Komikern och konstnären Peter Wahlbeck kommer till Norrtälje för en helg fylld av humor, personliga berättelser och möten med publiken. Bakom arrangemanget står Norrtälje Comedy Club.
Den välkända komikern, konstnären och författaren Peter Wahlbeck kommer till Norrtälje kommun för en rad evenemang.
Wahlbeck slog igenom som ståuppkomiker på 1990-talet och har sedan dess medverkat i otaliga tv-program, turnéer och kulturprojekt.
Annons
Utöver komiken har han gjort sig ett namn som konstnär och är ofta aktuell med utställningar och föreläsningar.
Den 28 mars står han på scenen på Restaurang Havspiren tillsammans med Janne Westerlund och Micke Burlin för en standup-kväll, personliga anekdoter och samtal kring sin självbiografi.
Efter föreställningen ges publiken möjlighet att köpa och få sin bok signerad.
Bakom arrangemanget står Norrtälje Comedy Club, och konferencier under kvällen är komikern Janne Westerlund.
– Vi vill erbjuda något unikt i Norrtälje. Att kunna bjuda in en så välkänd och färgstark person som Peter Wahlbeck känns både roligt och viktigt för stadens kulturliv, säger Janne Westerlund.
Helgen fortsätter med författarsamtal på Wine and Dine lördagen den 29 mars, följt av en kvällsshow på Bio Rosen i Hallstavik där Wahlbeck och Westerlund presenterar smygpremiären av sitt nya koncept “Talkshow Fur Alle”.
– När jag flyttade hit sa jag att vi ska sätta Norrtälje på nöjeskartan. Det här är bara början, avslutar Janne Westerlund.
Norrtäljekomikern Janne Westerlund blir fast panelmedlem i SVT nya program Hemligheter / Salaisuudet. Där ska han stå för humorn – och introducera tittarna för en helt ny karaktär.
Programmet har premiär den 11 december och bygger på att människor anonymt delar med sig av hemligheter ur sina liv. Berättelserna diskuteras inför studiopublik tillsammans med programledare, panel och psykolog.
Hemligheterna kan handla om allt från kärlek och familjerelationer till identitet, ekonomi och tabun – och växla mellan det humoristiska och det mer allvarliga.
Annons
En av de fasta panelmedlemmarna är Janne Westerlund, som driver Norrtälje Comedy Club och sedan tidigare har arbetat med flera SVT-produktioner.
– Jag har arbetat med SVT tidigare, senast med Svenne-finne standup och Svampinvasionen. Att jag dessutom fick jobba med en av mina favoritproducenter, Juhani Kenttämaa, gjorde valet att tacka ja enkelt, säger Janne Westerlund.
Även själva programidén lockade.
– Det är kul och en lättnad att avslöja och berätta hemligheter.
I programmet blir Westerlunds uppgift framför allt att lätta upp stämningen när samtalen blir tunga.
– Jag kommer fungera som en ”comic relief” i programmet.
Annons
Men han passar samtidigt på att avslöja ytterligare en detalj för Allt om Norrtälje.
– De ska hålla utkik efter karaktären ”Kapteni Westerlund”, som får sitt genombrott i den här serien.
Den andra fasta panelmedlemmen är Merja Haanpää, tidigare känd från Hotell Romantik. Hemligheter / Salaisuudet består av sex avsnitt och har en tydlig sverigefinsk inriktning.
För Janne Westerlund blir programmet ännu ett tv-projekt vid sidan av standupen. På hemmaplan har han under flera år arrangerat standupföreställningar i Norrtälje.
Den 14 november öppnar utställningen What stays hidden på Norrtälje konsthall. Där möts konstnärerna Anton Lind och Sofia Olsson i två olika sätt att arbeta med måleri.
Gemensamt för de båda konstnärerna är intresset för hur bilder byggs upp, förändras och påverkar hur vi tolkar vår omvärld.
Anton Lind arbetar med att sammanföra bilder och fragment från olika tider och sammanhang. I målningarna blandas bland annat konsthistoriska referenser, fotografier och samtida bildmaterial. I hans nyare verk återkommer landskap och vulkaniska miljöer.
Annons
Sofia Olsson arbetar i stället med tunna lager färg på stål. Genom långsamma och upprepade processer växer bildvärldar fram där organiska former möter geometriska mönster.
– Anton Lind och Sofia Olsson har två väldigt olika sätt att arbeta med måleri, men båda utmanar vårt sätt att se på bilder. Tillsammans skapar de en spännande utställning där det finns mycket att upptäcka, säger Jimmy Gustafsson, intendent på Norrtälje konsthall.
