Annons

Avskyvärda är ni – ni som ser till att nån annan inte kan känna trygghet i sitt hem

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2021-11-13 – av Redaktionen
4 min läsning
Annons

SIGNERAT POVE

Jag föraktar er. Avskyr er.

Ja, inte er läsare i allmänhet då, men alla ni män, och ett fåtal kvinnor, som misshandlar sin partner på olika sätt.

Annons

Ni som genom fysiskt och psykiskt våld gör er partners liv till ett helvete.

Ni som ser till att en annan person inte ens kan känna trygghet i sitt eget hem.

Avskyvärda är ni.

Ursäkta språket nu, men vad fan håller ni på med?

I min värld borde ni låsas in och nyckeln för evigt förpassas till Galtfjärdens djup.

Jag läser på Nationellt centrum för kvinnofrid, nck.uu.se:

”Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad. Det ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.”

Annons

Och fortsatt:

”Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man som utövar våld mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med. Av rapporterat våld i nära relation hade 85 procent riktats från en man mot en kvinna, enligt en sammanställning av Brottsförebyggande rådet 2009. Det förekommer också att kvinnor utsätter män för våld i heterosexuella relationer, liksom att våld förekommer i hbtq-relationer.”

Jag känner flera kvinnor som utsatts. Och jag blir illamående varje gång jag får en av deras berättelser till livs.

Jag känner, ilska, hat, förakt, jag vill spränga en bomb, när jag hör hur illa människor far när de utsätts av folk som i en vettig värld i stället för våld ska bidra med trygghet, värme och kärlek.

Hur tänker förövarna? Är de ens kapabla att tänka? Njuter de? Är de så ynkliga i sin egen person att de växer av att utsätta andra för vidrigheter?

Avskum är ni.

Av allt det jag känner kring ert förkastliga beteende är den största känslan vanmakt. Känslan av att veta så mycket, men att inte kunna göra något konkret åt det, något som förändrar något här och nu.

”NCK:s befolkningsundersökning "Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa" kom 2014. Den visar att 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen någon gång efter 18 års ålder hade blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslutad parrelation. 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen uppgav att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en aktuell eller tidigare partner.

Studien visar också att cirka 7 procent av kvinnorna och 1 procent av männen blivit utsatta för sexuellt våld av en aktuell eller tidigare partner någon gång efter 18 års ålder.”

Mörkertalet i ämnet är stort eftersom en stor andel våldsutsatta aldrig anmäler de övergrepp som de utsätts för i den nära relationen. En uppskattning är att runt en fjärdedel av våldet i nära relationer polisanmäls.

Därför, och nu upprepar jag något som en aldrig kan upprepas för mycket:

Alla vi män som INTE, fysiskt eller psykiskt, gör andra människors liv till ett helvete, vi som inte tar oss rätten att förstöra någons liv, måste ställa oss upp.

Säga ifrån. Alltid.

Aldrig blunda. Aldrig vända bort huvudet.

Att ta sig rätten att smula sönder en annan människas liv, att tvinga en nuvarande eller tidigare partner att leva ett liv i skräck, är bland det vidrigaste jag vet.

Vad kan man göra då?

Jag är ingen expert. Men jag fattar att alla kan göra någonting utifrån sina egna förutsättningar.

Okej, nu har jag fått ur mig en del av den ilska och frustration jag känner kring ämnet.

Till er normalt funtade människor säger jag tack för att ni läste, men jag råder er, i alla fall ni känsliga läsare, att sluta här, för nu blir det äckligt bildspråk.

Riktat till er förövare, era ynkliga människor…

Till er säger jag:

Kom förbi hos mig, så ska jag i alla fall kräkas i ert ansikte.

Så känner jag. Så vill jag göra.

Men det kommer inte att ske.

Jag har också, som alla människor, mina fel, brister och tillkortakommanden, men att ge mig på andra, vare sig med slag eller spyor, är inte jag.

Även fast viljan, sannerligen, i vissa fall finns.

Pove Persson - Mitt Roslagen

Annons

Dödsstraff p g a bristande vandel – vilket samhälle vill vi ha?

Publicerad Igår 08:42 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Andrea Kronvall (SD) slår sig för bröstet över regeringens beslut om hårdare straff som ska göra Norrtälje tryggare. SD vill gärna att debatten ska handla om att straffa människor som framställs som obotligt kriminella. Men låt oss ta diskussionen om vad det egentligen handlar om – synen på människan och människans förmåga till förändring.

En av polisens mest erfarna bekämpare av organiserad brottslighet, Gunnar Appelgren, beskriver hur unga personer i kriminella miljöer – ibland kallade barnsoldater – agerar utan plan för vad som händer efter brottet. De förstår ofta inte ens att de kan åka fast. Det handlar inte om kalkylerande brottslingar, utan om barn som utnyttjas i ett system de inte behärskar. I veckan berättas om 15åringar som försökt rekrytera 8åringar – barn som lejer barn.

