Annons

Norrtäljepodden – Det var bättre förr!

Norrtäljepodden

Uppdaterad 2026-02-26, Publicerad 2026-02-24 – av Norrtäljepodden
Norrtäljepodden
2 min läsning
Annons

Norrtäljepodden är tillbaka med ny säsong, nytt surr i tekniken och en ny sidekick vid bordet: Kira Warner, som just nu gör praktik med att väcka liv i Visit Roslagen.

Det började som det ofta gör i Norrtäljepodden: med ett försiktigt “har alla det bra med sina myckar?” och en dongel som enligt uppgift “håller på att få fnatt”. När producenterna dessutom saknades på plats blev det, som så många gånger förr, Nicklas Salmin som fick dra på sig IT-hatten igen.

– Första säsongen hade jag lite dåligt i magen under hela säsongen för att jag var IT-ansvarig. Nu blev jag IT-ansvarig igen här, säger Nicklas Salmin.

Annons

Den här gången spelades avsnittet in i kontorets lounge, med kollegor i närheten och en tydlig känsla av att podden kan dyka upp lite var som helst.

– Vi är på ett nytt ställe. Fast vi är på ett samma ställe som vi förra veckan typ, säger Malin Butler.

Vid sidan av Malin och Nicklas fanns också en ny röst: Kira Warner, nyinflyttad med familjen och numera “Norrtäljebo” – med den lilla brasklappen att adressen egentligen pekar mot Rimbo.

– Jag har precis flyttat till Norrtälje med min familj… utanför blir det väl Rimbo, säger Kira Warner, som just nu gör praktik för att hjälpa till att starta upp Visit Roslagen igen.

Samtalet gled snabbt in på sportlov, lokala referenspunkter och den eviga frågan om vad som egentligen räknas som socialt acceptabelt. Det hanns också med tips om vad som händer i veckan: hårdrocksbandet Artificial Sky på Happy City Day, Jan Westlund på Havspiren och en drinkprovning på Imperiet Industries.

Och mitt i allt: en påminnelse om att Norrtälje är “morsigt” – även för den som kommer från större städer.

– Här är det alla hälsar och det är så himla trevligt, konstaterar Malin Butler.

Annons

Norrtäljepodden lovar fortsättning nästa vecka – då med producenterna tillbaka och förhoppningsvis en dongel som slutat surra.

Länk: https://open.spotify.com/episode/3F2PzQHixMQqI2jcZrLSWB?si=ysAv-uq_Q0GPEIzSr9tewQ

 

Annons
Visa transkribering av avsnittet



Okej ja men alla har det bra med sina myckar nu. Ja, jag tror det. Ja, och vår nya dongel här håller på att få fnatt tror jag. Så jag har lite... Första säsongen så hade jag lite dåligt i magen under hela säsongen För att jag var IT-ansvarig. Nu har vi inte våra producenter med oss. Så nu blev jag IT-ansvarig igen här.

Ja, hur det kan vara i livet. Så är det. Men du, vi är igång. Vi är igång. Oj, men ska du inte göra någonting då? Okej då, vi kör igång Jingeln.

Jingeln.

Ny säsong ny jingle det är lite, man hör ljudet här att det lite surra lite jag vet inte vad det beror på vi får vända oss till it-ansvarig här Niklas jag drar ner våra ljudreglag från myckorna det känns som att din teknik är att pilla på allt ja det känns rätt det brukar vara min livsfilosofi vi är på ett nytt ställe Fast vi är på ett samma ställe som vi förra veckan typ fast det är lite så här det kommer vara man vet ju aldrig var vi kommer dyka upp nej för du får före idéer hela tiden så nu är vi på vårt kontor i loungen och stör lite Oscar och bland annat Sera sitter och kodar och kollar på mig nu, jag hoppas inte vi stör honom får vi tummen upp om vi stör dig ja vi fick tummen upp då så men vi har också en ny person vid vår sida vem har vi?

Kira Mm, vem är Kira? Ja, jag har precis flyttat till Norrtälje med min familj Ja, för att säga en sak. Jag är i Norrtäljebo. Och den här historiken känner du till. Men du bor inte i Norrtälje? Nej, precis. Utanför blir det väl RIMBO. Precis. Nemesis. Man får ju höra att RIMBO är lite utanför Nortellie.

