Kommer ni ihåg debaklet efter senaste val när högerstyret föreslog en chockhöjning av arvodena för kommunens toppolitiker? Ett drag som gjorde Norrtälje till åtlöje över hela landet och som föll på sig egen orimlighet.
Nu har det nya mittenstyret sett över politikerersättningarna och kommit fram till helt andra resultat, utan att spräcka budgetramarna. Räknat med inflationseffekter innebär det nya förslaget ingen nämnvärd ökning av skattebördan.
Vägledande för de nya arvodesbestämmelserna har varit att de ska motsvara det politiska uppdragets art och omfattning. Med andra ord ska det finnas en tydlig koppling till ansvar och nedlagt arbete. Det betyder att någon politiker riskerar sänkt arvode, andra får en höjning. Val- och demokratinämnden har under Conny Anderssons ordförandeskap förhandlat och resultatet läggs fram i enighet, med deltagande och bidrag från alla partier. Ett gott politiskt hantverk helt i linje med vad Mittenstyret vill åstadkomma.
Förslaget kommer upp i fullmäktige i närtid.
Politikerersättningar är en het fråga. Populister tror att alla politiker bara skor sig, att ersättningarna är skyhöga och att skattebetalarna får betala orimligt mycken för politikernas skyhöga löner och saftiga förmåner. Kommer ni ihåg att SD före senaste val sa sig vilja sänka arvodena och sedan ställde sig bakom chockhöjningen? Snacka om att säga en sak i en valrörelse och sedan göra något annat. Det är partiets kännemärke: tänk a-kassan och sjukersättningen. De SD-stödda föreslagen gynnar inte landets arbetare.
Att det finns rimliga ersättningsbestämmelser är en demokratifråga. Det handlar om att kunna åta sig politiska uppdrag utan för stora egna uppoffringar. Ett kommunalt politiskt uppdrag tar tid - inläsning av beslutsunderlag, möten, förberedelser, förankringsprocesser etc. För de flesta politiker blir det en förlustaffär att ta på sig uppdrag. Det kolliderar med det civila arbetet, det medför påfrestningar på familjen och om man räknar fram en timpenning på nedlagt arbete blir ersättningen mycket låg. Det måste vara möjligt även för yrkesaktiva att ta politiska uppdrag, annars kanske vi inte får dem vi vill ha i våra demokratiska församlingar.
Men vi vill slå vakt om systemet med fritidspolitiker. Vi vill inte styras av enbart yrkespolitiker, av politiska broilers som tagit sig vägen upp från ungdomsförbund till tunga uppdrag utan förankring i det vanliga arbetslivet. Höga ersättningsnivåer kan leda dit och resultatet blir demokratiska underskott. Här finns en delikat balansgång. Men när uppdraget innebär ett heltidsarbete, som t ex kommunstyrelseordförandejobbet, då ska ersättningen vara god, men inte orimlig. Jag tycker att Val- och demokratinämnden balanserat väl.
Det är oundvikligt att det politiska arbetets karaktär förändras med tiden. I Norrtälje har kommunens snabba tillväxt och nya lagar lett till att ärendena blivit mer komplexa och fler. Därför är det helt rimligt att även kommunstyrelsens förste viceordförande får bättre ersättning och med det följer ett större ansvar. Viceordföranden blir mer synlig i framtiden, inte tyst som Staffan Tjörnhammar senast när politikerersättningarna diskuterades, utan viceordförande ska både höras och synas. Kanske förslaget till ersättningar kan antas till en äskad djup tystnad på 26 sekunder.
