Relationen mellan bofasta och sommargäster i Roslagen står i fokus i en ny utställning på Roslagsmuseet. Den 2 maj invigs “Rospiggar & Badjävlar”, som skildrar möten, konflikter och förändringar i skärgården genom historien.
Utställningen tar avstamp i de senaste hundra åren, då Roslagen har gått från ett område präglat av fiske och jordbruk till ett välbesökt sommarresmål. Genom olika perspektiv undersöks hur relationen mellan fastboende och besökare har sett ut över tid.
Annons
Enligt museet finns det flera inslag som besökare kan känna igen sig i.
— I utställningen är det mycket fokus på skärgården, så miljön och känslan tror jag att man kommer att känna igen sig i. Man får också se hur de platser som vi lever på i dag såg ut förr, säger Emilia Ekeblad, museiintendent på Roslagsmuseet.
Relationen mellan bofasta och sommargäster har också förändrats över tid.
— Utifrån de undersökningar som har gjorts på området verkar relationen ha förändrats en del över tid sedan 1800-talets slut. Från att ha varit en ”kulturkrock” från början med mycket skilda livsstilar har den gått mot att i dag vara mer av en symbios, fortsätter Emilia Ekeblad.
Finns det fortfarande en “vi och dom”-känsla i Roslagen idag – eller har den suddats ut?
— Jag tror att många har en stark känsla och identitet kopplad till den plats där man bor, oavsett var det är. Sedan kan det finnas faktorer som kan förstärka ett motsatsförhållande – till exempel att de som besöker oss är lediga samtidigt som de som arbetar inom turistnäringen har sin mest arbetsintensiva period på sommaren, avslutar Emilia.
Spel & Sånt i Norrtälje höll nattöppet för att uppmärksamma 40-årsjubileet för The Legend of Zelda. Redan flera timmar före midnatt började fansen samlas utanför butiken.
Spel & Sånt i Norrtälje höll nattöppet för att uppmärksamma 40-årsjubileet för The Legend of Zelda. Redan flera timmar före midnatt började fansen samlas utanför butiken.
Under onsdagskvällen samlades spelintresserade vid Spel & Sånt för att fira Zeldas 40-årsjubileum och lanseringen av The Legend of Zelda: Ocarina of Time till Nintendo Switch 2.
En av besökarna var Jimmy Andersén, 38, från Stockholm. Redan klockan 16.30 ställde han sig i kön och fick fjärde plats.
Annons
– Zelda-spelen har betytt otroligt mycket för mig genom livet. Det är inte bara spelen i sig, utan också filosofin bakom dem.
Jimmy berättar att spelens fokus på uppdrag och problemlösning också påverkat hur han tar sig an vardagen.
– När jag har ett mål eller något som behöver ordnas försöker jag tänka på det som ett quest. Man delar upp det i mindre uppdrag, löser ett problem i taget och arbetar sig framåt tills man når sitt mål.
En av besökarna var Jimmy Andersén, 38, från Stockholm. Redan klockan 16.30 ställde han sig i kön och fick fjärde plats. Foto: Privat
Kärleken till spelserien har också satt avtryck i familjen. Jimmys sexåriga dotter heter Zelda.
– När min dotter föddes var Zelda ett självklart namn för mig. Det är ett namn som betyder väldigt mycket. Det finns något mystiskt och fint med namnet.
Vid 21-tiden släpptes besökarna in i butiken, där det bjöds på kaffe och tårta i väntan på att spelet skulle börja säljas vid midnatt. Butiken hade även plockat fram ett stort parti retrospel till försäljning.
Hon fick barn att tveka inför ett dopp i Lommaren och lever kvar i minnet hos generationer av Norrtäljebor. Nu berättar Roger Hansson, som då arbetade som fritidsledare i Norrtälje, hur Vigelsjöfrun skapades.
Hon fick barn att tveka inför ett dopp i Lommaren och lever kvar i minnet hos generationer av Norrtäljebor. Nu berättar Roger Hansson, som då arbetade som fritidsledare i Norrtälje, hur Vigelsjöfrun skapades – som en medvetet lokal vandringssägen på Sommarbyn vid Vigelsjö gård.