Verkligen. Det var en ganska snäll beskrivning Det är inte Nortellie. Och lite utanför, men det stämmer men du trivs? jag trivs jättebra, gud det är så trevliga människor här här eller där? ja, både och vad mysigt men vad gör du här nu då? Nu har jag praktik här och ska hjälpa till att starta upp Visit Roslagen igen.

Spännande för nu ska alla komma till Roslagen. Ja, folk ska göra Kiras resa. Precis. Ska alla flytta till Rimbo? Alla ska. Precis. Är det målet? Jo, men vi hoppas i alla fall lite mer turister. Det är i alla fall målet. Vad är guldklimpen i Norrtälje? Oj, jag vet ju knappt själv. Jag har ju precis flyttat hit. Är något du är nyfiken på?

Ja, men alla öar. Det kommer att bli spännande. Någon speciell ö? Jo det får vi se i sommar När man kan åka ut och äventyra lite. Det finns ju ett ställe som heter Råmondsö som har många öar. Bästa i Roslagen. Men är det inte Norröra då som är mest känd under ett annat namn? Just det. Vet du det? Jag vet ju tyvärr inte än jag håller ju på att plugga in alla öar nu var jag ganska elak jag brukar ju alltid säga att vi ska vara så snälla mot alla gäster, men nu var jag hård jag vet inte, jag vaknade på fel sida av sängen kanske det var ju där man spelade in saltkråkan just det, ja ja, precis Varför har jag inte sett den?

Har ni sett den nya? Lite grann, men det känns ju inte alls som förr Jaha, varför då? Nya människor och liksom... Fy fan, nya människor. Det ska vara de gamla skådespelarna. Malin som är 65, hon ska fan komma tillbaka. Exakt. Det var bättre förr Ja, precis. Någon gubbe som är yngre än en själv, men såg ut att vara 80 då.

Melker. Han var typ 41. Och du är ju 44 och ett halvt. Det är någonting med Alfons pappa också, han var ju 36 och han var ju urtypen av en gubbe. Jajamän, gubbtoffla, räkte pipa och håret Det är någonting med skallen, George Costanza-grejen att när man inte har hår på huvudet så fördubblas man i ålder Det var Oskar som satt där.

Det där var väldigt vanligt förekommande igår. Då nös han som en spetälsk sjuk anställd. Jag får bara säga att Kira har väldigt bra poddröst. Tackar tackar. Väldigt behagligt. Väldigt behagligt. Vad snällt. Tack. När man ska sova på podden. Det är väldigt lugn och nedtonad på något sätt. Tack tack. Men det är en rolig period nu.

För nu har vi, eller vi har ju inte det. Men det är ju sportlov. Vad gör man på sportlovet? Vad gör du Niklas? Ingen aning, jag jobbar bara. Om du fick välja att inte jobba vad skulle du ha gjort då? Oj, oj, oj. Kvistar om backen är en backe där man kan åka skidor. Så man har fått ett helt nytt snökanonsystem.

Plus en liten backe för barn. Man kan åka upp på ett band. Jag hade nog hängt i den här backen. Nysigt. Ja, för att man pallar klocket åka till, här i Norrtälje, det närmaste, det är som Stockholm, du är från Stockholm. Men det är Sandviken där, Kungsberget är ju närmaste för oss att åka. Sen finns det ju Ram, Romme, som åkte in i skolan när man var liten, som ligger i Dalarna.

Men det är ändå liksom så här, det är en heldags grej att åka dit. Man börjar svintidigt man kommer hem asent, men har vi kvissar om backen här, det är ju, visst det är inte liksom åre, det här är ju inte. Men man får fortfarande feelingen av att åka nedströms. Så heter det inte. Det låter som en kanonist där.

Det som inte fick hända hände precis. Allting började låta konstigt. Det är en dator som låg på två stycken kanter på ett bord. Någonting som jag sitter och funderar mycket på. Om man vill åka Kvissamla backen. Kan man bara åka dit och lösa kort? Eller kan man boka? Hur funkar det? Det borde jag veta kanske.

