

En avgörande plats för Vigelsjöfruns genomslag var Sommarbyn, sommarfritidsverksamheten vid Vigelsjö gård. Där samlades många barn under flera somrar och samma historier berättades runt lägerelden, år efter år.

– Det här var ju före sociala medier och streaming. I det fysiska umgängets tidevarv.
Ungar gick dit ungar gick på den tiden. Alla var liksom där. Många ungar, många årskullar som under många somrar satt runt lägerelden och hörde samma traditionella historier.
Klart att det satte sig!

Sjön Lommaren en sensommarkväll 1995. Foto: Ur Vigelsjöfrun

På så sätt började Vigelsjöfrun fungera ungefär som äldre tiders vandringssägner. Barn hörde berättelsen av andra barn och äldre ungdomar och förde den vidare. Skillnaden var att den här sägnen hade en upphovsman som fortfarande gick att fråga.

År 1995 tog man steget att göra Vigelsjöfrun till film. Ungdomar från fritidsverksamheten stod framför och bakom kameran, och inspelningarna gjordes med dåtidens betydligt mindre smidiga teknik.

Annons

Roger Hansson minns framför allt hur mycket som kunde gå fel.

– Jag minns strul med den stora klumpiga VHS-kameran: batterier som plötsligt tog slut och pipande mikrofoner. huvudrollsinnehavare som reste bort eller gick och klippte sig mitt under inspelningsperioden så att vi i panik fick stuva om i rollista och manus. Pappiga repliker och dråpliga missöden. Men också härliga ungar framför och bakom kameran! Väldigt mycket skratt, improvisation och kreativa tekniska lösningar i en tid när de flesta specialeffekter var analoga.

Totalt kom tre filmer om Vigelsjöfrun att produceras. Miljöerna fanns runt Vigelsjö gård och Lommaren, samma platser som barnen själva badade, lekte och rörde sig vid.

Roger Hansson, skapare av Vigelsjöfrun. Foto: Privat

Filmernas spridning såg också helt annorlunda ut jämfört med hur en ungdomsproduktion skulle distribueras i dag. Det fanns ingen möjlighet att lägga ut filmerna på nätet. I stället samlades barnen för att titta tillsammans.

Hur visades filmerna för barn och ungdomar på den tiden?

– På fritidsgården med VHS-spelare kopplad till projektor i en mörklagd skolmatsal, typ.

Det var med andra ord en effektiv miljö för en skräckfilm som redan utspelade sig på platser publiken kände igen. När visningen var över fanns Lommaren fortfarande kvar i utkanten av stan, och för en del barn fick sjön en helt ny innebörd.

Vigelsjöfrun tycks ha fastnat särskilt hårt hos barn födda under 1980- och början av 1990-talet. Roger Hansson har långt senare fått höra från vuxna att filmerna påverkade deras relation till Lommaren.

– Har fått höra det då och då från 80- och 90-talister. En av mina döttrars sambo påstår att jag förstört hans barndom, men det kanske är att ta i en smula.

Att skrämma barnen var dock inte huvudsyftet med filmerna. Bakom projektet fanns också en tydlig pedagogisk tanke.

Totalt kom tre filmer om Vigelsjöfrun att produceras. FOTO: Ur Vigelsjöfrun

– Man får också komma ihåg att syftet med filmen främst var pedagogiskt; att synliggöra medverkande ungdomar och få dem att växa genom teamwork och kreativt skapande.
Att lyckas med att skrämmas var en -om än välkommen - bonus.

Det är kanske just efterlivet som gör Vigelsjöfrun särskilt intressant. Historien skapades uttryckligen som en vandringssägen, och med tiden började den också fungera som en sådan.

Generationer av barn hörde berättelsen på Sommarbyn. Filmerna visades för nya grupper. Det pratades om Vigelsjöfrun och hennes koppling till Lommaren även av människor som inte själva varit med när historien skapades.

Efter tre decennier finns fortfarande Norrtäljebor som känner till figuren. Roger Hansson tycker själv att Vigelsjöfrun numera åtminstone delvis har blivit det han ursprungligen försökte skapa.

Tror du själv att Vigelsjöfrun numera kan räknas som en riktig lokal sägen?

– I vissa kretsar och i vissa årskullar, absolut, avslutar Hansson.

Tre decennier senare behöver man inte längre ha sett filmerna för att känna igen namnet. Och bland många Norrtäljebor som var barn på 1990-talet räcker fortfarande tanken på Lommaren för att Vigelsjöfrun ska göra sig påmind.

