Annons
Flygfyren

Uppdrag: vikarie

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2022-04-16 – av Redaktionen
6 min läsning
Annons

annons

NORRTÄLJE. När Mitt Roslagen träffade Staffan Tjörnhammar (M), vikarie som kommunstyrelsens ordförande för föräldraledige partikamraten Bino Drummond, tog det inte många minuter innan han for upp ur stolen och lämnade rummet.
- Nu får du skylla dig själv, du skulle inte ställt den frågan, sa John Granqvist, politisk sekreterare, och log snett och skakade på huvudet.

annons
annons

41-årige Staffan Tjörnhammar är från Stockholm, bor i Rimbo, är kommunalråd och ledamot i kommunstyrelsen och -fullmäktige. Han är också ordförande i Campus Roslagen AB, vice ordförande i socialnämnden och vice gruppledare för Moderaterna.

Annons
Flygfyren

Och nu är han sedan ett par månader vikarie på posten som kommunstyrelsens ordförande då ordinarie ordföranden Bino Drummond är föräldraledig fram till sommaren.

- Det var naturligt nu när Bino tillfälligt tog ett steg tillbaka, sa Staffan Tjörnhammar när Mitt Roslagen besökte honom en dag i vikariestolen.

Precis innan han flög upp ur nämnda stol och lämnade rummet.

Det låter mer dramatiskt än det var.

När Mitt Roslagen frågade lite om vad Tjörnhammar gjort tidigare i livet kom samtalet in på hans tid på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH och laser. Något Tjörnhammar har doktorerat i.

- Du skulle inte ställt en fråga om det. Han kommer inte sluta prata om laser nu, sa John Granqvist leende, men med en djup suck som förtäljde att ”han hört den ”sången” förr”. Frågar du en nörd om sånt där så blir det så här.

När Tjörnhammar återvände ägnades cirka en halvtimme åt prat om - laser. Innan Mitt Roslagen med en smula tvång förde in samtalet på tjänsten som vikarie för Bino Drummond.

Annons

- Jag har undersökt hur vissa optiska material påverkas i lasersystem, berättade Tjörnhammar. Tidigare användes laser vid tillverkning av cd-skivor, nu använda den mycket inom sjukvården, kirurgin och även i många andra sammanhang.

Jag vet inte om jag sett för mycket film, men är inte laser farligt?

- Jo. Nej. Det beror på, ”klargjorde” Tjörnhammar. Det beror på styrkan och vad den används till. Fel använt är ju många saker farliga.

Nog om laser.

Hur är det att vikariera på kommunens högsta post?

- Jag är ju inte främmande för jobbet som sådant. Det här är mitt fjärde år som kommunalråd och jag sitter ju med i alla sammanhang även i min ordinarie tjänst. Men nu är jag ytterst ansvarig och det känns i vardagen, och märks bland annat genom att min inkorg är fullare.

Tiden som doktorand på KTH har hjälpt Tjörnhammar i sin nuvarande roll.

- Ja, jag märkte snabbt där att jag blev allt mer bekväm med att prata inför människor och det har jag verkligen nytta av nu. Resan inom forskarvärlden har utvecklat mig enormt på det sättet. Du ska veta att jag har haft svårt att ta plats förut. Jag är ju född på 80-talet, var tjock, stammade och hette Staffan, det var inte lätt alla gånger.

Staffan Tjörnhammar blev medlem i Moderaterna 2005. Valet var självklart för honom.

- För jag har alltid varit frihetligt sinnad av mig. Det som har hänt sedan dess är väl att jag nu är mer pragmatisk än förr då jag var libertarian. Och Jag tror att vi bara genom att finnas bär på vissa rättigheter.

- När jag gick med i partiet var det som passiv medlem, jag hade inte riktigt tid med mer. Våren 2014 flyttade jag och familjen till Rimbo och då blev jag, när jag gått på Rimbo-moderaternas årsmöte och träffat Bino Drummond för första gången, tillfrågad om jag kunde tänka mig politiska uppdrag.