Men det vet jag inte. Jag vet att man kan åka dit och hyra. De har ju skiduthyrningar. Och vi har ju även aktivitetsbanken. Vet du vad det är? Nej det vet jag inte. Det är som ett bibliotek fast för aktiviteter. Så att du kan gå och låna pjäxor, skidor... Snowboard. Alltså lite vad som helst. Spel till och med.

Sällskapsspel. Allt. För din fritid. Jättebra. Så det rekommenderar vi. Ja verkligen. Men Kira, det där låter ju som den som kom på det där måste ju ha varit en riktig klok herre. Ja, gud ja. Ja verkligen. Sådär Det blev ju bra sen när andra tog över.

Ja, okej. Men det var jag som kom på det. Nu får vi hålla på och leta som vi vill. Det är ju faktiskt väldigt bra att man kan låna och testa. Just när man har barn i min ålder som tycker om någonting En gång, max. Som mina också. Och det är ju supertråkigt om man råkar köpa skidutrustning för några tusen.

Och har dem stående sen. Bättre att gå och låna. Nej. Vad fan. Vad är det här? Jag vill ju ha information hur man bokade Kvistamra backen men man behöver inte det. Nu kan jag gå dit. Man behöver inte boka aktier som man kan heller. Det är bara att sticka dit. Och den ligger mitt emot kommunhuset. Som ligger vid Engelska skolan.

Jag tror att du kanske vet nya Citygross Ja. Så åk mot nya Citygross så kommer du typ dit. Okej Ja men det är bra att veta. Det roliga är att nya Citygross blev typ så här det är referenspunkten i noteriet plötsligt Alla känner till Citygross. Men också en rospigsgrej som jag hatar. Själv jag är ju inte härifrån.

Alla ska använda gamla namnet på en byggnad. Till exempel nu ska jag vara lite rospigs. Du är gamla mekonomen. Då vet du vad det är. Ja det är Aktivitetsbanken. Fast det finns ju ännu, då är du en ung rosbygg. En OG-rosbygg som jag. Jag bara lite plutt. Jaha, jag har butiken. Den här som blev typ Ica sen. Ja.

Jag tror de köptes upp av Ica faktiskt. Men det hör man väldigt ofta tycker jag. Just här, kring. Ja med gamla polishuset. Var ligger det? Nej jag vet inte. Nej, eller parken. Jo, där borta vid den här parken Jag är precis snutparken. Rosensparken. Gamla kommunhuset ligger ju där typ alltså på Tillfällegatan kanske heter, Handverksgatan, jag vet inte vad det heter.

Men där arbetsmiljön ligger. Och gamla brännstation. Ja exakt det är stationen. Ja, precis. Det finns många gamla branschstationer. Ja, just det. Nu finns det en mellangammal. Jag tror att Kiri aldrig någonstans har känt så mycket utanför henne som hon känns nu. Nej men det här måste du lära dig. Ja, precis.

Jag bara varnar dig. Plugga på de här gamla var det var. Så kommer det liksom bara smälta in. Det finns tre ställen där branschstationerna har funnits. Och du... Så vi måste först försöka få in vad nuvarande ställer. Sen går vi vidare. Men du har ju varit på utflykt Du har ju haft lite sportlov. Har jag haft det?

Jag är helt säker på att du har gjort någonting. Vad har jag varit på? Förr söndag. För Sund? Ja, faktiskt. Jag och Kira, vi var där i förra veckan, eller hur? Japp. Det var din oskuld in i vissit sammanhang kan man säga. Ja. Där vi tog med dig. Jag tog med dig till För Sund. Var var det ifrån? Det var ju ett event.

Vi skulle ju lyssna på besöksnäringen och få lite åsikter om vad som behöver utvecklas och vad som finns att göra. Och det var ju superspännande att lyssna på alla. Vi var ju där, jag tyckte det var en coolast grej Vi satt ju i Föresunds världshus Och de har ju verkligen hållit upp sig på senaste år Och så satt vi där i Matsalen Och det är ju stora fönster ut mot Vattnet Och så kom de här stora siljanbåtarna Alltså det är som stora UFO De bara lyser och blinkar Och är så nära Stranden Alltså där vi satt Ja det var jättefint Ja det är coolt Men vi var ju på, jag och Alex var på en motsvarande grej som kommunen anordnar.