Samtalen om henne har heller inte försvunnit helt. Än i dag dyker Vigelsjöfrun sporadiskt upp i diskussioner i Facebookgruppen Vigelsjöfruns vänner, där minnen, bilder och berättelser om den lokala skräckfiguren fortfarande delas.

Annons

Nya bildarkivet visar Roslagen förr och nu

Publicerad Igår 16:39 – av Tobbe Rydsheim
Gamla skärgårdsmiljöer, historiska byggnader och välbekanta platser på Visit Roslagen.
1 min läsning
Annons

Gamla skärgårdsmiljöer, historiska byggnader och välbekanta platser. På nya Visit Roslagen finns ett bildarkiv där besökare kan upptäcka hur området har förändrats genom åren.

Visit Roslagen återlanserades den 18 september med en ny webbplats som bland annat innehåller ett omfattande bildarkiv från Roslagen.

I arkivet finns både historiska och nyare bilder. Besökare kan söka efter platser och motiv och upptäcka hur exempelvis hamnar, samhällen och andra välkända miljöer har sett ut genom åren.

Annons

Enligt Kira Warner, ansvarig för Visit Roslagen, är tanken att göra Roslagens bildmaterial mer tillgängligt och låta besökarna jämföra hur området såg ut förr med hur det ser ut i dag.

Bildarkivet är också tänkt att kunna användas av andra som vill berätta om Roslagen. Warner uppger att bilder får användas, men betonar att fotografen måste anges.

Den som vill publicera en bild behöver därför kontrollera upphovsperson och användningsvillkor för det aktuella materialet.

Visit Roslagen och Allt om Norrtälje har samma ägare, Roslagen Media Group.

visitroslagen.se/

Annons

Annons

Brännäsgården blir Skräckhuset – i ett hus med eget spöke

Publicerad Igår 12:37 – av Tobbe Rydsheim
1 min läsning
Annons

På torsdag förvandlas Brännäsgården i Norrtälje till Skräckhuset. Evenemanget hålls i en byggnad som sedan länge förknippas med berättelser om oförklarliga händelser.

Den 29 oktober hålls Skräckhuset på Brännäsgården mellan klockan 16 och 21. Evenemanget riktar sig till barn och ungdomar, med olika tider för olika åldersgrupper. Arrangörer är Brännäsgården och Ung fritid.

Huset uppfördes omkring sekelskiftet 1900 som bostad åt godsägaren Philip Zins. Enligt ett lokalt rykte är det också möjligt att det är just Zins som kan vara Brännäsgårdens husspöke.

Annons

Enligt den lokala sägnen har fritidsledare och annan personal som arbetat på Brännäsgården genom åren vittnat om märkliga och svårförklarliga händelser i huset. Berättelserna har med tiden blivit en del av gårdens spöktradition.

Brännäset har samtidigt en betydligt äldre historia än själva byggnaden. Under århundradena har bland annat borgmästare, häradshövdingar och personer med koppling till gevärsfaktoriet bott på platsen.

 

 

Annons

Därför finns det så många änder i Norrtäljeån

Publicerad 2026-10-28 – av Tobbe Rydsheim
2 min läsning
Annons

Gräsänderna har blivit en självklar del av stadsbilden i Norrtälje. Men den stora mängden fåglar i ån har en ovanlig förklaring. För snart hundra år sedan köpte staden in 16 änder från Skansen och försökte hålla dem kvar med ett staket.

Den som rör sig längs Norrtäljeån under vinterhalvåret är van vid att se stora mängder gräsänder samlade kring vattnet. Fåglarna har under generationer blivit ett välkänt inslag i centrala Norrtälje, men deras historia i staden går att spåra tillbaka till ett kommunalt beslut från 1929.

Det året köpte Norrtälje stad in 16 gräsänder från Skansen i Stockholm. Syftet var enligt kommunens kulturhistoriska material att ge stadens barn möjlighet att se och studera fåglarna på nära håll. För själva änderna betalade staden 50 kronor.

Annons

Tanken var samtidigt att fåglarna skulle hålla sig i en begränsad del av ån. Därför satsades ytterligare 200 kronor på ett staket under bron vid Stora Brogatan. Konstruktionen skulle hindra änderna från att ta sig därifrån.

Planen visade sig ha en tydlig svaghet. Änderna kunde flyga och tog sig snabbt utanför det avsedda området. Försöket att hålla dem kvar misslyckades därmed, men fåglarna stannade i trakten och enligt kommunens historieskrivning är dagens stora mängd gräsänder i Norrtäljeån en följd av satsningen.

Annons
Flygfyren