Annons

Upprörda jägare när ingen skyddsjakt på lodjur får bedrivas i Norrtälje

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2023-02-28 – av Daniel Rämsell
3 min läsning
Annons

ROSLAGEN. 1 mars startar licensjakten på lo i Sverige och i år får totalt 201 lo skjutas. Detta är nästan dubbelt så många som förra året, då 110 tilläts skjutas. I Norrtälje kommun får däremot ingen licensjakt förekomma, trots att det är ett av Sveriges lotätaste områden. - Det är katastrof i det här länet. Vi har en länsstyrelse som inte sköter sitt uppdrag. De inventerar inte efter de regler och förordningar som finns i det här landet. De är inte intresserade av visa på vilken nivå viltstammarna faktiskt befinner sig i, säger Peter Johansson, Jägare.

Inte heller i övriga länet kommer det ske någon jakt på lodjur i år men trots detta kommer jakten bli den största sedan 2010 i Sverige som helhet.

Det är förvånande att man har ökat tilldelningen i en sådan omfattning, säger Benny Gäfvert på WWF till Dagens ETC.

Annons

Lodjuret är fridlyst och får liksom de andra stora rovdjuren endast jagas under strikt kontrollerade former, enligt Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket har delegerat rätten att besluta om skyddsjakt på lodjur till länsstyrelserna i hela landet utom i Gotlands län. Myndigheterna kan besluta om skyddsjakt vid behov, året om. Jakttiden för det specifika tillfället fastställs i beslutet om skyddsjakt, skriver Naturvårdsverket på sin hemsida.

Enligt Länsstyrelsen skall det under 2022 rört sig om ett 30-tal lodjur som uppehållit sig i trakterna för Norrtälje, Vallentuna och Södertälje. Detta är en siffra som Jägaren Peter Johansson menar är helt felaktig.

- I Norrtälje kommun finns det säkerligen hundra lodjur. Länsstyrelsen lät meddela förra året att det fanns ett bestånd om sex föryngringar i Stocholms län. Jag har konstaterat motsvarande siffra bara Norr om Erken, säger Peter Jansson.

Länsstyrelsen skall inventera lodjuren med hjälp av kameror, spår och via appen “Scandobs” där allmänheten kan lämna in tips. Detta görs inte rätt omfattning, menar Peter Johanson.

- Man kontrollerar inte det som rapporteras in från allmänheten och man har diverse bortförklaringar till detta. Konsekvenserna blir många. Indirekt främjar man illegal jakt och man riskerar även tamdjursangrepp i onödan, säger Peter.

Jägaren Robin Kling från Vettershaga delar Peters bild av lodjursläget i Norrtälje kommun.
- Det finns cirka hundra individer lodjur idag i Norrtälje kommun tills det att en korrekt inventering är utförd och kan bevisa motsatsen, säger Robin Kling.

Annons

Även Robin anser att riskerna med felbedömningar beträffande beståndet kan få konsekvenser på tamdjuren. 

- Man riskerar havererade rådjur, dovhjort och skogsfågelstammar. Man riskerar generellt även ökade tamdjursangrepp, säger Robin Jansson.

Allt Om Norrtälje har även varit i kontakt med Sara Sundin som är chef för enheten för natur- och viltärenden på Länsstyrelsen i Stockholms län:

Vad tror du är anledningen till diskrepansen mellan allmänhetens bedömning och er bedömning beträffande lodjursbeståndet?

- Det kan vara flera orsaker. Lodjuren inventeras enligt en strikt metodik. Man inventerar lodjurshonor och deras ungar. Helst skall man inventera dem genom att spåra på snö men det är svårt att genomföra i ett län där det sällan är snö. Vi är hänvisade till kameror och allmänhetens rapporter. Vi följer upp allmänhetens rapporteringar och det gör vi så gott det går, säger Sara Sundin.

Likt jägarna bedömer Sara att det kan finnas brister i inventeringsmetodiken.

- Inventeringsmetodiken i sig kan innebära att vissa bestånd missas. Det är vi fullt medvetna om men vi gör så gott vi kan för att kunna göra en så bra bedömning som möjligt, säger hon.

Vad anser du att det kan bli för konsekvenser om det är så att beståndet faktist är större än vad ni beräknat?

