Annons

Norrtälje kommun JO-anmäld – journalist fick vänta fem månader på visselblåsarhandlingar

Publicerad 2025-10-30 – av Daniel Rämsell

En journalist har JO-anmält Norrtälje kommun efter att det dröjt fem månader att få ut en ärendelista från kommunens visselblåsarfunktion. BILD: Wikimedia/Nicklas Salmin

3 min läsning
Annons

En journalist har JO-anmält Norrtälje kommun efter att det dröjt fem månader att få ut en ärendelista från kommunens visselblåsarfunktion. I anmälan kritiseras både handläggningstiden och det som beskrivs som omfattande sekretess.

Begäran om handlingar ur kommunens visselblåsarfunktion skickades in den 5 maj 2025, men dokumenten lämnades inte ut förrän den 7 oktober, trots flera påminnelser via såväl mejl som telefon.

Enligt anmälan strider den långa handläggningstiden mot tryckfrihetsförordningens krav på att allmänna handlingar ska lämnas ut skyndsamt.

Annons

Lars Lindberger, presschef på kommunstyrelsekontoret, medger att kommunen har brustit i handläggningen.

– Det är dåligt och det borde vi ha klarat mycket snabbare än så. Vi har haft lite personalbrist och vissa byten av rutiner kring hur vi ska hantera de här ärendena. Det som också försvårat detta är att när man arbetar med visselblåsarfunktioen är det väldigt få personer som har tillgång till uppgifterna. Vi borde dock ha haft rutiner som klarar det här, men på grund av detta och sommaren tappade vi bort det, säger han.

Vad för typ av personalbyten har gjorts?
– Det är handläggare som slutat och byten av rutiner som är anledningen till förseningen. Sedan är det ytterst få som får jobba med den här typen av ärenden, vilket gjort att det dröjt.

Vilka personer som hanterar kommunens visselblåsarfunktion kan han inte svara på.

Förutom handläggningstiden klagar journalisten på att korrespondensen mellan Journalisten och kommunens handläggare skickats till kommunstyrelsen.

Lindberger förklarar dock att så inte är fallet.

– Det är fullkomligt vanligt, och att kommunstyrelsen här fått en kopia beror på att det är en funktionsbrevlåda med det namnet och inte själva kommunstyrelsen i sig. Det handlar om att detta ska diarieföras och det har gått till på rätt sätt, säger Lars Lindberger.

Annons
Flygfyren

När det gäller uppgiften om att stora delar av ärendelistan sekretessbelagts menar Lindberger att inget har sekretessbelagts.

– Inget har sekretessbelagts. Personen i fråga har fått det som den begärt, men alldeles för sent. Det jag tror har hänt är att personen trodde att den skulle få fler uppgifter. Man har fått det man har begärt. Nu har man kommit med en ny begäran och då har man fått de uppgifter som man trodde var sekretessbelagda, säger Lindberger. Vi har alltså inte sekretessbelagt något utan det är det är personen i fråga som inte varit tydlig i sin beställning, fortsätter han.

Hur går kommunen vidare nu?
– Vi ska se till att ingen som begär ut handlingar ska behöva vänta så länge om det är relativt rutinartade handlingar. Det vi har gjort är att vi har handlat upp en tjänst från en extern aktör, så att vi inte ska vara så personberoende. Vem som helst ska inte få titta på det här.

Annons
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Kvinna allvarligt skadad efter lastbilskrocken på E18

Publicerad Igår 11:57 – av Tobbe Rydsheim
En kvinna i 50-årsåldern vårdas fortfarande på sjukhus efter tisdagens lastbilsolycka på E18 mellan Söderhall och Brottby. Polisen utreder nu vad som orsakade kraschen.
1 min läsning
Annons

En kvinna i 50-årsåldern vårdas fortfarande på sjukhus efter tisdagens lastbilsolycka på E18 mellan Söderhall och Brottby. Polisen utreder nu vad som orsakade kraschen.

Olyckan inträffade vid sjutiden på tisdagsmorgonen när en lastbil av okänd anledning körde igenom vajerräcket och kolliderade med en mötande lastbil.

Föraren i den lastbil som hamnade i motsatt körfält, en kvinna i 50-årsåldern, fördes till sjukhus med ambulanshelikopter. På onsdagen uppgav polisen för Norrtelje Tidning att kvinnan är allvarligt skadad och fortfarande vårdas på sjukhus.Föraren av den andra lastbilen ska enligt tidningen ha klarat sig utan fysiska skador.

Annons
Flygfyren

Olyckan ledde till totalstopp på E18 i båda riktningarna under morgonrusningen.

I nuläget finns ingen misstanke om brott i samband med händelsen.

