Annons
Flygfyren

Höga betyg för äldreomsorgen i Norrtälje

Publicerad 2025-10-23 – av Daniel Rämsell
En ny undersökning från Socialstyrelsen visar att äldreomsorgen i Norrtälje får fortsatt höga betyg av de äldre, både för hemtjänst och särskilt boende.
3 min läsning
Annons

Invånare i Norrtälje kommun är mer nöjda med sin hemtjänst och sitt äldreboende än genomsnittet i såväl länet som riket i stort, visar Socialstyrelsens årliga brukarundersökning. Samtidigt lyfts behovet av ökat inflytande och bättre kontinuitet fram som viktiga utvecklingsområden.

Norrtälje kommun fortsätter att prestera väl i jämförelse med andra kommuner i landet, enligt Socialstyrelsens undersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?".

I både hemtjänst och särskilt boende ligger Norrtälje över genomsnittet i såväl Stockholms län som riket när det gäller helhetsnöjdhet, trygghet, bemötande och förtroende för personalen.

Annons

För särskilt boende uppger 83 procent av de svarande att de är nöjda med sitt äldreboende, vilket kan jämföras med 79 procent i länet och riket.

Inom hemtjänsten är nöjdheten ännu högre: 87 procent, jämfört med 81 procent i länet och 85 procent i riket.

Men trots de goda resultaten ser Ann-Sophie Holgersson, förbundsdirektör för Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON), flera områden där äldreomsorgen kan utvecklas ytterligare.

– Det vi tar fasta på i resultatet är att inflytande i sin dagliga omsorg är viktigt för våra äldre. Det handlar om kommunikation kring personalförändringar, till exempel att meddela i förväg om tillfälliga förändringar, att kunna påverka vid vilka tider personalen kommer. Detta behöver vi fortsatt förstärka, liksom en hög kontinuitet, säger hon.

För att långsiktigt stärka kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen erbjuder man, genom statsbidrag en sammanhållen kompetensutveckling, där verksamheterna bland annat erbjuds möjlighet att validera och ”distansutbilda” medarbetare för att kunna ansöka om den skyddade titeln undersköterska hos Socialstyrelsen.

Enligt Holgersson är kompetensförsörjningen fortsatt ett avgörande område för att kunna erbjuda högkvalitativ vård och omsorg.

Vad händer om de statliga bidragen till utbildning och validering minskar eller försvinner? Har KSON en långsiktig plan oberoende av statsbidrag?

Annons

– Oavsett statsbidrag kommer vi fortsätta verka för en äldreomsorg som håller hög kvalitet och möter våra invånares behov inom ramen för vårt uppdrag att erbjuda en sammanhållen vård och omsorg. Att säkra kompetensförsörjningen är avgörande med eller utan statsbidrag, säger hon.

För att möta framtidens behov inom äldreomsorgen lyfter förbundsdirektören vikten av en fortsatt dialog med såväl omsorgsverksamheterna som andra offentliga aktörer. Fokus ligger på hur man gemensamt kan arbeta för att attrahera, rekrytera och behålla kompetent personal, både på kort och lång sikt.

Hon understryker även att arbetet med att utveckla omsorgen är långsiktigt och sker i samverkan med de aktörer som levererar tjänsterna.

– Vi, tillsammans med våra avtalade verksamheter, följer nu upp resultaten och ser vad vi tillsammans kan göra ytterligare för att utveckla och förbättra, samt vad vi kan göra för att behålla goda resultat.

Annons

Ska vi folkomrösta om en kommundelning?

Publicerad Idag 07:30 – av Nicklas Salmin
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I rollen som lokalpolitiker har jag rest mycket i kommunen i samråd och diskussion med olika lokala intressenter. Framförallt till Rimbo och Hallsta. Varje gång möts jag och mina politiska kollegor av samma sak - ett uppdämt missnöje!

Det är inte typiskt sätt gnäll. Det är något tyngre. En känsla av att kommunen satsar fel och inte i tillräcklig omfattning i våra andra tätorter. De röststarka företrädarna jag möter säger det rakt ut:

"Vi får inte vad vi behöver.."