- Konsekvensen är att det kan bli något lägre inventeringsresultat än vad som faktiskt motsvarar lodjursstammen, avslutar Sara Sundin. 

 

Annons
Flygfyren

Norrtälje ska ta emot nyanlända – så ser det ut

Publicerad Igår 06:00 – av Daniel Rämsell
Ingrid Landin i fokus.
Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.
2 min läsning
Annons

Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.

Länsstyrelsen har beslutat om hur nyanlända och vissa skyddsbehövande ska fördelas mellan kommunerna i Stockholms län under 2026.

Totalt väntas upp till 775 nyanlända och skyddsbehövande anvisas till kommunerna i Stockholms län under 2026, enligt beslutet från Länsstyrelsen.

Annons
Flygfyren

Beslutet innebär att Norrtälje kommun ska tilldelas 43 personer.

Fördelningen görs med stöd av bosättningslagen och bygger bland annat på kommunernas befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar och tidigare mottagande.

– Norrtälje kommun bedömer att vi står väl rustade för att ta emot det anvisade kommunantalet om 43 nyanlända för 2026, säger Ingrid Landin (MP), ordförande i Socialnämnden.

Landin lyfter att mottagandet minskat över tid, vilket har gjort det lättare att planera insatserna och skapa bättre kvalitet i arbetet.

Hur bedömer du att kommunen står rustade när det gäller bostäder?

– När det gäller bostadsförsörjningen har kommunen en väl fungerande samverkan med såväl allmännyttan som privata hyresvärdar, säger Landin.

Arbetet med etablering beskrivs som samordnat och individanpassat, med fokus på att nyanlända snabbt ska komma in i arbete och samhällsliv.

Annons

Det handlar bland annat om stöd till utbildning, arbetsmarknadsinsatser och att skapa sociala kontakter.

– Insatserna syftar till att den enskilde så skyndsamt som möjligt ska nå egen försörjning och bli delaktig i samhällslivet.

– Sammanfattningsvis bedömer kommunen att det finns god kapacitet, etablerade samverkansformer och ändamålsenliga arbetssätt för att säkerställa ett väl fungerande mottagande och en effektiv etablering av nyanlända, avslutar Landin.

Annons

Sex av tio nya bilar laddbara i Norrtälje

Publicerad Igår 05:30 – av Nicklas Salmin
En elbil som laddas i dagsljus.
Andelen laddbara bilar fortsätter att öka i Norrtälje kommun.
1 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Andelen laddbara bilar fortsätter att öka i Norrtälje kommun. Under årets första kvartal var mer än hälften av alla nyregistrerade personbilar elbilar eller laddhybrider, enligt uppgifter som Newsworthy har sammanställt.

Totalt registrerades 257 nya bilar i kommunen under perioden. Av dessa var 56 procent laddbara, vilket är en ökning jämfört med kvartalet innan.

Den största andelen utgjordes av rena elbilar, som stod för 32 procent av alla nyregistreringar.

Annons

Samtidigt uppgick andelen fossildrivna bilar till 43 procent.

Utvecklingen i Norrtälje följer en bredare trend där elbilsmarknaden tagit ny fart under inledningen av året.

I hela landet var 63 procent av alla nyregistrerade bilar laddbara under första kvartalet, medan motsvarande andel i Stockholms län uppgick till 73 procent.

Trots ökningen ligger Norrtälje nära genomsnittet i landet och sticker inte ut i någon tydlig riktning.

Historiskt har andelen laddbara bilar varit något högre. Under slutet av 2022 nådde den sin högsta nivå, då 57 procent av nyregistreringarna var laddbara.

Annons

Annons
Flygfyren

Hallstavik-kvinna döms för efter flera bedrägerier

Publicerad 2026-04-17 – av Nicklas Salmin
Del av en polisbil med texten "polis".
En kvinna i 30-årsåldern från Hallstavik döms för penningtvätt efter att tio personer lurats på sammanlagt 28 100 kronor genom olika bedrägerier.
1 min läsning
Annons

En kvinna i 30-årsåldern från Hallstavik döms för penningtvätt efter att tio personer lurats på sammanlagt 28 100 kronor genom olika bedrägerier.