 

Annons
Flygfyren

Skolan måste vara trygg även när det otänkbara händer

Publicerad Igår 06:00 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Skolan ska vara en plats för kunskap, gemenskap och framtidstro. Barn ska kunna gå till skolan utan rädsla, föräldrar ska känna sig trygga och skolans personal ska veta att det finns beredskap när något allvarligt inträffar.

Efter händelsen i Fagersta är det naturligt att ställa frågor om hur väl våra skolor är rustade för att hantera hot och våld. Vi kan aldrig helt eliminera risken för att en enskild människa begår ett våldsdåd. Men vi kan göra mer för att förebygga, upptäcka varningssignaler och minska konsekvenserna.

Det förebyggande arbetet är avgörande. Skolan måste kunna fånga upp elever som mår dåligt, hamnar i destruktiva miljöer eller riskerar att falla ur undervisningen. Därför måste skola, elevhälsa, socialtjänst och polis kunna samarbeta effektivt. Ingen ung människa ska behöva falla mellan stolarna.

Annons

Den psykiska hälsan är en viktig del av detta. Elevhälsan behöver vara stark nog att upptäcka problem tidigt, samtidigt som barn och unga som behöver psykiatrisk vård måste få hjälp i tid. Tidiga insatser kan både förebygga lidande och minska risken för att problem växer sig stora.

Men förebyggande arbete räcker inte. Skolorna måste också vara förberedda på att hantera allvarliga situationer. Alla skolor behöver ha beredskapsplaner för allvarliga våldssituationer och arbeta löpande med säkerheten. Personal och skolledningar behöver veta vad de ska göra när något händer. Rutiner måste övas och samarbetet med polis och andra samhällsaktörer fungera.

Efter Fagersta måste händelseförloppet analyseras noggrant. Vilka varningssignaler fanns? Hur fungerade kommunikationen? Var rutinerna tillräckliga? Och vad kan andra skolor lära sig?

Skolans säkerhet kan heller inte skiljas från samhällets förmåga att upptäcka psykisk ohälsa, motverka radikalisering och stoppa rekrytering till våld. Mycket av ungas sociala liv sker på nätet, och det förebyggande arbetet måste därför också finnas där.

Målet är enkelt: ingen elev eller lärare ska behöva gå till skolan och känna att samhället inte är förberett. Vi måste göra allt vi kan för att förhindra skoldåd. Men när det otänkbara ändå händer måste skolorna ha kunskapen, beredskapen och stödet att agera.

Och efteråt måste vi fråga vad vi kan lära oss och göra det bättre nästa gång.

Det är det minsta vi är skyldiga våra barn, elever och lärare.

Annons
Flygfyren

Annons

Vad menar vi med trygghet?

Publicerad 2026-08-26 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När invånarna säger att trygghet är den näst viktigaste frågan inför valet, vad menar de då? Är det som min mamma sa till mig, att trygghet är när jag vet att jag kommer fram och får prata med någon när jag ringer vårdcentralen? Att jag får en snabb tid och ett gott bemötande? Eller är trygghet när jag lämnar mina barn på förskolan på morgonen och vet att någon ser dem, utmanar dem och tröstar dem under dagen när jag arbetar? Är trygghet att veta att jag inte kommer att behöva bo kvar hemma när jag börjar bli så dålig att jag inte längre kan gå i trappan eller ta bilen för att handla? Är trygghet att få utöva min tro utan att riskera trakasserier? Att det kommer rent vatten ur kranen? Att kollektivtrafiken fungerar så att jag kan ta mig till och från hemmet/jobbet? Eller är trygghet att få sjunga i kören varje torsdagkväll och ta en fika efteråt?

Trygghet kan vara så många olika saker; en bostad, ett arbete, mat på bordet, rätten att vara mig själv och ett nätverk av människor som bryr sig om mig.

Ändå talas det oftast om övervakningskameror, fler poliser, fler väktare, mer disciplinära åtgärder i skolan och hårdare straff när vi pratar om trygghet. Det är också inslag i ett tryggt samhälle, men bara en väldigt liten del av det som grundar tryggheten. Det är inslag som kan behövas när någonting inte längre är tryggt, men bygger i väldigt liten utsträckning upp trygghet och förtroende mellan människor. Polisen ska vara tillgänglig och synlig, ja, men blir det väldigt många poliser och väktare på en plats kan det skapa mer otrygghet eftersom det ger signaler i sig att någonting kan hända.

Annons

Det är viktigt att vi talar om trygghet för trygghet är en förutsättning för att människan ska fungera, för att barn ska lära sig något i skolan, för att vi ska våga umgås med varandra och delta i aktiviteter utanför hemmet. Trygghet är också en förutsättning för psykisk hälsa. Därför är det också viktigt att vi pratar om vad trygghet är.

Annons