Annons

Högsta höjningen av skolpengen någonsin, oppositionen är nöjda – men vill mer!

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2024-01-23 – av Daniel Rämsell
Margareta och Robert framför Långsjöskolan i Rimbo
5 min läsning
Annons

Norrtälje kommun har en god ekonomi och god ekonomisk hushållning. Enligt barn- och skolnämndens ordförande Robert Beronius möjliggör detta för flera satsningar på förskola och skola, i syfte att alla Norrtälje kommuns elever ska ta sig igenom skolgången med fullständiga betyg. Vice ordförande Margareta Lundgren (S) är förvisso nöjd men vill se ännu mer satsningar.

Barn- och skolnämnden har i budgeten fått ett tillskott på närmare 108 miljoner kronor, som bland annat ska gå till höjda lärarlöner, satsningar på studie- och yrkesvägledningen, extra studiestödstid och till satsningar på mindre förskolor och skolor på landsbygden som annars har svårt att få ekonomin att gå runt på grund av ett för litet elevunderlag.

Fyra förskolor får dela på 5,2 miljoner kronor i lokaliseringstillägg (glesbygdsbidrag) under 2024: Björkö-Arholma, Grisslehamn, Herräng och Närtuna och sex grundskolor får dela på 11,5 miljoner kronor i lokaliseringstillägg (glesbygdsbidrag) under 2024: Edsbro, Grisslehamn, Köpmanholm, Skebo, Rånäs och Vätö.

Annons
Flygfyren

Totalt har ca 14 miljoner kronor avsatts till höjda löner för skolpersonal. Framför allt till behöriga lärare.

- På många håll i landet väntas i år stora nedskärningar inom skolan leda till lärarflykt. Norrtälje kommun går åt andra hållet och genom satsningar på höjda lärarlöner hoppas vi istället kunna behålla och rekrytera fler behöriga lärare, säger Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden.

Margareta Lundgren (S) är glad över att pengar finns men betonar samtidigt att andra områden, exempelvis äldreomsorgen, underfinansieras.
- Pengarna ska inte ligga hos politikerna, de ska användas för att göra kommunen till en bättre plats för medborgarna. Norrtälje kommun ska ha en ansvarsfull budget i balans, men vi ska även ha fungerande samhällsfunktioner.

Angående lärarlöner menar Margareta att det är en avgörande faktor för att kommunen ska kunna behålla och rekrytera behöriga lärare, men tillstår samtidigt:
- Vi behöver också se till att arbetsmiljön är bra. Hur vi bäst gör lärarna nöjda vet dock lärarna själva bäst. Därför ska politikerna ha en kontinuerlig dialog med och vara lyhörda för Norrtäljelärarnas önskemål, säger hon.

Under året kommer det också ske en utredning av behov och möjlighet att införa en akutskola i syfte att värna alla elevers trygghet. En akutskola är en tillfällig lösning för grundskoleelever som blivit avstängda och alltså inte får vara kvar på sin vanliga skola. Grundskoleelever har skolplikt och akutskolan är en möjlig väg tillbaka till normal skolgång.

- Ibland uppstår olika situationer med hot och våld där elever av olika anledningar inte kan vara kvar i skolan. Här kan en akutskola vara ett bra inslag så även dessa elever kan bedriva sin skolgång. Det är förövaren och inte offret som ska flyttas, säger Robert Beronius.

Margareta välkomnar en utredning.
- Vi vill först invänta resultatet av den innan vi ger fler kommentarer, säger hon.

Annons

För att uppmuntra och uppmärksamma goda exempel från såväl elever som personal och allt bra som sker på skolorna vill Robert Beronius också se att Norrtälje kommun inför en skolgala, där priser delas ut till skolpersonal och elever.

- På våra skolor arbetar många skickliga pedagoger och personal för att hjälpa våra barn och elever att bli glada, kloka och trygga. Det vill vi uppmärksamma, men också premiera goda studieinsatser, säger Robert Beronius.

Margareta Lundgren (S) menar att det aldrig är negativt att visa uppskattning för specialla insatser.
- Sen om det ska göras i form av en gala eller på annat sätt beror väl på mottagandet och intresset av en sådan, säger hon.

Eleverna i Norrtälje kommun kan också se fram emot att kunna äta frukost på skolan. Under 2024 kommer ett pilotprojekt genomföras på Elmsta skola med gratis frukost. Det ska sedan utvärderas för att se om det har en positiv effekt på kunskapsresultaten. Livsmedelsverkets senaste kartläggning från 2021 visar att 15 procent av kommunerna serverar frukost på alla grundskolor.