Vigelsjöfrun är för många Norrtäljebor ett namn som omedelbart väcker minnen från 1990-talet. Ett kvinnligt väsen, Lommarens mörka vatten och gryniga VHS-bilder från en tid långt före Youtube och sociala medier.
Men till skillnad från många äldre spökhistorier går det att peka ut exakt vem som skapade henne. Bakom Vigelsjöfrun stod Roger Hansson, som då arbetade som fritidsledare i Norrtälje.
Annons
– Själva spökhistorien om Vigelsjöfrun uppstod i ett påhittigt fritidsledarhuvud (mitt) med ambitionen att skapa en lokal vandringssägen till våra berättarkvällar. Det blir liksom extra gemenskapande och effektfullt med kusligheter förankrade i hemmamiljö!
Någon äldre sägen om just Vigelsjöfrun låg alltså inte till grund för historien.
– Det fanns ingen specifik förlaga till historien om Vigelsjöfrun, men filmen som vi sen gjorde som en spin-off är utan tvekan inspirerad av ”Kullamannen”, TV-serien som skrämde vettet ur en hel del av oss som växte upp på 70-talet.
En avgörande plats för Vigelsjöfruns genomslag var Sommarbyn, sommarfritidsverksamheten vid Vigelsjö gård. Där samlades många barn under flera somrar och samma historier berättades runt lägerelden, år efter år.
– Det här var ju före sociala medier och streaming. I det fysiska umgängets tidevarv.
Ungar gick dit ungar gick på den tiden. Alla var liksom där. Många ungar, många årskullar som under många somrar satt runt lägerelden och hörde samma traditionella historier.
Klart att det satte sig!
Sjön Lommaren en sensommarkväll 1995. Foto: Ur Vigelsjöfrun
På så sätt började Vigelsjöfrun fungera ungefär som äldre tiders vandringssägner. Barn hörde berättelsen av andra barn och äldre ungdomar och förde den vidare. Skillnaden var att den här sägnen hade en upphovsman som fortfarande gick att fråga.
År 1995 tog man steget att göra Vigelsjöfrun till film. Ungdomar från fritidsverksamheten stod framför och bakom kameran, och inspelningarna gjordes med dåtidens betydligt mindre smidiga teknik.
Annons
Roger Hansson minns framför allt hur mycket som kunde gå fel.
– Jag minns strul med den stora klumpiga VHS-kameran: batterier som plötsligt tog slut och pipande mikrofoner. huvudrollsinnehavare som reste bort eller gick och klippte sig mitt under inspelningsperioden så att vi i panik fick stuva om i rollista och manus. Pappiga repliker och dråpliga missöden. Men också härliga ungar framför och bakom kameran! Väldigt mycket skratt, improvisation och kreativa tekniska lösningar i en tid när de flesta specialeffekter var analoga.
Totalt kom tre filmer om Vigelsjöfrun att produceras. Miljöerna fanns runt Vigelsjö gård och Lommaren, samma platser som barnen själva badade, lekte och rörde sig vid.
Roger Hansson, skapare av Vigelsjöfrun. Foto: Privat
Filmernas spridning såg också helt annorlunda ut jämfört med hur en ungdomsproduktion skulle distribueras i dag. Det fanns ingen möjlighet att lägga ut filmerna på nätet. I stället samlades barnen för att titta tillsammans.
Hur visades filmerna för barn och ungdomar på den tiden?
– På fritidsgården med VHS-spelare kopplad till projektor i en mörklagd skolmatsal, typ.
Det var med andra ord en effektiv miljö för en skräckfilm som redan utspelade sig på platser publiken kände igen. När visningen var över fanns Lommaren fortfarande kvar i utkanten av stan, och för en del barn fick sjön en helt ny innebörd.
Vigelsjöfrun tycks ha fastnat särskilt hårt hos barn födda under 1980- och början av 1990-talet. Roger Hansson har långt senare fått höra från vuxna att filmerna påverkade deras relation till Lommaren.
– Har fått höra det då och då från 80- och 90-talister. En av mina döttrars sambo påstår att jag förstört hans barndom, men det kanske är att ta i en smula.
