Annons

Det går inte längre att få provisoriska pass på Arlanda

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2023-11-30 – av Daniel Rämsell
Provisoriska pass kan inte längre införskaffas på Arlanda.
1 min läsning
Annons

Sedan 3 november har möjligheten till att ansöka om provisoriska pass på Arlanda upphört. Tjänsten har flyttat till polisstationerna i Farsta, Norrmalm och nu även Sollentuna, i ett drag för att förbättra tillgängligheten och kvaliteten på servicen.

Beslutet påverkar resenärer och medborgare, inte minst för de som förväntar sig kunna skaffa ett provisoriskt pass i sista sekund inför flygresan. Polismyndigheten har meddelat att Arlanda alltså inte längre kommer att erbjuda möjligheten att ansöka om provisoriska pass. Tjänsten har istället övergått till polisstationerna i Farsta, Norrmalm och Sollentuna.

Förändring är en del av Polismyndighetens strategi för att förbättra tillgängligheten till provisoriska pass. Genom att flytta tjänsten från Arlanda till mer centralt belägna polisstationer, menar polisemyndigheten att det blir enklare för fler medborgare att ansöka om och erhålla dessa pass.

Annons
Flygfyren

– Vi vill öka möjligheten för medborgare att kunna ansöka om provisoriska pass och samtidigt öka kvaliteten i vårt arbete. Vi förväntar oss att beslutet att öppna upp tre stationer för utförandet av provisoriskt pass, istället för en station som det är idag, gynnar både medborgare och personal, säger Paul Nilsson, tillförordnad kanslichef, polisregion Stockholm, i ett pressmeddelande.

Annons
Laddar bokningsbara aktiviteter…

51 gram mat slängs per elev i Norrtäljes skolor

Publicerad Idag 13:34 – av Tobbe Rydsheim
Matsvinnet i Norrtälje kommuns skolor ligger på samma nivå som rikssnittet. Under läsåret 2025/26 slängdes i genomsnitt 51 gram mat per serverad portion. FOTO: AI-Genererad
2 min läsning
Annons

Matsvinnet i Norrtälje kommuns skolor ligger på samma nivå som rikssnittet. Under läsåret 2025/26 slängdes i genomsnitt 51 gram mat per serverad portion.

Norrtälje kommun mäter matsvinnet i kommunala förskolor, grundskolor och gymnasiet en vecka per termin.

– Vid mätningarna under läsåret 2025/26 ligger snittet på 51 gram per portion, alltså samma som rikssnittet 2024. I det värdet ingår serveringssvinn och tallrikssvinn, säger Anna Pedersen, kostekonom på barn- och utbildningskontoret.

Annons

Matsvinn delas vanligtvis upp i tre delar: kökssvinn, serveringssvinn och tallrikssvinn. I Norrtälje mäter alla verksamheter serverings- och tallrikssvinn, medan tillagningsköken även mäter kökssvinn.

– Serveringssvinnet står för den största delen, framför allt i våra mottagningskök där det är svårare att beräkna mängderna, enligt Pedersen.

Kommunen har inte beräknat vad matsvinnet kostar.

– Jag har ingen siffra på vad matsvinnet kostar då det beror mycket på vilken typ av mat som serveras, fotsätter hon.

För att minska svinnet anpassar köken mängden mat som lagas eller beställs efter behov. Mat tillagas successivt under serveringen, rester återanvänds när det är möjligt och i slutet av måltiden fylls serveringskärlen inte på fullt.

– Flera av våra förskolor och skolor med tillagningskök har mycket lågt matsvinn. De kommunicerar väl med sina gäster, anpassar mängderna och återanvänder den mat som går, avslutar Pedersen.

Enligt Livsmedelsverket slängdes omkring 10 600 ton mat i Sveriges skolor under 2024. Det motsvarar i genomsnitt 51 gram per elev och dag.

Annons
Flygfyren

Den nationella kostnaden för matsvinnet i förskolor och skolor uppskattas till omkring 370 miljoner kronor.

Annons
Flygfyren

SD gör bensin och diesel ännu billigare

Publicerad Igår 21:19 – av Carl Eos
Carl Eos
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

För många människor i Norrtälje kommun är bilen inte en lyx utan en förutsättning för vardagen. Den som bor utanför Stockholms innerstad kan inte välja bort bilen när barnen ska till träningen, när man ska till jobbet eller när äldre anhöriga behöver hjälp. Därför har höga drivmedelspriser slagit särskilt hårt mot landsbygden.