Vernissagen hålls lördagen den 14 november mellan klockan 12 och 16. Utställningen invigs klockan 15 av Jimmy Gustafsson i närvaro av konstnärerna.
What stays hidden visas på Norrtälje konsthall på Galles gränd 7 och pågår till den 13 februari 2027.
Anton Lind är född 1990 och verksam i Stockholm. Sofia Olsson är född 1987 och verksam i Köpenhamn. Båda är utbildade vid Det Kongelige Danske Kunstakademi.
Spel & Sånt i Norrtälje höll nattöppet för att uppmärksamma 40-årsjubileet för The Legend of Zelda. Redan flera timmar före midnatt började fansen samlas utanför butiken.
Spel & Sånt i Norrtälje höll nattöppet för att uppmärksamma 40-årsjubileet för The Legend of Zelda. Redan flera timmar före midnatt började fansen samlas utanför butiken.
Under onsdagskvällen samlades spelintresserade vid Spel & Sånt för att fira Zeldas 40-årsjubileum och lanseringen av The Legend of Zelda: Ocarina of Time till Nintendo Switch 2.
En av besökarna var Jimmy Andersén, 38, från Stockholm. Redan klockan 16.30 ställde han sig i kön och fick fjärde plats.
Annons
– Zelda-spelen har betytt otroligt mycket för mig genom livet. Det är inte bara spelen i sig, utan också filosofin bakom dem.
Jimmy berättar att spelens fokus på uppdrag och problemlösning också påverkat hur han tar sig an vardagen.
– När jag har ett mål eller något som behöver ordnas försöker jag tänka på det som ett quest. Man delar upp det i mindre uppdrag, löser ett problem i taget och arbetar sig framåt tills man når sitt mål.
En av besökarna var Jimmy Andersén, 38, från Stockholm. Redan klockan 16.30 ställde han sig i kön och fick fjärde plats. Foto: Privat
Kärleken till spelserien har också satt avtryck i familjen. Jimmys sexåriga dotter heter Zelda.
– När min dotter föddes var Zelda ett självklart namn för mig. Det är ett namn som betyder väldigt mycket. Det finns något mystiskt och fint med namnet.
Vid 21-tiden släpptes besökarna in i butiken, där det bjöds på kaffe och tårta i väntan på att spelet skulle börja säljas vid midnatt. Butiken hade även plockat fram ett stort parti retrospel till försäljning.
Hon fick barn att tveka inför ett dopp i Lommaren och lever kvar i minnet hos generationer av Norrtäljebor. Nu berättar Roger Hansson, som då arbetade som fritidsledare i Norrtälje, hur Vigelsjöfrun skapades.
Hon fick barn att tveka inför ett dopp i Lommaren och lever kvar i minnet hos generationer av Norrtäljebor. Nu berättar Roger Hansson, som då arbetade som fritidsledare i Norrtälje, hur Vigelsjöfrun skapades – som en medvetet lokal vandringssägen på Sommarbyn vid Vigelsjö gård.
Vigelsjöfrun är för många Norrtäljebor ett namn som omedelbart väcker minnen från 1990-talet. Ett kvinnligt väsen, Lommarens mörka vatten och gryniga VHS-bilder från en tid långt före Youtube och sociala medier.
Men till skillnad från många äldre spökhistorier går det att peka ut exakt vem som skapade henne. Bakom Vigelsjöfrun stod Roger Hansson, som då arbetade som fritidsledare i Norrtälje.
Annons
– Själva spökhistorien om Vigelsjöfrun uppstod i ett påhittigt fritidsledarhuvud (mitt) med ambitionen att skapa en lokal vandringssägen till våra berättarkvällar. Det blir liksom extra gemenskapande och effektfullt med kusligheter förankrade i hemmamiljö!
Någon äldre sägen om just Vigelsjöfrun låg alltså inte till grund för historien.
– Det fanns ingen specifik förlaga till historien om Vigelsjöfrun, men filmen som vi sen gjorde som en spin-off är utan tvekan inspirerad av ”Kullamannen”, TV-serien som skrämde vettet ur en hel del av oss som växte upp på 70-talet.
En avgörande plats för Vigelsjöfruns genomslag var Sommarbyn, sommarfritidsverksamheten vid Vigelsjö gård. Där samlades många barn under flera somrar och samma historier berättades runt lägerelden, år efter år.
– Det här var ju före sociala medier och streaming. I det fysiska umgängets tidevarv.
