Annons
Flygfyren

Vanligaste bilarna i Norrtälje

Publicerad 2025-11-23 – av Nicklas Salmin
En elbil som laddas i dagsljus.
Antalet elbilar i Norrtälje kommun har ökat markant under det senaste året, med Polestar som det märke som ökar mest.
1 min läsning
Annons

Antalet elbilar i Norrtälje kommun har ökat markant under det senaste året, med Polestar som det märke som ökar mest. Samtidigt minskar antalet registrerade Volvo-bilar, som emellertid fortfarande är den mest populära bilen i kommunen.

Enligt statistik från Transportstyrelsen, som Newsworthy har analyserat, finns det nu omkring 45 900 registrerade bilar i Norrtälje kommun, vilket är knappt 300 färre än förra året. Volvo är den mest populära bilen och står för 20 procent av bilarna, vilket motsvarar 9 242 fordon, en minskning med 168 bilar sedan föregående år.

Volkswagen följer som tvåa med 6 073 bilar. Elbilar, och särskilt Polestar, har ökat i popularitet.

Annons

Det finns nu 64 Polestar-bilar i kommunen, vilket innebär en ökning med 94 procent.

Även Tesla har ökat, med 272 registrerade bilar, vilket är 49 fler än förra året.

Generellt har elbilar blivit vanligare i Sverige, medan klassiska märken som Saab har minskat.

Annons
Rank Märke Antal bilar Förändring sedan i fjol
1 (1) Volvo 9 242 −2 %
2 (2) Volkswagen 6 073 +1 %
3 (3) Toyota 3 419 +6 %
4 (4) Ford 2 501 −4 %
5 (6) Kia 2 278 +3 %
6 (7) Skoda 2 172 +2 %
7 (5) Audi 2 164 −3 %
8 (8) Mercedes 1 800 ±0 %
9 (9) BMW 1 706 −1 %
10 (10) Saab 1 476 −9 %
11 (11) Peugeot 1 345 −3 %
12 (12) Renault 1 216 −3 %
13 (13) Opel 942 −8 %
14 (14) Subaru 865 ±0 %
15 (15) Mazda 851 −2 %
16 (16) Hyundai 809 −2 %
17 (16) Citroen 782 −6 %
18 (18) Fiat 774 +2 %
19 (19) Suzuki 634 ±0 %
20 (20) Chevrolet 624 −1 %
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Väddökvinna bet man i bröstet – döms nu till fängelse

Uppdaterad Idag kl 09:20, Publicerad Idag 07:30 – av Redaktionen
En kvinna i 50-årsåldern bet en närstående man i bröstet och attackerade honom på nytt några dagar senare. Nu döms hon till tre månaders fängelse.
1 min läsning
Annons
Flygfyren

Den kvinna i 50-årsåldern som har stått åtalad för att ha bitit en närstående man i bröstet och attackerat honom har nu fått sitt straff. 

Händelserna inträffade på Väddö. Vid det första tillfället uppstod ett bråk om alkohol, där kvinnan bet mannen i bröstet så att han fick en sårskada.

Några dagar senare gick kvinnan enligt domen till angrepp igen, i och utanför parets gemensamma bostad. Hon rev och slog mannen, sparkade honom mellan benen och bet honom i armen och handen.

Annons

Delar av händelseförloppet kunde följas genom ett omkring 25 minuter långt samtal till SOS Alarm. Mannens berättelse fick även stöd av fotografier, rättsintyg och ett polisvittne.

Kvinnan förnekade brott och hävdade nödvärn. Norrtälje tingsrätt bedömer dock att hon gått till angrepp och dömer henne för två fall av misshandel av normalgraden.

Straffet blir tre månaders fängelse och 30 000 kronor i skadestånd till mannen. Kvinnan ska stanna kvar i häkte tills straffet kan verkställas.

Av domen framgår att relationen varit turbulent och präglats av alkoholproblem. Mannen dömdes tidigare i år till tre månaders fängelse för två fall av misshandel mot kvinnan.

