Det borde vara en självklarhet att barn får näringsrik och mättande mat i skolan. Livsmedelsverkets nya rekommendationer riskerar att leda till motsatsen.
Sju köttbullar. Det är vad svenska skolelever enligt Livsmedelsverkets nya riktlinjer i praktiken kan tilldelas på en hel vecka. Samtidigt förväntas de växa, lära sig, koncentrera sig och prestera i klassrummet.
Livsmedelsverket sätter ett tak på 125 gram rött kött per vecka – ungefär sju köttbullar. Därtill kommer råd om att undvika mejeriprodukter med högre fetthalt, såsom smör, grädde och många ostar. Endast mager mjölk bör serveras.
Ambitionen må vara god. Men goda intentioner räcker inte när verkligheten ser annorlunda ut. Det spelar ingen roll hur välbalanserad en lunch är på pappret om den inte hamnar i barnens magar. I skolor runt om i landet vittnar personal om matsvinn, elever som hoppar över lunchen och barn som efter skoldagen köper energidryck, snacks eller snabbmat i stället. Resultatet blir inte bättre folkhälsa, utan sämre matvanor.
Konsekvenserna märks också i klassrummen. Hungriga elever har svårare att koncentrera sig, blir tröttare och orkar mindre. Mätta elever lär sig bättre, mår bättre och bidrar till lugnare studiemiljöer.
Skolor bör erbjuda flera bra alternativ där elever faktiskt får välja: vegetariskt eller kötträtt, vatten eller mjölk, smör eller lättare alternativ. När valfrihet kombineras med kvalitet ökar chansen att maten blir uppäten.
Skolmåltiden är inte till för att markera livsstil eller sända signaler. Den är till för barnen. Och maten ska vara så bra att den faktiskt blir uppäten.