Från den 1 juli sänks skatten på bensin och diesel ytterligare. Den nya skattesänkningen innebär att priset vid pump blir omkring tre kronor lägre per liter jämfört med tidigare nivåer. Samtidigt ligger de tidigare sänkningarna av drivmedelsskatten kvar, vilket innebär att svenska bilister nu får några av Europas lägsta drivmedelspriser. Sverige har på bara några år gått från att ha bland de högsta priserna till att ligga bland de lägsta.

På många stationer i början av juli ligger priset på 95-oktanig bensin omkring 14 kronor per liter medan dieseln kostar ungefär lika mycket eller något mindre beroende på station och ort. Så sent som sommaren 2022 kostade bensinen över 20 kronor per liter och dieseln närmade sig 30 kronor på vissa håll. Socialdemokraterna och Miljöpartiet höll på att ta död på Sverige.

Annons

Skillnaden för en vanlig barnfamilj eller för en bilberoende hantverkare är betydande. Utan Sverigedemokraterna hade många tvingats lägga tusenlappar mer på drivmedel. Bara för att miljöpartister och socialdemokrater ska lura sig själva att det förändrar något alls i världen. För företag med flera servicebilar eller transporter handlar det om tusenlappar varje månad som i stället kan användas till investeringar, löner eller nya anställningar.

Kritiker menar att billigare drivmedel är fel väg att gå. Men den som bor i en storstad med tunnelbana utanför dörren har ofta svårt att förstå verkligheten i stora delar av Sverige. För människor i Norrtälje kommun finns sällan något realistiskt alternativ till bilen. Att beskatta människor för att de måste ta sig till jobbet är inte klimatpolitik utan regional orättvisa.

Sverigedemokraterna gick till val på att sänka drivmedelspriserna. Genom Tidösamarbetet har partiet redan bidragit till sänkt reduktionsplikt och lägre drivmedelsskatter. Nu kommer ytterligare lättnader som gör verklig skillnad för hushållens ekonomi. Den tillfälliga skattesänkningen gäller fram till slutet av november, men den visar också att politiska beslut spelar roll och att höga drivmedelspriser inte är någon naturlag. Sverigedemokraterna har tydligt visat att de står på vanliga svenskars sida.

För de som bor utanför storstädernas tunnelbanekartor är detta mer än en skattefråga. Det handlar om möjligheten att bo kvar, arbeta och leva på landsbygden utan att straffbeskattas för att man behöver bilen.

Det är en utveckling som förtjänar att välkomnas.

Annons

Vad gör ni på vintern då? – En text om hållbarhet och robusthet

Publicerad 2026-06-30 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Norrtälje kommun innehar några rekord i Sverige och alla ligger runt 30 000.

Vi har 30 000 enskilda avlopp, vi har 30 000 enskilda vattentäkter och vi har nästan 30 000 fritidshus.

Detta gör Norrtälje kommun unikt på många olika sätt, men innebär det att kommunen är en exotisk plats som är till för besökare? Under sommaren tredubblas befolkningen och belastningen ökar på samhällsservice, inte minst på vatten och avlopp. Samtidigt lever många av Roslagens småföretagare av sommarbefolkningen, men alla som sett en återvinningsstation efter midsommarhelgen vet att det inte är lätt för ett samhälle att ställa om på det viset.

Annons
Flygfyren

För människorna som kommer hit är det som vanligt, liv och rörelse. För oss som bor här blir det en stor skillnad. Ibland frågar människor som älskar sommar i Roslagen mig: Vad gör ni på vintrarna då?

Ja, de flesta av oss arbetar, gymmar, hjälper barnen med läxorna och kör dem till olika aktiviteter. Kanske är vi engagerade i barnens idrottsklubb, kanske kämpar vi på med det egna företaget fler timmar än vad ett vanligt kontorsarbete innebär. Det kan krävas för att få verksamheten att gå runt året om. Balansen att tillhandahålla samhällsservice för en tredubbel befolkning under några månader och sedan upprätthålla servicen vintertid med samma kvalitet.

På sommaren är det listningsstopp på de två stora vårdcentralerna i Norrtälje. Det beror på att sommarboende annars listar om sig för ett eller två besök under semestern, vilket belastar vårdcentralen både arbetsmässigt och ekonomiskt eftersom listningsersättning inte utgår då de listar tillbaka sig på sin ordinarie vårdcentral i Stockholm igen efter besöket/semestern. Listningsstopp gör dessvärre att övriga vårdcentraler blir extra belastade med dessa besök.