- Tanken är att mätta barn har mer energi och orkar fokusera på lektionerna. Det är en chans för alla att få frukost, om det är för att man inte hinner eller att man av andra skäl inte kan äta frukost hemma, säger Robert Beronius.

Margareta Lundgren (S) framhåller att det är ett fantastiskt initiativ och att gratis frukost är riktig socialdemokratiskt politik, eftersom det jämnar ut klassklyftor då alla elever får samma tillgång till frukost så att de orkar med studierna under dagen.

- Det är också särskilt viktigt i dessa tider när frukosten blir dyrare och dyrare, och många familjer får svårt att prioritera. Det finns barn i vårt land och i vår kommun som skollunchen är helt avgörande för och nu tar vi nästa steg. Alla barn har samma rätt att äta sig mätta. Toppen att styret gick på vårt förslag, hävdar hon.

I genomsnitt höjs den så kallade skolpengen i år med ca 6 000 kr/elev. Det är det högsta höjningen någonsin.

- Norrtälje kommun ska vara en barnvänlig kommun där alla elever ges stöd för att de ska klara grundskolan. För att nå dit gör vi nu stora satsningar på skolan och förskolan. Att satsa på barns utbildning är en framtidsinvestering för hela kommunen, avslutar Robert Beronius.

Margareta Lundgren menar att inflationen och de skenade kostnaderna har gjort att det blivit dyrare med skolmateriell, böcker, underhåll av lokaler och annat som krävs för att driva en skola.
- En fungerande skola är helt avgörande för att vårt samhälle ska fungera och ska fredas helt från besparingar, så vi ser positivt på en höjning. Vårt budgetförslag hade dock lite mer utrymme för en sådan satsning, men det här är en bra början, säger hon.

Har du andra synpunkter gällande skolfronten för 2024? Är det något du menar borde ha gjorts annorlunda från styrets sida som ni hade gjort?

Vi hade till exempel sett till att likabehandla kommunens lärare. När vissa lärare får julbonus men andra inte så sänder det väldigt märkliga signaler om hur högerstyret värderar dem. Vi hade också som tidigare nämnt ett större utrymme i vår budget för till exempel höjningar av skolpeng, avslutar Margareta Lundgren (S).

Annons
Flygfyren

Dödsstraff p g a bristande vandel – vilket samhälle vill vi ha?

Publicerad Igår 08:42 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Andrea Kronvall (SD) slår sig för bröstet över regeringens beslut om hårdare straff som ska göra Norrtälje tryggare. SD vill gärna att debatten ska handla om att straffa människor som framställs som obotligt kriminella. Men låt oss ta diskussionen om vad det egentligen handlar om – synen på människan och människans förmåga till förändring.

En av polisens mest erfarna bekämpare av organiserad brottslighet, Gunnar Appelgren, beskriver hur unga personer i kriminella miljöer – ibland kallade barnsoldater – agerar utan plan för vad som händer efter brottet. De förstår ofta inte ens att de kan åka fast. Det handlar inte om kalkylerande brottslingar, utan om barn som utnyttjas i ett system de inte behärskar. I veckan berättas om 15åringar som försökt rekrytera 8åringar – barn som lejer barn.

Just därför är det naivt att tro att hårdare straff i sig ska lösa problemet. Unga har svårt att få jobb, svårt att flytta hemifrån, skaffar barn senare eller inte alls. Vuxenblivandet skjuts på många områden fram. Utom när det gäller straff. Det pratas om att 6åringar ska punktmarkeras.

Annons

Att många reagerar på den hårda retoriken mot unga handlar nog om att vi i vår del av världen är ovana vid att sätta barn i fängelse och att splittra unga människor från sina familjer. Utöver det har vi varit trygga i att rättsliga åtgärder inte riskerar att bli godtyckliga. Sedan ca hundra år tillbaka har vi frångått tankar på att människor ska låsas in så länge att vägen tillbaka till samhället i praktiken försvinner.

Missförstå mig rätt: vissa straff behöver skärpas och det är bra att brottsoffer ska få bättre stöd. Det gäller t ex mäns våld mot kvinnor. Men stora delar av regeringens politik väcker allvarliga frågor. Lagrådet har riktat skarp kritik mot flera av förslagen kring bristande rättssäkerhet, otydliga lagar och otillräcklig analys av vilka konsekvenser förslagen kan få.