På den vägen är det. Tjörnhammar jobbade i valrörelsen då på hösten och anmälde intresse för förtroendeuppdrag.

- Det som är det roliga med politik är inte bara enskilda frågor utan helheten. Det är kul att kunna påverka saker i en viss riktning. Jag lär mig hela tiden massor personligen och hur ett samhälle fungerar. Och i mitt arbete får man i stor utsträckning fokusera på människor och deras vardag, vilket jag tycker mycket om.

Utmaningar är det gott om i politiken?

- Ja, verkligen. Jag har fått lära mig att se mindre delsegrar. Det är nämligen så många mindre frågor i de stora som är viktiga. Man får lära sig att ha tålamod helt enkelt.

Har du någon politisk hjärtefråga?

- Utbildningsfrågor får jag nog säga. Det var ju också som ersättare i barn- och skolnämnden som allt började för mig.

Tjörnhammar berättar att han inte är rädd att sticka ut hakan i politiska frågor. Han skrev för en tid sedan en debattartikel i Norrtelje Tidning med rubriken ”enfaldig skattedebatt”.

- Jag gick ut rätt hårt i den, skrev väldigt tillspetsat, jag ville helt enkelt se vad som hände. Och det blev en del upprörda stämmor i debatten efter den.

När det gäller hjärtefrågan utbildning, vad borde debatteras där?

- Jag har inget emot att lärandet ska vara lustfyllt, vilket mycket handlar om i dag. Men mina egna akademiska framgångar har mer handlat om uthållighet än att det var lustfyllt. Jag menar att det krävs både självdisciplin och uthållighet när det gäller studier. Vilket kan vara en utmaning när det finns andra saker som är roligare ”just nu”.

- Men jag känner inga duktiga matematiker som inte träningsräknat i stället för att göra annat som vore roligare ”just då”. Ibland får man tvinga sig själv att skjuta på det roliga för det viktiga där du befinner dig just då. Jag vill diskutera utbildningen på systemnivå.

Vilken är enligt dig den viktigaste lokala politiska frågan?

- Det finns inte bara en, det är en korg av frågor som inte är oberoende av varandra. Det handlar om till exempel trygghet och säkerhet, frågor som kanske inte är stora problem hos oss just nu, men som kan bli det och vi måste förstå och hantera oron för det.

- En annan viktig fråga är näringslivsklimatet, som hänger ihop med trygghetsfrågor. Vi måste ge förutsättningar så att företagare vågar satsa här. Och sedan har vi då utbildningen, som är en oerhört viktig fråga i korgen.

Har du någonsin vacklat i valet av parti?

- Nej. Men jag är inte överens med allt som partiet tycker. Men det är inte farligt att vara oense, det är mer en del i utvecklingen.

Dina bästa egenskaper som politiker?

- Svårt att svara på. Men jag är lugn och har en god analytisk förmåga. Jag har, troligen från min forskarbakgrund, en inställning att problem ska lösas. Och jag är rak, något jag också lärt mig från forskningen och mycket arbete med exempelvis tyskar, som är mer raka. Vi svenskar ska gärna prata runt saker.

Vad kan du bli bättre på?

- Massor så klart. Men jag jobbar mycket med att lära mig hur jag ska hantera situationer och människor för att sedan nå det utfall jag vill.

Fritid, finns det någon sådan?

- Den ägnar jag i huvudsak åt familjen, jag har fru två barn, 12 och 15 år, vi hat en stor häst och en ponny. Och snart även en hund.

Mer prat om laser?

Nej, det får bli en annan gång. Bestämmer undertecknad.

annonser
annonser
Annons

Norrtälje ska ta emot nyanlända – så ser det ut

Publicerad Igår 06:00 – av Daniel Rämsell
Ingrid Landin i fokus.
Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.

Länsstyrelsen har beslutat om hur nyanlända och vissa skyddsbehövande ska fördelas mellan kommunerna i Stockholms län under 2026.