Samtidigt som de flesta vill ha semester är vården, omsorgen och samhällsservicen extra belastad i kommuner som Norrtälje. Servicen måste dock fungera även för dem som bor här året om. Nu har Norrtäljeborna äntligen fått tillgång till cancerbehandling på hemmaplan året om. Hemtjänsten måste kunna åka ut på öarna, även när underlagen minskar under vinterhalvåret.  För att det ska vara möjligt krävs det att vägar plogas och sandas och att uppfarter skottas. Så det finns att göra på vintern också, men går det att få ekonomi i det?

Akutsjukhuset ska vara öppet dygnet runt, även de nätter då det ”bara” kommer in en orolig äldre dam med näsblod. Människors rätt till trygghet och service ska inte kunna mätas i kvantitet. Den äldre kvinnans oro är inte mindre värd än trettio fotbollssupportrar som skadats vid ett derby. Att utföra 1000 operationer av samma sort ger skicklighet, men att utföra 75 helt olika operationer ger en annan typ av skicklighet. Ambulanser från Stockholm behöver täcka upp för Norrtäljeambulansen på samma sätt som de täcker upp inåt Stockholm. Att ha helikoptern placerad i Norrtälje har givit kortare väntetider för patienter i Roslagen, vilka annars är de som har längst väntetider för prehospital vård.

Landsbygdens livskraft året om måste säkras genom lösningar som skiljer sig från de i storstaden. Samarbeten, entreprenörskap och flexibilitet blir viktiga ingredienser för att undvika sårbarhet i systemen. Kanske behöver samarbeten tydligare utvecklas mellan stad och land?

Om maten på tallriken i stan kom från landsbygden runt om staden, om elektriciteten i lägenheten var närproducerad, om företaget hade en filial på mindre ort där personalen roterades, om utbildningsmöjligheter med billiga studentlägenheter erbjöds i landsbygdskommuner, om en viss del av praktiken på utbildningen var förlagd till enheter utanför stan, om personal som vill ha semester i november erbjöds sommartjänstgöring på en sommarort?

Annons

Jag tror att hållbarhet och robusthet byggs genom att tillsammans skapa en förståelse för att det finns en vardag med fest, sorg, tristess och glädje överallt, att vi alla bidrar och är viktiga för varandras välmående. Det mesta av Sverige är landsbygd. Livet måste fungera där året om.

Annons
Flygfyren

Tvinga långsamma kommuner att betala tillbaka avgifterna

Publicerad 2026-06-29 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Kommunerna måste sluta vara bromsklossar för företagen. När en restaurangägare väntar i månader på serveringstillstånd, när ett byggföretag fastnar i årslånga bygglovsprocesser eller när småföretagare tvingas pausa investeringar i väntan på besked, är det inte bara en administrativ fråga. Det är ett tillväxthinder. 

Därför är Liberalernas förslag om lagstadgade maxgränser för kommunala handläggningstider ett välkommet steg mot en mer företagsvänlig offentlig sektor.

I dag råder stora skillnader mellan kommunerna. Vissa levererar snabba och rättssäkra beslut, medan andra låter ärenden bli liggande utan tydliga konsekvenser. För företagen innebär detta osäkerhet, ökade kostnader och i värsta fall uteblivna satsningar. Särskilt hårt drabbas småföretagare, som sällan har råd att vänta i månader eller år på ett myndighetsbeslut.

Annons

Att kommuner som överskrider tidsgränserna ska tvingas betala tillbaka tillsyns- och tillståndsavgifter är därför rimligt. Den som inte levererar den tjänst man tar betalt för ska inte heller få behålla avgiften. Principen är självklar i privat sektor och borde vara det även i offentlig verksamhet.

Kritiker kommer sannolikt att hävda att kommunerna redan är hårt belastade och att problemen beror på resursbrist. Men just därför behövs tydliga incitament. Utan krav på resultat riskerar långa handläggningstider att permanentas och normaliseras.

Sverige behöver fler företag som vågar investera, anställa och expandera. Då krävs också myndigheter och kommuner som förstår att tid är pengar. Ett samhälle där tillståndsprocesser drar ut på tiden år efter år är inte bara ineffektivt; det undergräver förtroendet för det offentliga.

Liberalerna pekar här på ett problem som länge har tillåtits växa i det tysta. Lagstadgade maxgränser för kommunala handläggningstider skulle ett välkommet steg mot ett bättre företagsklimat i alla kommuner.

Annons