Samtidigt vet vi att lagändringarna kräver en massiv utbyggnad av kriminalvården. Vi talar om ett samhälle där allt fler människor ska sitta inlåsta allt längre tid. Lösningar som att hyra fängelseplatser utomlands är konkreta alternativ. Det för tankarna bakåt i historien – inte framåt.

Frågan är vad det gör med ett samhälle. Högern utnyttjar flitigt narrativet om den kriminelle invandraren och skickar skötsamma tonåringar och anställda inom vård och omsorg till länder de flytt för att komma undan krig och förtryck. Nu odlas narrativet om bristande vandel som något som kan komma att appliceras godtyckligt på den som inte passar i högerns perfekta samhälle. Det känns inte särskilt tryggt.

I grunden handlar det inte om att vara “hård” eller “mjuk”. Det handlar inte om livstids fängelse eller saft och bulle. Det handlar om människosyn. Tror vi att människor för all framtid kommer att vara synonyma med den värsta handling de någonsin har begått? Eller tror vi att förändring är möjlig?

Ett samhälle som slutar tro på människors möjlighet att förändras blir kallare, hårdare – och i längden också otryggare. Trygghet byggs inte genom godtyckliga lagar eller rädsla för ett hårt straff. Trygghet byggs inte genom att ge upp tanken på en andra chans. Låt diskussionen handla om ur vilken människosyn dessa förslag växer fram – och om det är den människosynen vi vill forma vårt samhälle kring.

Annons
Flygfyren

Annons

Bostadspriserna i Norrtälje – så ser det ut

Uppdaterad 2026-04-15, Publicerad 2026-04-15 – av Nicklas Salmin
Norrtäljes hamnpromenad i solnedgång.
Priserna på bostadsrätter i Norrtälje kommun ökade med 7 procent under perioden januari till mars.
1 min läsning
Annons

Priserna på bostadsrätter i Norrtälje kommun ökade med 7 procent under perioden januari till mars. Enligt statistik från Svensk Mäklarstatistik, som Newsworthy har analyserat, innebär det en tydlig uppgång efter ett år med i stort sett stillastående priser.

Totalt såldes 182 bostadsrätter i Norrtälje under årets första tre månader, till ett genomsnittligt pris på 2,2 miljoner kronor.

Det är något färre affärer än samma period i fjol, då 199 bostadsrätter såldes.

Annons

Samtidigt visar statistiken att villapriserna utvecklats svagare i kommunen.

Under samma period sjönk priserna med 4 procent i Norrtälje, medan de i hela Stockholms län i stället ökade med 2 procent.

I Norrtälje såldes 113 villor mellan januari och mars, till ett genomsnittligt pris på 3,6 miljoner kronor. Även här är antalet affärer lägre än året innan, då 123 villor bytte ägare.

Även fritidshusmarknaden visar en nedåtgående trend. Under de senaste tolv månaderna har priserna på fritidshus i Norrtälje minskat med 2 procent. Samma utveckling syns i hela länet.

Totalt såldes 46 fritidshus i kommunen under årets första kvartal, till ett genomsnittligt pris på 2,9 miljoner kronor. Det kan jämföras med 68 affärer under motsvarande period i fjol.

Annons

Annons

Här stjäls flest cyklar i Norrtälje – stora skillnader mellan områden

Publicerad 2026-04-15 – av Daniel Rämsell
Montagevild av en tjuv försöker bryta upp ett cykellås, sammansatt med en bild på Norrtäljes hamn.
Cykelstölderna i Norrtälje varierar kraftigt mellan olika delar av kommunen. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet, som Newsworthy har analyserat.
1 min läsning
Annons

Cykelstölderna i Norrtälje varierar kraftigt mellan olika delar av kommunen. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet, som Newsworthy har analyserat.

Under 2025 anmäldes 164 cykelstölder i Norrtälje, vilket motsvarar 2,5 anmälningar per 1 000 invånare.

Det är en betydligt lägre nivå än i vissa andra kommuner i Stockholms län, där exempelvis Solna hade 6,4 stölder per 1 000 invånare.

Annons

Statistik över de senaste fem åren visar att stölderna inte är jämnt fördelade inom kommunen.

I vissa områden saknas helt anmälningar, medan andra har betydligt högre nivåer. Flest cykelstölder har registrerats i centrala delar av Norrtälje, där totalt 125 anmälningar gjorts under perioden 2020–2025.

Generellt är det tätorternas centrala delar som är mest utsatta, vilket hänger ihop med högre befolkningstäthet och fler cyklar i omlopp.

