https://alltomnorrtalje.se/lodjur-observerad-i-hallstavik/
Ett lodjur har observerats i Hallstavik i Norrtälje kommun och observationen har rapporterats in till Skandobs.
Det var på söndagsmorgonen, klockan 08.30 som ett lodjur observerades i Lindris Skogs väg i Hallstavik i Norrtälje kommun och iakttagelsen har rapporterats in till Skandobs.
Länsstyrelsen har bekräftat observationen som korrekt art.
https://alltomnorrtalje.se/opinion/ledare/liberal/skolan-maste-vara-trygg-aven-nar-det-otankbara-hander/
Skolan ska vara en plats för kunskap, gemenskap och framtidstro. Barn ska kunna gå till skolan utan rädsla, föräldrar ska känna sig trygga och skolans personal ska veta att det finns beredskap när något allvarligt inträffar.
Efter händelsen i Fagersta är det naturligt att ställa frågor om hur väl våra skolor är rustade för att hantera hot och våld. Vi kan aldrig helt eliminera risken för att en enskild människa begår ett våldsdåd. Men vi kan göra mer för att förebygga, upptäcka varningssignaler och minska konsekvenserna.
Det förebyggande arbetet är avgörande. Skolan måste kunna fånga upp elever som mår dåligt, hamnar i destruktiva miljöer eller riskerar att falla ur undervisningen. Därför måste skola, elevhälsa, socialtjänst och polis kunna samarbeta effektivt. Ingen ung människa ska behöva falla mellan stolarna.
Den psykiska hälsan är en viktig del av detta. Elevhälsan behöver vara stark nog att upptäcka problem tidigt, samtidigt som barn och unga som behöver psykiatrisk vård måste få hjälp i tid. Tidiga insatser kan både förebygga lidande och minska risken för att problem växer sig stora.
Men förebyggande arbete räcker inte. Skolorna måste också vara förberedda på att hantera allvarliga situationer. Alla skolor behöver ha beredskapsplaner för allvarliga våldssituationer och arbeta löpande med säkerheten. Personal och skolledningar behöver veta vad de ska göra när något händer. Rutiner måste övas och samarbetet med polis och andra samhällsaktörer fungera.
Efter Fagersta måste händelseförloppet analyseras noggrant. Vilka varningssignaler fanns? Hur fungerade kommunikationen? Var rutinerna tillräckliga? Och vad kan andra skolor lära sig?
Skolans säkerhet kan heller inte skiljas från samhällets förmåga att upptäcka psykisk ohälsa, motverka radikalisering och stoppa rekrytering till våld. Mycket av ungas sociala liv sker på nätet, och det förebyggande arbetet måste därför också finnas där.
Målet är enkelt: ingen elev eller lärare ska behöva gå till skolan och känna att samhället inte är förberett. Vi måste göra allt vi kan för att förhindra skoldåd. Men när det otänkbara ändå händer måste skolorna ha kunskapen, beredskapen och stödet att agera.
Och efteråt måste vi fråga vad vi kan lära oss och göra det bättre nästa gång.
Det är det minsta vi är skyldiga våra barn, elever och lärare.
https://alltomnorrtalje.se/opinion/ledare/socialistisk/vad-menar-vi-med-trygghet/
När invånarna säger att trygghet är den näst viktigaste frågan inför valet, vad menar de då? Är det som min mamma sa till mig, att trygghet är när jag vet att jag kommer fram och får prata med någon när jag ringer vårdcentralen? Att jag får en snabb tid och ett gott bemötande? Eller är trygghet när jag lämnar mina barn på förskolan på morgonen och vet att någon ser dem, utmanar dem och tröstar dem under dagen när jag arbetar? Är trygghet att veta att jag inte kommer att behöva bo kvar hemma när jag börjar bli så dålig att jag inte längre kan gå i trappan eller ta bilen för att handla? Är trygghet att få utöva min tro utan att riskera trakasserier? Att det kommer rent vatten ur kranen? Att kollektivtrafiken fungerar så att jag kan ta mig till och från hemmet/jobbet? Eller är trygghet att få sjunga i kören varje torsdagkväll och ta en fika efteråt?