Att skrämma barnen var dock inte huvudsyftet med filmerna. Bakom projektet fanns också en tydlig pedagogisk tanke.
Totalt kom tre filmer om Vigelsjöfrun att produceras. FOTO: Ur Vigelsjöfrun
– Man får också komma ihåg att syftet med filmen främst var pedagogiskt; att synliggöra medverkande ungdomar och få dem att växa genom teamwork och kreativt skapande.
Att lyckas med att skrämmas var en -om än välkommen - bonus.
Det är kanske just efterlivet som gör Vigelsjöfrun särskilt intressant. Historien skapades uttryckligen som en vandringssägen, och med tiden började den också fungera som en sådan.
Generationer av barn hörde berättelsen på Sommarbyn. Filmerna visades för nya grupper. Det pratades om Vigelsjöfrun och hennes koppling till Lommaren även av människor som inte själva varit med när historien skapades.
Efter tre decennier finns fortfarande Norrtäljebor som känner till figuren. Roger Hansson tycker själv att Vigelsjöfrun numera åtminstone delvis har blivit det han ursprungligen försökte skapa.
Tror du själv att Vigelsjöfrun numera kan räknas som en riktig lokal sägen?
– I vissa kretsar och i vissa årskullar, absolut, avslutar Hansson.
Tre decennier senare behöver man inte längre ha sett filmerna för att känna igen namnet. Och bland många Norrtäljebor som var barn på 1990-talet räcker fortfarande tanken på Lommaren för att Vigelsjöfrun ska göra sig påmind.
Samtalen om henne har heller inte försvunnit helt. Än i dag dyker Vigelsjöfrun sporadiskt upp i diskussioner i Facebookgruppen Vigelsjöfruns vänner, där minnen, bilder och berättelser om den lokala skräckfiguren fortfarande delas.
Gamla skärgårdsmiljöer, historiska byggnader och välbekanta platser. På nya Visit Roslagen finns ett bildarkiv där besökare kan upptäcka hur området har förändrats genom åren.
Visit Roslagen återlanserades den 18 september med en ny webbplats som bland annat innehåller ett omfattande bildarkiv från Roslagen.
I arkivet finns både historiska och nyare bilder. Besökare kan söka efter platser och motiv och upptäcka hur exempelvis hamnar, samhällen och andra välkända miljöer har sett ut genom åren.
Annons
Enligt Kira Warner, ansvarig för Visit Roslagen, är tanken att göra Roslagens bildmaterial mer tillgängligt och låta besökarna jämföra hur området såg ut förr med hur det ser ut i dag.
Bildarkivet är också tänkt att kunna användas av andra som vill berätta om Roslagen. Warner uppger att bilder får användas, men betonar att fotografen måste anges.
Den som vill publicera en bild behöver därför kontrollera upphovsperson och användningsvillkor för det aktuella materialet.
Visit Roslagen och Allt om Norrtälje har samma ägare, Roslagen Media Group.
På torsdag förvandlas Brännäsgården i Norrtälje till Skräckhuset. Evenemanget hålls i en byggnad som sedan länge förknippas med berättelser om oförklarliga händelser.
Den 29 oktober hålls Skräckhuset på Brännäsgården mellan klockan 16 och 21. Evenemanget riktar sig till barn och ungdomar, med olika tider för olika åldersgrupper. Arrangörer är Brännäsgården och Ung fritid.
Huset uppfördes omkring sekelskiftet 1900 som bostad åt godsägaren Philip Zins. Enligt ett lokalt rykte är det också möjligt att det är just Zins som kan vara Brännäsgårdens husspöke.
Annons
Enligt den lokala sägnen har fritidsledare och annan personal som arbetat på Brännäsgården genom åren vittnat om märkliga och svårförklarliga händelser i huset. Berättelserna har med tiden blivit en del av gårdens spöktradition.
Brännäset har samtidigt en betydligt äldre historia än själva byggnaden. Under århundradena har bland annat borgmästare, häradshövdingar och personer med koppling till gevärsfaktoriet bott på platsen.