Just därför är det naivt att tro att hårdare straff i sig ska lösa problemet. Unga har svårt att få jobb, svårt att flytta hemifrån, skaffar barn senare eller inte alls. Vuxenblivandet skjuts på många områden fram. Utom när det gäller straff. Det pratas om att 6åringar ska punktmarkeras.

Annons

Att många reagerar på den hårda retoriken mot unga handlar nog om att vi i vår del av världen är ovana vid att sätta barn i fängelse och att splittra unga människor från sina familjer. Utöver det har vi varit trygga i att rättsliga åtgärder inte riskerar att bli godtyckliga. Sedan ca hundra år tillbaka har vi frångått tankar på att människor ska låsas in så länge att vägen tillbaka till samhället i praktiken försvinner.

Missförstå mig rätt: vissa straff behöver skärpas och det är bra att brottsoffer ska få bättre stöd. Det gäller t ex mäns våld mot kvinnor. Men stora delar av regeringens politik väcker allvarliga frågor. Lagrådet har riktat skarp kritik mot flera av förslagen kring bristande rättssäkerhet, otydliga lagar och otillräcklig analys av vilka konsekvenser förslagen kan få.

Samtidigt vet vi att lagändringarna kräver en massiv utbyggnad av kriminalvården. Vi talar om ett samhälle där allt fler människor ska sitta inlåsta allt längre tid. Lösningar som att hyra fängelseplatser utomlands är konkreta alternativ. Det för tankarna bakåt i historien – inte framåt.

Frågan är vad det gör med ett samhälle. Högern utnyttjar flitigt narrativet om den kriminelle invandraren och skickar skötsamma tonåringar och anställda inom vård och omsorg till länder de flytt för att komma undan krig och förtryck. Nu odlas narrativet om bristande vandel som något som kan komma att appliceras godtyckligt på den som inte passar i högerns perfekta samhälle. Det känns inte särskilt tryggt.

I grunden handlar det inte om att vara “hård” eller “mjuk”. Det handlar inte om livstids fängelse eller saft och bulle. Det handlar om människosyn. Tror vi att människor för all framtid kommer att vara synonyma med den värsta handling de någonsin har begått? Eller tror vi att förändring är möjlig?

Ett samhälle som slutar tro på människors möjlighet att förändras blir kallare, hårdare – och i längden också otryggare. Trygghet byggs inte genom godtyckliga lagar eller rädsla för ett hårt straff. Trygghet byggs inte genom att ge upp tanken på en andra chans. Låt diskussionen handla om ur vilken människosyn dessa förslag växer fram – och om det är den människosynen vi vill forma vårt samhälle kring.

Annons

Annons

Bostadspriserna i Norrtälje – så ser det ut

Uppdaterad 2026-04-15, Publicerad 2026-04-15 – av Nicklas Salmin
Norrtäljes hamnpromenad i solnedgång.
Priserna på bostadsrätter i Norrtälje kommun ökade med 7 procent under perioden januari till mars.
1 min läsning
Annons

Priserna på bostadsrätter i Norrtälje kommun ökade med 7 procent under perioden januari till mars. Enligt statistik från Svensk Mäklarstatistik, som Newsworthy har analyserat, innebär det en tydlig uppgång efter ett år med i stort sett stillastående priser.

Totalt såldes 182 bostadsrätter i Norrtälje under årets första tre månader, till ett genomsnittligt pris på 2,2 miljoner kronor.

Det är något färre affärer än samma period i fjol, då 199 bostadsrätter såldes.

Annons

Samtidigt visar statistiken att villapriserna utvecklats svagare i kommunen.

Under samma period sjönk priserna med 4 procent i Norrtälje, medan de i hela Stockholms län i stället ökade med 2 procent.

I Norrtälje såldes 113 villor mellan januari och mars, till ett genomsnittligt pris på 3,6 miljoner kronor. Även här är antalet affärer lägre än året innan, då 123 villor bytte ägare.

Även fritidshusmarknaden visar en nedåtgående trend. Under de senaste tolv månaderna har priserna på fritidshus i Norrtälje minskat med 2 procent. Samma utveckling syns i hela länet.

Totalt såldes 46 fritidshus i kommunen under årets första kvartal, till ett genomsnittligt pris på 2,9 miljoner kronor. Det kan jämföras med 68 affärer under motsvarande period i fjol.

Annons

Annons
Flygfyren

Här stjäls flest cyklar i Norrtälje – stora skillnader mellan områden

Publicerad 2026-04-15 – av Daniel Rämsell
Montagevild av en tjuv försöker bryta upp ett cykellås, sammansatt med en bild på Norrtäljes hamn.
Cykelstölderna i Norrtälje varierar kraftigt mellan olika delar av kommunen. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet, som Newsworthy har analyserat.
1 min läsning
Annons

Cykelstölderna i Norrtälje varierar kraftigt mellan olika delar av kommunen. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet, som Newsworthy har analyserat.

Under 2025 anmäldes 164 cykelstölder i Norrtälje, vilket motsvarar 2,5 anmälningar per 1 000 invånare.

Det är en betydligt lägre nivå än i vissa andra kommuner i Stockholms län, där exempelvis Solna hade 6,4 stölder per 1 000 invånare.