Ungar gick dit ungar gick på den tiden. Alla var liksom där. Många ungar, många årskullar som under många somrar satt runt lägerelden och hörde samma traditionella historier.
Klart att det satte sig!
Sjön Lommaren en sensommarkväll 1995. Foto: Ur Vigelsjöfrun
På så sätt började Vigelsjöfrun fungera ungefär som äldre tiders vandringssägner. Barn hörde berättelsen av andra barn och äldre ungdomar och förde den vidare. Skillnaden var att den här sägnen hade en upphovsman som fortfarande gick att fråga.
År 1995 tog man steget att göra Vigelsjöfrun till film. Ungdomar från fritidsverksamheten stod framför och bakom kameran, och inspelningarna gjordes med dåtidens betydligt mindre smidiga teknik.
Annons
Roger Hansson minns framför allt hur mycket som kunde gå fel.
– Jag minns strul med den stora klumpiga VHS-kameran: batterier som plötsligt tog slut och pipande mikrofoner. huvudrollsinnehavare som reste bort eller gick och klippte sig mitt under inspelningsperioden så att vi i panik fick stuva om i rollista och manus. Pappiga repliker och dråpliga missöden. Men också härliga ungar framför och bakom kameran! Väldigt mycket skratt, improvisation och kreativa tekniska lösningar i en tid när de flesta specialeffekter var analoga.
Totalt kom tre filmer om Vigelsjöfrun att produceras. Miljöerna fanns runt Vigelsjö gård och Lommaren, samma platser som barnen själva badade, lekte och rörde sig vid.
Roger Hansson, skapare av Vigelsjöfrun. Foto: Privat
Filmernas spridning såg också helt annorlunda ut jämfört med hur en ungdomsproduktion skulle distribueras i dag. Det fanns ingen möjlighet att lägga ut filmerna på nätet. I stället samlades barnen för att titta tillsammans.
Hur visades filmerna för barn och ungdomar på den tiden?
– På fritidsgården med VHS-spelare kopplad till projektor i en mörklagd skolmatsal, typ.
Det var med andra ord en effektiv miljö för en skräckfilm som redan utspelade sig på platser publiken kände igen. När visningen var över fanns Lommaren fortfarande kvar i utkanten av stan, och för en del barn fick sjön en helt ny innebörd.
Vigelsjöfrun tycks ha fastnat särskilt hårt hos barn födda under 1980- och början av 1990-talet. Roger Hansson har långt senare fått höra från vuxna att filmerna påverkade deras relation till Lommaren.
– Har fått höra det då och då från 80- och 90-talister. En av mina döttrars sambo påstår att jag förstört hans barndom, men det kanske är att ta i en smula.
Att skrämma barnen var dock inte huvudsyftet med filmerna. Bakom projektet fanns också en tydlig pedagogisk tanke.
Totalt kom tre filmer om Vigelsjöfrun att produceras. FOTO: Ur Vigelsjöfrun
– Man får också komma ihåg att syftet med filmen främst var pedagogiskt; att synliggöra medverkande ungdomar och få dem att växa genom teamwork och kreativt skapande.
Att lyckas med att skrämmas var en -om än välkommen - bonus.
Det är kanske just efterlivet som gör Vigelsjöfrun särskilt intressant. Historien skapades uttryckligen som en vandringssägen, och med tiden började den också fungera som en sådan.
Generationer av barn hörde berättelsen på Sommarbyn. Filmerna visades för nya grupper. Det pratades om Vigelsjöfrun och hennes koppling till Lommaren även av människor som inte själva varit med när historien skapades.
Efter tre decennier finns fortfarande Norrtäljebor som känner till figuren. Roger Hansson tycker själv att Vigelsjöfrun numera åtminstone delvis har blivit det han ursprungligen försökte skapa.
Tror du själv att Vigelsjöfrun numera kan räknas som en riktig lokal sägen?
– I vissa kretsar och i vissa årskullar, absolut, avslutar Hansson.
Tre decennier senare behöver man inte längre ha sett filmerna för att känna igen namnet. Och bland många Norrtäljebor som var barn på 1990-talet räcker fortfarande tanken på Lommaren för att Vigelsjöfrun ska göra sig påmind.
Samtalen om henne har heller inte försvunnit helt. Än i dag dyker Vigelsjöfrun sporadiskt upp i diskussioner i Facebookgruppen Vigelsjöfruns vänner, där minnen, bilder och berättelser om den lokala skräckfiguren fortfarande delas.