Annons

Jag tror inte att de ljuger, men jag har inte facit om de har rätt eller fel då kommunen består av fem självständiga förvaltningar som alla gör olika politiska prioriteringar.

Det här är visserligen inga nyheter om man varit involverat i lokalpolitiken ett tag. När jag var ordförande i kultur- och fritidsnämnden tog jag intiativ till att göra en genomlysning av var pengarna gick. Förvaltningen satt i några dagar och räknade på våra satsningar utifrån ett geografiskt raster. Det visade sig att Hallstaviksområdet fick mest pengar per capita. Lännaområdet fick minst. Ändå finns känslan i Hallstavik att man är förfördelad.

Jag utesluter inte det. För budskapen är både samstämmiga, återkommande och för lokalt förankrade att det liksom inte kan avfärdas.

Om dessa röster faktiskt representerar sina bygder – och varför skulle de inte göra det? – då ligger något i tangentens riktning. Ett missnöje av den här tyngden brukar leda någonstans. Kanske leder det dit det redan har varit en gång. 1994 hölls en folkomröstning om att dela Norrtälje kommun, den gången blev det ett nej. Men är det oundvikligt om kommunen inte gör rejäla omtag i sin landsbygdspolitik?

Är det av Gud givet att Rimbo ska tillhöra Norrtälje? Är det en naturlag att Hallstavik ska göra det? Det är det inte. Det är ett politiskt beslut från 1971. Före kommunreformen var Rimbo en egen kommun. Häverö var en egen kommun. Idag tillhör båda orterna dessutom Roslagens västra pastorat. Inte Roslagens östra, såsom Norrtälje, Väddö, Rådmansö, Lyhundra och Länna. Den kyrkliga indelningen har behållit en gränsdragning som den kommunala suddat ut.

Rimbo och Sjuhundraområdet är inte Häveröbygden. Det är viktigt att hålla isär. Rimbo har Stockholm och Arlanda inom pendlingsavstånd. En egen kommun där skulle ha mer likartade förutsättningar som Knivsta hade vid utbrytningen 2003, och Knivsta har sedan dess vuxit kraftigt. Häveröbygden ligger geografiskt närmare Östhammar än Norrtälje stad. Till Forsmark tar det 40 min. Uppsala upplevs närmare än Stockholm. Här är frågan kanske inte bara om man kan stå själv, utan mer om man hör hemma någon annanstans? Som Östhammars kommun?

Det är åtminstone en tanke värd att lufta.

Annons

En kommunal folkomröstning är rådgivande, inte ett beslut om utbrytning. Själva beslutet ligger hos regeringen. Men det är just därför verktyget är värdefullt. En folkomröstning skulle inte splittra kommunen. Den skulle synliggöra vad invånarna i de områdena faktiskt tycker. Det kanske visar sig att kritiken från de röststarka intressenterna inte speglar bygdens samlade åsikter. Men det skulle ge de en chans att få korn på ett missnöje som vi i Norrtälje stad under för lång tid har missat.

Annons
Flygfyren

Vindkraften slog kärnkraften i Norrtälje

Publicerad Idag 06:00 – av Nicklas Salmin
Vindkraftverk bredvid Norrtäljes kommunhus.
Elpriserna i Norrtälje sjönk i april jämfört med månaden innan, samtidigt som vindkraften åter stod för en större andel av elproduktionen än kärnkraften.
1 min läsning
Annons

Elpriserna i Norrtälje sjönk i april jämfört med månaden innan, samtidigt som vindkraften åter stod för en större andel av elproduktionen än kärnkraften.

 

Spotpriset i elområde 3, där Norrtälje ingår, landade på i snitt 56 öre per kilowattimme under april.

Annons
Flygfyren

Det är tre öre lägre än i mars och den lägsta nivån sedan december 2025, enligt uppgifter som Newsworthy har analyserat.

Priserna varierade kraftigt under månaden. Den högsta timnoteringen inträffade mellan klockan 20 och 21 den 16 april, då snittpriset låg på 189 öre per kilowattimme.

Som lägst var priset minus 4 öre, och totalt noterades negativa elpriser under 22 timmar i området.