Bedrägerierna har skett på flera sätt. Vissa personer betalade för konsertbiljetter som annonserades ut via Marketplace men som aldrig levererades.

Andra personer ska ha blivit kontaktade via kapade konton och ombetts låna ut pengar av personer de trodde var bekanta.

Annons
Flygfyren

Pengarna fördes över till kvinnans konto.

En del av summan behöll hon själv och en del ska ha omvandlats till kryptovaluta och skickats vidare till en annan person.

Kvinnan döms nu för tio fall av penningtvätt till villkorlig dom och böter på 2 500 kronor.

Annons

Dödsstraff p g a bristande vandel – vilket samhälle vill vi ha?

Publicerad 2026-04-16 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Andrea Kronvall (SD) slår sig för bröstet över regeringens beslut om hårdare straff som ska göra Norrtälje tryggare. SD vill gärna att debatten ska handla om att straffa människor som framställs som obotligt kriminella. Men låt oss ta diskussionen om vad det egentligen handlar om – synen på människan och människans förmåga till förändring.

En av polisens mest erfarna bekämpare av organiserad brottslighet, Gunnar Appelgren, beskriver hur unga personer i kriminella miljöer – ibland kallade barnsoldater – agerar utan plan för vad som händer efter brottet. De förstår ofta inte ens att de kan åka fast. Det handlar inte om kalkylerande brottslingar, utan om barn som utnyttjas i ett system de inte behärskar. I veckan berättas om 15åringar som försökt rekrytera 8åringar – barn som lejer barn.

Just därför är det naivt att tro att hårdare straff i sig ska lösa problemet. Unga har svårt att få jobb, svårt att flytta hemifrån, skaffar barn senare eller inte alls. Vuxenblivandet skjuts på många områden fram. Utom när det gäller straff. Det pratas om att 6åringar ska punktmarkeras.

Annons

Att många reagerar på den hårda retoriken mot unga handlar nog om att vi i vår del av världen är ovana vid att sätta barn i fängelse och att splittra unga människor från sina familjer. Utöver det har vi varit trygga i att rättsliga åtgärder inte riskerar att bli godtyckliga. Sedan ca hundra år tillbaka har vi frångått tankar på att människor ska låsas in så länge att vägen tillbaka till samhället i praktiken försvinner.

Missförstå mig rätt: vissa straff behöver skärpas och det är bra att brottsoffer ska få bättre stöd. Det gäller t ex mäns våld mot kvinnor. Men stora delar av regeringens politik väcker allvarliga frågor. Lagrådet har riktat skarp kritik mot flera av förslagen kring bristande rättssäkerhet, otydliga lagar och otillräcklig analys av vilka konsekvenser förslagen kan få.

Samtidigt vet vi att lagändringarna kräver en massiv utbyggnad av kriminalvården. Vi talar om ett samhälle där allt fler människor ska sitta inlåsta allt längre tid. Lösningar som att hyra fängelseplatser utomlands är konkreta alternativ. Det för tankarna bakåt i historien – inte framåt.

Frågan är vad det gör med ett samhälle. Högern utnyttjar flitigt narrativet om den kriminelle invandraren och skickar skötsamma tonåringar och anställda inom vård och omsorg till länder de flytt för att komma undan krig och förtryck. Nu odlas narrativet om bristande vandel som något som kan komma att appliceras godtyckligt på den som inte passar i högerns perfekta samhälle. Det känns inte särskilt tryggt.

I grunden handlar det inte om att vara “hård” eller “mjuk”. Det handlar inte om livstids fängelse eller saft och bulle. Det handlar om människosyn. Tror vi att människor för all framtid kommer att vara synonyma med den värsta handling de någonsin har begått? Eller tror vi att förändring är möjlig?

Ett samhälle som slutar tro på människors möjlighet att förändras blir kallare, hårdare – och i längden också otryggare. Trygghet byggs inte genom godtyckliga lagar eller rädsla för ett hårt straff. Trygghet byggs inte genom att ge upp tanken på en andra chans. Låt diskussionen handla om ur vilken människosyn dessa förslag växer fram – och om det är den människosynen vi vill forma vårt samhälle kring.

Annons

Annons