Annons
Flygfyren

Trygghet i sin kärlek och sin hembygd – genom hela livet

Publicerad Idag 06:38 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

På lördag fylls Norrtälje av regnbågsflaggor när Roslagen Pride går av stapeln. Det är lätt att tänka på pride som en manifestation för unga människor; det är fest, det är party, det handlar om framtiden. Men pride handlar om något mycket större: rätten att leva sitt liv öppet, oavsett var i landet man bor eller hur gammal man är.

Roslagen Pride har firats sedan 2012. Det är värt att stanna upp vid vad det betyder. För bara några decennier sedan var det svårare att leva öppet som homosexuell, bisexuell eller transperson på en mindre ort som Norrtälje. Många flyttade från sin hembygd för att kunna leva som den de var. Inte sällan innebar det också att man lämnade föräldrar, syskon och vänner.

Detta sker fortfarande, men att pride har spridit sig till mindre orter runt om i landet förändrar något viktigt. Det säger att hbtqi-personer hör hemma överallt. Att man ska kunna bli kvar i sin hembygd, nära sina vänner och sin familj, och ändå kunna leva öppet. Pride sprider information om detta och det är frihet på riktigt.

Annons

Under flera år har jag sett äldre människor sitta längs paradvägen med sina rullatorer och vifta med regnbågsflaggor när pride tågar genom Norrtälje. Det är en av de starkaste och finaste bilderna från pride. I Norrtälje kommun är nästan hälften av invånarna över 65 år. Pride handlar alltså inte bara om de unga som syns och hörs mest i paraden. Det handlar också om de äldre som har levt sina liv under andra villkor – och om rätten att få fortsätta leva öppet och tryggt hela livet.

Därför är debatten om hbtqi-certifiering av äldreomsorgen, som Lisbeth Krogh lyfte på Norrtelje tidnings debattsida i veckan, högst relevant i Norrtälje. För om vi menar allvar med att alla ska kunna leva öppet måste det också gälla den dag man behöver hemtjänst eller flyttar till ett äldreboende. Ingen ska behöva gå tillbaka in i garderoben när man blir gammal och beroende av samhällets omsorg.

Pride är mer än en parad. Det är folkbildning. Det synliggör liv som länge osynliggjorts och skapar kunskap hos människor som annars kanske aldrig hade mött frågorna. När pride flyttar ut från storstäderna och in på våra torg och gator förändras också bilden av vilka som hör hemma här.

Frihet är inte bara rätten att vara den man är. Frihet kräver också ett samhälle där man har möjlighet att leva som man är. Oavsett ålder, bostadsort eller ekonomiska förutsättningar.

På lördag vajar regnbågsflaggorna i Norrtälje igen. Låt oss vara stolta över det. Och låt oss se till att friheten de symboliserar finns kvar hela livet.

 

Annons

Annons
Flygfyren

Gravallvarlig Bildt efter Juholts gravbild på Rådmansö

Publicerad Igår 13:41 – av Tobbe Rydsheim
En bild på Håkan Juholt vid Gösta Bohmans grav på Rådmansö fick flera moderater att rasa.
2 min läsning
Annons
Flygfyren

En bild på Håkan Juholt vid Gösta Bohmans grav på Rådmansö fick flera moderater att se rött. Nu försvarar den tidigare S-ledaren sitt politiska budskap – men beklagar själva bilden.

Juholt publicerade fotografiet efter ett besök på Rådmansö kyrkogård. I inlägget beskrev han den tidigare M-ledaren Gösta Bohman som en representant för en ”anständig höger” och frågade om Sverigedemokraterna håller på att äta upp Bohmans gamla parti.

Reaktionerna blev kraftiga. Den tidigare statsministern Carl Bildt, som var gift med Bohmans dotter Mia Bohman mellan 1984 och 1997, gick hårt åt Juholt.

Annons

– Juholt bör ta en lång paus från offentliga framträdanden. Det finns saker man helt enkelt inte gör, skriver Carl Bildt på X.

Även den moderate riksdagsledamoten Mattias Karlsson kritiserade Juholt och anklagade honom för att använda Gösta och Gunnel Bohmans gravsten som rekvisita för att angripa Moderaterna.