När det gäller produktionen stod vattenkraften för den största andelen, omkring 40 procent. Vindkraften svarade för cirka 28 procent och kärnkraften för 24 procent. Det innebär att vindkraften för andra månaden i rad producerade mer el än kärnkraften sett över en hel månad.

Totalt producerade vindkraften omkring 3 600 gigawattimmar under april, vilket är den högsta nivån för en aprilmånad hittills.

Hittills i år har vindkraften däremot producerat 6,8 procent mindre el än under motsvarande period i fjol.

Sammantaget visar Statistiska centralbyråns senaste data, till och med februari 2026, att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 72 procent förnybar.

Annons
Flygfyren

Annons
Flygfyren

Kartläggning: Socialdemokratiska politiker bor inte blandat

Publicerad Igår 08:15 – av Carl Eos
Carl Eos
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Socialdemokraterna har gjort ”blandning” till en valfråga. Villaområden ska byggas om med hyresrätter och politiker ska styra hur människor bor. Eftersom den socialdemokratiska invandringspolitiken var ett gigantiskt haveri ska nu vanliga människors bostadsområden byggas om i integrationens namn. Men när man granskar hur socialdemokratiska riksdagsledamöter själva lever framträder en annan bild.

På sajten Stoppa tvångsblandningen kartläggs politikernas boenden. Resultatet är tydligt. De flesta bor själva i villaområden, radhusområden eller attraktiva och trygga medelklassmiljöer. Hela 77 procent bor i småhus- eller radhusområden. Precis som vanliga svenskar söker de lugn, trygghet och bra uppväxtmiljöer för sina familjer.

Det märkliga är därför inte hur socialdemokraterna bor. Det märkliga är att partiet samtidigt försöker framställa vanliga människors bostadsval som ett problem. Socialdemokraterna vill att politiken ska styra fram ”rätt” sorts områden där allt ska blandas oavsett vad människor själva föredrar.

Annons

Men människor väljer olika därför att människor vill olika saker. Vissa vill bo i stad och andra i villaområde. Vissa söker puls och andra lugn. Det är helt naturligt i ett fritt samhälle.

Problemet för Socialdemokraterna är att deras egen politik krockar med verkligheten. När deras egna företrädare får välja själva väljer de samma sak som alla andra svenskar. Trygga områden, ordning och stabilitet.

Hela idén om tvångsblandning bygger därför på ett hyckleri. Politiker som själva bor i attraktiva och homogena områden vill samtidigt använda politiken för att förändra hur andra människor lever.

Annons
Flygfyren

Smällar väntas i Porshanken under helgen

Publicerad Igår 07:00 – av Tobbe Rydsheim
Club of Western återskapar händelser ur det amerikanska inbördeskriget med tidstypiska uniformer och utrustning. FOTO: Naomi Holgersson
1 min läsning
Annons

Under Kristi himmelsfärdshelgen arrangerar föreningen Club of Western sin årliga träff i Porshanken i Norrtälje. Evenemanget har genomförts i snart 30 år och innebär att det under flera dagar kan höras skott och kanonsmällar i området.

Träffen bygger på så kallad reenactment, där deltagare återskapar händelser ur det amerikanska inbördeskriget med tidstypiska uniformer och utrustning. Under dagarna genomförs stridsscener i anslutning till föreningens klubbstuga.

Enligt Club of Western kommer det att skjutas med lösa skott från musköter och handeldvapen samt avfyras kanoner under delar av helgen. Föreningen uppger att ljudnivån kan uppfattas som hög för personer som vistas i området.

Annons
Flygfyren

Inför arrangemanget har informationsblad delats ut till omkring 850 hushåll i närområdet.

 

Annons

Fakta: Civil War-träff i Porshanken

Plats: Porshanken, Norrtälje
Datum: 14–17 maj

Läs mer

Musköter och handeldvapen:
Fredag–lördag kl. 10.00–18.00
Sporadisk skottlossning kan förekomma även torsdag kl. 10.00–18.00.

Kanoner:
Fredag–lördag under cirka 30 minuter mellan kl. 14.00–15.00
Inga kanoner avfyras under torsdagen.

Övrigt:
• Endast lösa skott används
• Skjutförbud gäller efter kl. 18.00