Samtidigt har cykelstölderna minskat i ett längre perspektiv. I hela landet anmäldes 46 497 cykelstölder under 2025, den lägsta siffran på flera decennier.

I Norrtälje ligger nivåerna också relativt lågt historiskt.

Under de senaste 25 åren har antalet anmälningar varierat mellan 140 och 365 per år.

En tydlig förändring är att elcyklar utgör en allt större andel av stölderna. Av de anmälda fallen i Norrtälje 2025 gällde 27 elcyklar, motsvarande 16 procent. I riket som helhet var andelen högre, omkring 28 procent.

Annons

Annons

Cykelstölder i Norrtälje kommun 2020–2025

Områden med flest anmälda stölder, rankade efter totalantal

Statistiken visar de 20 DeSO-områden i Norrtälje kommun som hade flest anmälda cykelstölder under perioden 2020–2025. Norrtälje centrala stad toppar listan med 125 anmälda stölder, varav 26 rörde elcyklar.

Område Totalt varav el Per 1 000 inv/år
Del av Norrtälje centrala stad (188C1040) 125 26 12,8
Nordrona (188C1020) 67 14 8,1
Del av Norrtälje centrala stad (188C1050) 50 8 5,0
Norrtälje södra stad (188C1010) 44 7 3,4
Del av Rimbo tätort (188B2030) 38 6 3,0
Vigelsjö (188C1090) 34 8 3,9
Del av Rimbo tätort (188B2010) 33 4 4,0
Övre Bryggårdsgärdet-Färsna (188C1100) 30 7 2,7
Del av Norrtälje centrala stad (188C1061) 28 9 3,1
Del av Rimbo tätort (188B2020) 23 3 2,8
Del av Gransätra-Långgarn (188C1070) 20 7 3,3
Del av Hallstavik tätort (188B3020) 20 6 3,2
Del av Hallstavik tätort (188B3030) 19 0 2,0
Del av Gransätra-Långgarn (188C1080) 19 1 1,7
Del av Frötuna (188A0050) 12 0 1,8
Del av Hallstavik tätort (188B3010) 10 0 1,5
Solbacka-Fågelsången (188C1110) 10 0 0,8
Älmsta (188B4010) 7 1 0,9
Del av Norrtälje centrala stad (188C1062) 5 0 0,9
Estuna (188A0120) 5 1 0,6

Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå). DeSO = demografiskt statistikområde. Stölder per 1 000 invånare och år är beräknat på periodens befolkningssnitt.

Nu kan Norrtälje kommun sänka skatten utan att tumma på välfärden

Publicerad 2026-04-15 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Norrtälje kommun redovisar ett resultat på 169,4 miljoner kronor för 2025. Det är ett kvitto på att kommunen har en välskött ekonomi.

Ett överskott är viktigt för att kommunen ska kunna investera i nya skolor, vägar och idrottshallar utan att lämna över kostnader till nästa generation. Det är alltså bra att kommunen går med överskott, men behöver det var så stort? Resultatet överträffar kommunens egen målsättning med hela 73,6 miljoner kronor.

Skattesatser och skolbesparingar är inte ödesbestämda. Politikerna kan välja att satsa på skolan och samtidigt sänka skatten.

Annons

Nu är också ett bra tillfälle att sänka skatten. Många hushåll pressas av höga kostnader. Nyligen föreslog en statlig utredning att kommuner som sänker skatten ska få ett bidrag under tre år.

Förslaget innebär ersättning motsvarande 25 procent av sänkningen första året, 15 procent det andra och 10 procent det tredje. Om förslaget blir verklighet är det ett gyllene tillfälle för kommunens politiker att ge Norrtäljeborna mer kvar i plånboken.

I dag betalar Norrtäljeborna 31,80 kronor i kommunalskatt per hundralapp. Det är nionde högst i länet och nästan tre (!) kronor mer än i grannkommunen Österåker.

En person med en månadslön på 27 000 kronor skulle med Österåkers skattesats få nästan 10 000 kronor mer per år i plånboken.

Det finns ingen anledning till att Norrtäljeborna ska beskattas hårdare än sina grannar. Det stora överskottet visar att skattesänkning är både möjlig och ansvarsfull, samtidigt som man kan satsa på till exempel skolan.

Det är dags att ge invånarna mer kvar i plånboken. Pengar som kan gå till vardagen, barnens aktiviteter eller sparande. Trygg välfärd och lägre skatt är inte motsatser. I en kommun med återkommande överskott kan de gå hand i hand.

Annons
Flygfyren

Annons