Trygghet kan vara så många olika saker; en bostad, ett arbete, mat på bordet, rätten att vara mig själv och ett nätverk av människor som bryr sig om mig.
Ändå talas det oftast om övervakningskameror, fler poliser, fler väktare, mer disciplinära åtgärder i skolan och hårdare straff när vi pratar om trygghet. Det är också inslag i ett tryggt samhälle, men bara en väldigt liten del av det som grundar tryggheten. Det är inslag som kan behövas när någonting inte längre är tryggt, men bygger i väldigt liten utsträckning upp trygghet och förtroende mellan människor. Polisen ska vara tillgänglig och synlig, ja, men blir det väldigt många poliser och väktare på en plats kan det skapa mer otrygghet eftersom det ger signaler i sig att någonting kan hända.
Det är viktigt att vi talar om trygghet för trygghet är en förutsättning för att människan ska fungera, för att barn ska lära sig något i skolan, för att vi ska våga umgås med varandra och delta i aktiviteter utanför hemmet. Trygghet är också en förutsättning för psykisk hälsa. Därför är det också viktigt att vi pratar om vad trygghet är.
https://alltomnorrtalje.se/norrtaljefamiljens-varldsresa-blev-svt-serie/
Lisa och Joel Holmqvist sålde sin lägenhet och gav sig ut i världen med sina tio barn. Nu skildras Norrtäljefamiljens livsval i en ny serie på SVT Play.
Tolv familjemedlemmar, tio barn och tre barnvagnar. När familjen Holmqvist lämnade Norrtälje väntade en jorden runt-resa där vardagen skulle fungera samtidigt som nya länder och miljöer avlöste varandra.
Nu får tittarna följa familjens äventyr i SVT:s nya dokumentärserie ”Jorden runt med tio barn”. Serien består av tio avsnitt och hade premiär på SVT Play den 24 augusti.
Lisa och Joel Holmqvist har tidigare bott tillsammans med barnen i en lägenhet i Norrtälje. Beslutet att sälja bostaden och resa växte dock fram långt tidigare, efter att familjen hade provat att bo i Thailand.
– Vi kände att det inrutade livet vi levde inte var för oss och att det tärde otroligt mycket på hela familjen. Vi ville få en ny syn på livet och visa våra barn att livet kan levas på olika sätt och att man faktiskt har ett val, säger Lisa Holmqvist till Allt om Norrtälje.
Målet var också att ge barnen möjlighet att utvecklas genom egna erfarenheter och upptäcka världen utanför den vanliga vardagen.
I seriens första avsnitt följs familjen under förberedelserna inför avresan. Därefter går färden från svensk vinter till Kuala Lumpur i Malaysia – en resa som tar 28 timmar.
Trots att tolv personer ska få mat, sömn, skola och transporter att fungera upplever Lisa inte livet på resande fot som svårare än vardagen i Sverige. Den största praktiska utmaningen är maten.
– På resande fot måste man alltid tänka tio steg framåt när det gäller mat. Jag skriver Sverige och inte hemma, för hemma är där familjen är, säger hon.
Barnens undervisning genomförs enligt Lisa genom distansstudier och hemskolning. Samtidigt ser hon resandet som en viktig del av lärandet.
– Den viktigaste skolan är livets skola. Att lära genom upplevelser och skapa ett intresse hos barnen skapar också lärande. Det är viktigt att vara trygg i sig själv och veta vem man är innan man ger sig ut i livet.
Lisa hoppas att serien ska få fler föräldrar att fundera över sina egna vardagsmönster. Budskapet är inte att alla måste sälja sina hem och resa jorden runt, utan att även mindre förändringar kan skapa mer tid för både barnen och föräldrarna själva.
– Det finns en otrolig press på föräldrar just nu och jag tror att den tär mycket på oss. Skala av. Plocka bort nio av tio måsten och testa. Jag lovar att världen inte går under. Man kan faktiskt säga nej, avslutar Lisa.
Familj: Lisa och Joel Holmqvist med sina tio barn
Hemort: Norrtälje
Aktuella med: Dokumentärserien Jorden runt med tio barn
Premiär: 24 augusti 2026
Antal avsnitt: 10
Visas på: SVT och SVT Play
Instagram: @justdoitfamily