Totalt väntas upp till 775 nyanlända och skyddsbehövande anvisas till kommunerna i Stockholms län under 2026, enligt beslutet från Länsstyrelsen.

Annons

Beslutet innebär att Norrtälje kommun ska tilldelas 43 personer.

Fördelningen görs med stöd av bosättningslagen och bygger bland annat på kommunernas befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar och tidigare mottagande.

– Norrtälje kommun bedömer att vi står väl rustade för att ta emot det anvisade kommunantalet om 43 nyanlända för 2026, säger Ingrid Landin (MP), ordförande i Socialnämnden.

Landin lyfter att mottagandet minskat över tid, vilket har gjort det lättare att planera insatserna och skapa bättre kvalitet i arbetet.

Hur bedömer du att kommunen står rustade när det gäller bostäder?

– När det gäller bostadsförsörjningen har kommunen en väl fungerande samverkan med såväl allmännyttan som privata hyresvärdar, säger Landin.

Arbetet med etablering beskrivs som samordnat och individanpassat, med fokus på att nyanlända snabbt ska komma in i arbete och samhällsliv.

Annons

Det handlar bland annat om stöd till utbildning, arbetsmarknadsinsatser och att skapa sociala kontakter.

– Insatserna syftar till att den enskilde så skyndsamt som möjligt ska nå egen försörjning och bli delaktig i samhällslivet.

– Sammanfattningsvis bedömer kommunen att det finns god kapacitet, etablerade samverkansformer och ändamålsenliga arbetssätt för att säkerställa ett väl fungerande mottagande och en effektiv etablering av nyanlända, avslutar Landin.

Annons

Sex av tio nya bilar laddbara i Norrtälje

Publicerad Igår 05:30 – av Nicklas Salmin
En elbil som laddas i dagsljus.
Andelen laddbara bilar fortsätter att öka i Norrtälje kommun.
1 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Andelen laddbara bilar fortsätter att öka i Norrtälje kommun. Under årets första kvartal var mer än hälften av alla nyregistrerade personbilar elbilar eller laddhybrider, enligt uppgifter som Newsworthy har sammanställt.

Totalt registrerades 257 nya bilar i kommunen under perioden. Av dessa var 56 procent laddbara, vilket är en ökning jämfört med kvartalet innan.

Den största andelen utgjordes av rena elbilar, som stod för 32 procent av alla nyregistreringar.

Annons

Samtidigt uppgick andelen fossildrivna bilar till 43 procent.

Utvecklingen i Norrtälje följer en bredare trend där elbilsmarknaden tagit ny fart under inledningen av året.

I hela landet var 63 procent av alla nyregistrerade bilar laddbara under första kvartalet, medan motsvarande andel i Stockholms län uppgick till 73 procent.

Trots ökningen ligger Norrtälje nära genomsnittet i landet och sticker inte ut i någon tydlig riktning.

Historiskt har andelen laddbara bilar varit något högre. Under slutet av 2022 nådde den sin högsta nivå, då 57 procent av nyregistreringarna var laddbara.

Annons
Flygfyren

Annons

Hallstavik-kvinna döms för efter flera bedrägerier

Publicerad 2026-04-17 – av Nicklas Salmin
Del av en polisbil med texten "polis".
En kvinna i 30-årsåldern från Hallstavik döms för penningtvätt efter att tio personer lurats på sammanlagt 28 100 kronor genom olika bedrägerier.
1 min läsning
Annons

En kvinna i 30-årsåldern från Hallstavik döms för penningtvätt efter att tio personer lurats på sammanlagt 28 100 kronor genom olika bedrägerier.

Bedrägerierna har skett på flera sätt. Vissa personer betalade för konsertbiljetter som annonserades ut via Marketplace men som aldrig levererades.

Andra personer ska ha blivit kontaktade via kapade konton och ombetts låna ut pengar av personer de trodde var bekanta.