Juholt står däremot fast vid sitt politiska resonemang. Han menar att bilden snarare var tänkt som en hyllning till en anständig politiker i ett debattklimat som blivit allt hårdare.

Däremot backar han från hur fotografiet utformades. På den ursprungliga bilden höll Juholt över Bohmans gravsten. Efter kritiken bytte han ut den mot en annan.

– Jag beklagar att jag vidrörde stenen. När jag förstod att det kunde uppfattas som respektlöst bytte jag ut den till en annan där jag står bakom stenen, säger Håkan Juholt till Aftonbladet.

Gösta Bohman var Moderaternas partiledare mellan 1970 och 1981 och minister i de borgerliga regeringarna under slutet av 1970-talet. Han avled 1997 och ligger begravd tillsammans med sin hustru Gunnel på Rådmansö kyrkogård.

 
Annons

Annons

Hur mycket borde en lärare tjäna?

Publicerad Igår 12:35 – av Robert Beronius
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det finns få yrken som vi ställer så höga förväntningar på som läraryrket. Läraren ska lära barn att läsa, skriva och räkna. Upptäcka den elev som halkar efter. Utmana den som ligger före. Skapa studiero, hantera konflikter och samtidigt lägga grunden för nästa generations möjligheter att klara sig i livet.

Ändå har vi under lång tid haft märkligt svårt att värdera läraryrket därefter. Det behöver förändras.

Liberalerna har föreslagit en statlig lönesatsning som ska kunna ge lärare 10 000 kronor mer i månaden. Det är mycket pengar. Reformen beräknas kosta staten omkring sju miljarder kronor och kommer naturligtvis att väcka den berättigade frågan om pengarna inte behövs till annat.

Annons
Flygfyren

Men frågan borde också ställas åt andra hållet: Vad kostar det att inte kunna rekrytera och behålla skickliga lärare?

För Norrtälje är den frågan särskilt relevant. Kommunen konkurrerar inte om lärare i ett vakuum. Vi befinner oss i Stockholms län och konkurrerar med kommuner där lärare i många fall kan få bättre betalt. En lärare som kan höja sin lön genom att arbeta någon annanstans behöver ganska starka skäl för att välja Norrtälje.

Därför är Liberalernas lokala förslag om att lyfta lärarnas medellöner till genomsnittet i Stockholms län intressant. Satsningen beräknas kosta närmare 28 miljoner kronor och skulle, tillsammans med den föreslagna statliga satsningen, kunna innebära att en grundskole- eller gymnasielärare i Norrtälje får över 13 000 kronor mer i månaden.

Det är en rejäl löneökning. Men också en tydlig signal om vad samhället värderar.

Samma resonemang gäller förskolan. Liberalerna i Norrtälje vill höja förskollärarnas löner med omkring 3 000–4 000 kronor i månaden för att nå länets genomsnitt.

Det är lätt att beskriva sådana summor som kostnader. Men lärarlöner är inte vilken kommunal utgift som helst.

När en skicklig lärare får en elev att knäcka läskoden, hjälper en tonåring att klara matematiken eller får en stökig klass att fungera händer något som på sikt är värt betydligt mer än några rader i en kommunal budget.

Annons

Det betyder inte att högre löner automatiskt skapar en bättre skola. Skolan behöver också bra rektorer, mindre administration, fungerande elevhälsa, studiero och rimliga arbetsvillkor. Och lönen måste kunna användas för att premiera skicklighet, ansvar och erfarenhet, inte bara bli ännu ett generellt påslag utan koppling till skolans utveckling.

Men utan skickliga lärare faller nästan allt annat. Politiker i Norrtälje kan inte säga att skolan är kommunens viktigaste verksamhet och samtidigt acceptera att de människor som bär upp den kan få betydligt bättre villkor någon annanstans.

Vill vi ha Sveriges bästa skolor måste vi också vara beredda att konkurrera om Sveriges bästa lärare.

Bra lärare kostar pengar. Bristen på dem riskerar att kosta betydligt mer.

Annons