Annons
Flygfyren

Idrottsprofilen kan släppas på fri fot i augusti

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2024-04-02 – av Daniel Rämsell
Den så kallade Idrottsprofilen som så sent som förra året dömdes till fängelse för en rad våldsbrott mot en närstående kvinna, kan släppas på fri fot redan i augusti. Fotot har inget med artikeln att göra.
1 min läsning
Annons
Flygfyren

Den så kallade Idrottsprofilen som så sent som förra året dömdes till fängelse för en rad våldsbrott mot en närstående kvinna, kan släppas på fri fot redan i augusti.

Det var den 12 juni förra året som mannen dömdes till fängelse i tre år och fyra månader för koppleri, grov kvinnofridskränkning och våldtäkt mot en närstående kvinna, vilket Allt Om Norrtälje skrivit om tidigare. 

Nyligen nekades han permission från anstalten i Kristianstad med motiveringen att risken är stor för såväl nya brott som att mannen skulle kunna rymma.

Annons

Innan han placerades på anstalten i Kristianstad satt han frihetsberövad i väntan på rättegång i 450 dagar, vilket tillgodoräknas i strafftiden.

Om han han skall avtjäna hela sin strafftid kommer han att släppas på fri fot 25 september 2025, men kan få villkorlig frigivning redan 17 augusti i år, när han avtjänat två tredjedelar av strafftiden, enligt ett strafftidsbeslut från Kriminalvården, som Allt Om Norrtälje tagit del av.

Annons

FAKTARUTA

Så fungerar villkorlig frigivning

När du avtjänat två tredjedelar av ditt fängelsestraff ska du bli villkorligt frigiven, om det inte finns särskilda skäl. Efter frigivningen har du en prövotid som motsvarar det som återstår av straffet, men minst ett år.

Det finns vissa undantag från villkorlig frigivning:
  • Om straffet är en månad eller kortare.
  • Om du har dömts till ett fängelsestraff enligt 28 kap. 3 § brottsbalken, det vill säga i kombination med skyddstillsyn.
  • Om fängelsestraffet är ett förvandlingsstraff för böter.
    KÄLLA:
    Kriminalvården
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Tvång eller möjligheter med blandad bebyggelse?

Publicerad Idag 17:00 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Igår flyttade ett av mina barn till sin första hyreslägenhet. En helt ny byggnad på fyra våningar, uppförd i ett etablerat villaområde.

Ånej, tänker ni, "tvångsblandning", nu har någon stackars villaägare blivit av med ett äppelträd till förmån för en hyreskasern.

Min tjugoåring bor nu ca 600 meter från sitt föräldrahem, 500 meter från sin låg- och mellanstadieskola. Många av hennes klasskompisar har vuxit upp i de här kvarteren och hon känner sig hemma. Huskroppen smälter väl in mot höjden bakom och ser inte alls onaturligt hög ut.

Annons

Huset har inte ersatt ett äppelträd. Det är uppfört där det tidigare funnits en butik som blev en pizzeria som blev tomma lokaler i många år innan de revs och gav plats för nytt liv. Begreppet ”tvångsblandning” framställer detta som ett övergrepp; att människor med olika inkomster och livsvillkor kan bo i samma stadsdel. Att du kan bo kvar i ett kvarter där du trivs även när du flyttar hemifrån för första gången eller när du blir äldre och inte orkar sköta villan längre. Eller du helt enkelt gillar lugnet, men inte vill ta hand om en trädgård.

Segregation är inte ett resultat av människors fria val. Den är i stor utsträckning en konsekvens av politiska beslut, marknadens logik och en bostadsmarknad där den som har mest pengar också får störst valfrihet. När hela områden byggs med en enda upplåtelseform skapas bostadsområden där människor med liknande ekonomiska förutsättningar koncentreras till samma plats. Det är inte frihet – det är sortering.

Blandad bebyggelse handlar om att skapa möjligheter. När hyresrätter, bostadsrätter och småhus finns i samma område kan fler människor hitta en bostad som passar deras ekonomi och livssituation. Det är också en demokratifråga. Samhället blir starkare när människor med olika erfarenheter möts i vardagen. Gemensamma skolor, föreningsliv och offentliga miljöer skapar förståelse och sammanhållning. Här i området såg jag att det annonserades om promenadloppis i helgen.

Ett villaområde innehåller sällan bara villor. Här finns förskola, äldreboende och LSS-boenden, viktiga arbetsplatser. Precis utanför huset finns en busshållplats.

Här växer staden och ger utrymme för människor att växa och trivas. Vill vi på allvar motverka segregation och parallellsamhällen måste vi också ge människor möjligheter att mötas. Så bygger vi ett jämlikt samhälle. Utan att ett enda äppelträd i trädgården behöver tvingas undan.

Annons

Skärsta Friskola nekas start av anpassad skola – brister kvarstår

Publicerad Idag 13:20 – av Tobbe Rydsheim
Enligt Linda Fogelström ser skolan allvarligt på de brister som Skolinspektionen pekat på, men menar att arbetet för att åtgärda dem inleddes direkt efter tillsynen. FOTO: Norrtälje kommun
3 min läsning
Annons
Flygfyren

Skärsta Friskola ville starta en anpassad grundskola i Hallstavik. Skolinspektionen säger nej med hänvisning till brister i verksamheten, men skolan menar att problemen i huvudsak är åtgärdade.

Skärsta Friskola Ekonomisk förening får inte starta en anpassad grundskola för årskurs 1–9 och fritidshem vid en ny skolenhet i Hallstavik. Skolinspektionen avslår ansökan med hänvisning till brister i huvudmannens befintliga verksamhet.

I beslutet, daterat den 19 maj, skriver Skolinspektionen att föreningen inte bedöms ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen.