Annons
Flygfyren

Statistik över de senaste fem åren visar att stölderna inte är jämnt fördelade inom kommunen.

I vissa områden saknas helt anmälningar, medan andra har betydligt högre nivåer. Flest cykelstölder har registrerats i centrala delar av Norrtälje, där totalt 125 anmälningar gjorts under perioden 2020–2025.

Generellt är det tätorternas centrala delar som är mest utsatta, vilket hänger ihop med högre befolkningstäthet och fler cyklar i omlopp.

Samtidigt har cykelstölderna minskat i ett längre perspektiv. I hela landet anmäldes 46 497 cykelstölder under 2025, den lägsta siffran på flera decennier.

I Norrtälje ligger nivåerna också relativt lågt historiskt.

Under de senaste 25 åren har antalet anmälningar varierat mellan 140 och 365 per år.

En tydlig förändring är att elcyklar utgör en allt större andel av stölderna. Av de anmälda fallen i Norrtälje 2025 gällde 27 elcyklar, motsvarande 16 procent. I riket som helhet var andelen högre, omkring 28 procent.

Annons

Annons

Cykelstölder i Norrtälje kommun 2020–2025

Områden med flest anmälda stölder, rankade efter totalantal

Statistiken visar de 20 DeSO-områden i Norrtälje kommun som hade flest anmälda cykelstölder under perioden 2020–2025. Norrtälje centrala stad toppar listan med 125 anmälda stölder, varav 26 rörde elcyklar.

Område Totalt varav el Per 1 000 inv/år
Del av Norrtälje centrala stad (188C1040) 125 26 12,8
Nordrona (188C1020) 67 14 8,1
Del av Norrtälje centrala stad (188C1050) 50 8 5,0
Norrtälje södra stad (188C1010) 44 7 3,4
Del av Rimbo tätort (188B2030) 38 6 3,0
Vigelsjö (188C1090) 34 8 3,9
Del av Rimbo tätort (188B2010) 33 4 4,0
Övre Bryggårdsgärdet-Färsna (188C1100) 30 7 2,7
Del av Norrtälje centrala stad (188C1061) 28 9 3,1
Del av Rimbo tätort (188B2020) 23 3 2,8
Del av Gransätra-Långgarn (188C1070) 20 7 3,3
Del av Hallstavik tätort (188B3020) 20 6 3,2
Del av Hallstavik tätort (188B3030) 19 0 2,0
Del av Gransätra-Långgarn (188C1080) 19 1 1,7
Del av Frötuna (188A0050) 12 0 1,8
Del av Hallstavik tätort (188B3010) 10 0 1,5
Solbacka-Fågelsången (188C1110) 10 0 0,8
Älmsta (188B4010) 7 1 0,9
Del av Norrtälje centrala stad (188C1062) 5 0 0,9
Estuna (188A0120) 5 1 0,6

Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå). DeSO = demografiskt statistikområde. Stölder per 1 000 invånare och år är beräknat på periodens befolkningssnitt.

Nu kan Norrtälje kommun sänka skatten utan att tumma på välfärden

Publicerad 2026-04-15 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Norrtälje kommun redovisar ett resultat på 169,4 miljoner kronor för 2025. Det är ett kvitto på att kommunen har en välskött ekonomi.

Ett överskott är viktigt för att kommunen ska kunna investera i nya skolor, vägar och idrottshallar utan att lämna över kostnader till nästa generation. Det är alltså bra att kommunen går med överskott, men behöver det var så stort? Resultatet överträffar kommunens egen målsättning med hela 73,6 miljoner kronor.

Skattesatser och skolbesparingar är inte ödesbestämda. Politikerna kan välja att satsa på skolan och samtidigt sänka skatten.

Annons

Nu är också ett bra tillfälle att sänka skatten. Många hushåll pressas av höga kostnader. Nyligen föreslog en statlig utredning att kommuner som sänker skatten ska få ett bidrag under tre år.

Förslaget innebär ersättning motsvarande 25 procent av sänkningen första året, 15 procent det andra och 10 procent det tredje. Om förslaget blir verklighet är det ett gyllene tillfälle för kommunens politiker att ge Norrtäljeborna mer kvar i plånboken.

I dag betalar Norrtäljeborna 31,80 kronor i kommunalskatt per hundralapp. Det är nionde högst i länet och nästan tre (!) kronor mer än i grannkommunen Österåker.

En person med en månadslön på 27 000 kronor skulle med Österåkers skattesats få nästan 10 000 kronor mer per år i plånboken.

Det finns ingen anledning till att Norrtäljeborna ska beskattas hårdare än sina grannar. Det stora överskottet visar att skattesänkning är både möjlig och ansvarsfull, samtidigt som man kan satsa på till exempel skolan.

Det är dags att ge invånarna mer kvar i plånboken. Pengar som kan gå till vardagen, barnens aktiviteter eller sparande. Trygg välfärd och lägre skatt är inte motsatser. I en kommun med återkommande överskott kan de gå hand i hand.

Annons

Annons