Annons

Pengarna fördes över till kvinnans konto.

En del av summan behöll hon själv och en del ska ha omvandlats till kryptovaluta och skickats vidare till en annan person.

Kvinnan döms nu för tio fall av penningtvätt till villkorlig dom och böter på 2 500 kronor.

Annons

Dödsstraff p g a bristande vandel – vilket samhälle vill vi ha?

Publicerad 2026-04-16 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Andrea Kronvall (SD) slår sig för bröstet över regeringens beslut om hårdare straff som ska göra Norrtälje tryggare. SD vill gärna att debatten ska handla om att straffa människor som framställs som obotligt kriminella. Men låt oss ta diskussionen om vad det egentligen handlar om – synen på människan och människans förmåga till förändring.

En av polisens mest erfarna bekämpare av organiserad brottslighet, Gunnar Appelgren, beskriver hur unga personer i kriminella miljöer – ibland kallade barnsoldater – agerar utan plan för vad som händer efter brottet. De förstår ofta inte ens att de kan åka fast. Det handlar inte om kalkylerande brottslingar, utan om barn som utnyttjas i ett system de inte behärskar. I veckan berättas om 15åringar som försökt rekrytera 8åringar – barn som lejer barn.

Just därför är det naivt att tro att hårdare straff i sig ska lösa problemet. Unga har svårt att få jobb, svårt att flytta hemifrån, skaffar barn senare eller inte alls. Vuxenblivandet skjuts på många områden fram. Utom när det gäller straff. Det pratas om att 6åringar ska punktmarkeras.

Annons
Flygfyren

Att många reagerar på den hårda retoriken mot unga handlar nog om att vi i vår del av världen är ovana vid att sätta barn i fängelse och att splittra unga människor från sina familjer. Utöver det har vi varit trygga i att rättsliga åtgärder inte riskerar att bli godtyckliga. Sedan ca hundra år tillbaka har vi frångått tankar på att människor ska låsas in så länge att vägen tillbaka till samhället i praktiken försvinner.

Missförstå mig rätt: vissa straff behöver skärpas och det är bra att brottsoffer ska få bättre stöd. Det gäller t ex mäns våld mot kvinnor. Men stora delar av regeringens politik väcker allvarliga frågor. Lagrådet har riktat skarp kritik mot flera av förslagen kring bristande rättssäkerhet, otydliga lagar och otillräcklig analys av vilka konsekvenser förslagen kan få.

Samtidigt vet vi att lagändringarna kräver en massiv utbyggnad av kriminalvården. Vi talar om ett samhälle där allt fler människor ska sitta inlåsta allt längre tid. Lösningar som att hyra fängelseplatser utomlands är konkreta alternativ. Det för tankarna bakåt i historien – inte framåt.

Frågan är vad det gör med ett samhälle. Högern utnyttjar flitigt narrativet om den kriminelle invandraren och skickar skötsamma tonåringar och anställda inom vård och omsorg till länder de flytt för att komma undan krig och förtryck. Nu odlas narrativet om bristande vandel som något som kan komma att appliceras godtyckligt på den som inte passar i högerns perfekta samhälle. Det känns inte särskilt tryggt.

I grunden handlar det inte om att vara “hård” eller “mjuk”. Det handlar inte om livstids fängelse eller saft och bulle. Det handlar om människosyn. Tror vi att människor för all framtid kommer att vara synonyma med den värsta handling de någonsin har begått? Eller tror vi att förändring är möjlig?

Ett samhälle som slutar tro på människors möjlighet att förändras blir kallare, hårdare – och i längden också otryggare. Trygghet byggs inte genom godtyckliga lagar eller rädsla för ett hårt straff. Trygghet byggs inte genom att ge upp tanken på en andra chans. Låt diskussionen handla om ur vilken människosyn dessa förslag växer fram – och om det är den människosynen vi vill forma vårt samhälle kring.

Annons
Flygfyren

Annons