Annons

Bakgrunden är en tillsyn som Skolinspektionen inledde våren 2025 av Skärsta friskola. I ett första beslut förelades skolan att åtgärda brister som rörde extra studietid, lärare, planen mot kränkande behandling samt beslut om betyg och betygskatalog.

Vid senare uppföljningar bedömde Skolinspektionen att brister kopplade till beslut om betyg och betygskatalog fortfarande kvarstod. Skolan förelades då på nytt att åtgärda bristerna och har enligt beslutet fram till den 15 juni 2026 på sig att redovisa ytterligare åtgärder.

Skolinspektionen skriver i sitt beslut att de brister som vid flera tillfällen konstaterats vid tillsynen gör att myndigheten sammantaget bedömer att Skärsta Friskola Ekonomisk förening inte har förutsättningar att följa föreskrifterna för den sökta utbildningen.

— Skolinspektionen bedömer sammantaget med hänsyn till de brister som vid flera tillfällen konstaterats vid tillsynen av den befintliga verksamheten att Skärsta Friskola Ekonomiska Förening inte har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. Vad sökanden anfört om sitt arbete med att avhjälpa bristerna ändrar inte Skolinspektionens bedömning, skriver myndigheten i beslutet.

Linda Fogelström, rektor på Skärsta friskola, säger att skolan är besviken över avslaget.

— Vi anser att det finns ett behov av fler skolplatser och fler valmöjligheter för elever med omfattande stödbehov, säger hon.

Enligt Linda Fogelström ser skolan allvarligt på de brister som Skolinspektionen pekat på, men menar att arbetet för att åtgärda dem inleddes direkt efter tillsynen.

Annons

— Det handlar bland annat om att stärka uppföljning, styrning och det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa att ansvar och rutiner fungerar på alla nivåer, säger Linda Fogelström.

Rektorn uppger att skolan bedömer att de tidigare bristerna har åtgärdats och att endast ett föreläggande kopplat till betygskatalogen återstår.

— Vi har ett föreläggande kvar på grund av att vi missat att skriva Norrtälje kommun med ord på framsidan av vår betygskatalog. Därför önskar Skolinspektionen få in den nya betygskatalogen med rätt framsida när elevernas nya betyg sätts för vårterminen, säger Fogelström.

Linda Fogelström vill inte säga att det är den kvarstående frågan som ligger bakom avslaget, men menar att det är en möjlig förklaring.

Nu ska skolan analysera beslutet innan den tar ställning till om det ska överklagas eller om en ny ansökan kan bli aktuell längre fram.

— Vår högsta prioritet är att skapa en trygg och kvalitativ utbildningsmiljö för eleverna på Skärsta friskola, och vi kommer fortsättningsvis att arbeta målmedvetet för att möta de krav som Skolinspektionen ställer, forsätter hon.

Beslutet innebär enligt Linda Fogelström att familjer i området går miste om ett lokalt alternativ.

— Vissa elever kan även fortsättningsvis behöva resa längre för att få den utbildning som passar deras behov, avslutar rektorn.

 

Annons

Tom eka i hamnen ledde till stor sökinsats

Publicerad Igår 10:30 – av Tobbe Rydsheim
På söndagen inkom ett SOS Alarm avseende en drunkning i Norrtälje. Foto: Norrtälje kommun
1 min läsning
Annons

Ett drunkningslarm ledde till en större sökinsats vid Hamnpromenaden i Norrtälje på söndagskvällen. Larmet kom in till SOS Alarm strax före klockan 21.30, vilket Norrtelje Tidning rapporterade först.

Bakgrunden var att en tom eka hade observerats i vattnet. I båten fanns åror och en flytväst, vilket gjorde att räddningstjänst och polis larmades till platsen och en omfattande sökinsats pågick under kvällen.

Efter cirka en timmes sökande avslutades dock insatsen, då ingen person hade hittats, enligt uppgifter till tidningen.

Annons
Flygfyren

Karta:

Platsen på kartan är ungefärlig

Annons

Låt barnen äta sig mätta

Publicerad 2026-05-31 – av Carl Eos
Carl Eos
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den svenska skolmaten infördes av en enkel anledning. Barn skulle få tillräckligt med näring för att orka lära sig. Under lång tid rådde bred politisk enighet om detta. Skolmaten var till för eleverna, inte för att uppnå olika politiska mål.

På senare år har något förändrats. Allt fler kommuner använder skolmaten som ett verktyg för att nå klimat- och hållbarhetsmål. Kött har ersatts av vegetariska alternativ, traditionella råvaror har fasats ut och fokus har i allt högre grad flyttats från elevernas behov till politiska ambitioner.

Problemet är inte att det serveras vegetarisk mat. Problemet är att skolmaten allt oftare utformas utifrån ideologiska överväganden snarare än frågan om vad som gör barn mätta och ger dem bra näring. Många föräldrar känner igen bilden av barn som kommer hem hungriga efter en skoldag och behöver äta flera extra mål mat.

Annons

Klimatfrågan är viktig, men skolmatsalen är fel plats för symbolpolitik. När kommunpolitiker använder barns luncher för att uppfylla klimatmål har man tappat bort skolmatens ursprungliga syfte. Barn är inte verktyg i vuxnas politiska projekt.

Det är dags att återgå till grundprincipen att skolmaten i första hand ska vara god, näringsrik och mättande. Om eleverna lämnar matsalen hungriga har systemet misslyckats, oavsett hur imponerande klimatredovisningen ser ut. Skolmaten bör handla om barnens välmående och deras möjlighet att prestera i skolan. Det är därför den en gång infördes, och det är därför den bör finnas även i framtiden.

Annons