De har ju sådana träffar över hela Roslagen, eller hela Norrtälje i alla fall. Så vi var i Norrtälje på Folkhushus, det var ganska mycket folk och sen så drog nu till Föresund. Där var det för att lyssna och samverka, det är en arrangörsträff. Så man var väl lärare, vad kan du säga om Föresunda som inte visste sig innan?

Oj alltså det var ju så mycket information och jag var lite nervös när vi skulle dit. Men jag lärde mig om öarna. Vad var det? Mest öar i hela världen? Ja, precis. Sverige har ju mest öar hela världen. Typ 220 000. Och av alla kommuner i Sverige så har Norrtälje flest öar. Och det är visst olika. Vi ser att är 11 000 och vi ser att det är 13 000.

Mm, just det. Det är väldigt många. Det ganska många. Och nu har ju Visit Sweden en sån här kampanj. Just det. Man kan vinna Att bo på en ö? Det var lite oklart, tyckte jag. När jag läste halvt på aftonbladet. Men svenskar och miljardärer får inte vara med i tävlingen. Men det är en tävling för utlänningar som inte är miljardärer.

Som får en ö. Och en av de här öarna är vid Arholma. Men när man läser i finstilte så fick de inte öen Det var det som var överskriften. Man kan vinna en ö. Men man kan inte vinna en ö. Man kan vinna nyttjanderätten till en ö. Och så får man typ vara där i två veckor med typ resan och så. Alltså man vinner som en timeshare.

Det är omskrivet. Ja det var lite snålt av Visit Sweden. Man borde kunna gå in en ö kan man tycka. Vi har ju 220 000 öar. Ja. Och varför här? Vet du det? Nej, jag vet inte. Det var väl typ 6-7 platser i Sverige där man kunde få. Så det här var väl bara en av många Har ni varit ute i Arholm va? Jag har ändå kollat på Kira.

O-taskigt. Men Malin har ju bott där ett år. Hon borde ju kunna... Jag är dålig. Jag är en dålig dålig människa. Du har inte svarat på aktivitet i banken. Nej det är katastrof. Då kan man inte ens tänka sig att du har varit på Arholma. Jag såg ju Arholma-batteri när jag åkte på en finlandsfärja. Är det sant?

Finlandsfärja kan du åka på men inte besöka din region. Nej, men det finns väl lite mer som lockar på en finlandsfärja än Arholma, eller? Om jag någonsin gör en lista, topp fem på Norselles sämsta rospyggar. Då hamnar jag högt Du kan hamna på den listan Oj! Snyggt Jag skulle gärna vilja se den listan snart.

Ja, men den kan nog komma förr eller senare. Jag är ju dålig på att komma ihåg och jag kan ju inte vägar gator eller namn Jag har ju topografisk agnosi heter det. Förklara. Du hörde vad jag sa. Jag kan inte läsa av en GPS. Jag kommer inte ihåg gatunamn jag hittar ingenstans. Där har vi mig. Jag hittar inte heller någonstans.

Visa en gång och jag kommer inte komma ihåg det. Visa mig tio gånger och jag kommer inte komma ihåg det. Och jag kan inte koppla gatunamn med en specifik adress. Då blir det liksom kaos i min hjärna. Men det finns ju någon gata som du kan. Rosasgatan kan du ju. Nej alltså va? I vilket sammanhang?

Rosasgatan i Norrtälje. Ja, eller... Det det kändaste. Nej. Nej, det är det väl inte Vätervägen kan du... Ja, för den måste man ju åka... Den går ju förbi Norrköp. Just det. Ser du vilken koll jag har? Ja. Stockholmsvägen. Ja, den är bra. Det är väl de stora vägarna? Ja, det är väl det. Vätervägen är den största vägen faktiskt.

Är det så? Jag tror Stockholmsvägen kommer tvåa. För folk åker ju förbi Västervägen för att komma. Ja Men du kommer att falla högst upp på Melissa på Nortellis bästa människor. Jaja, jojo. Sen kanske du är den sämsta lokalambassadören för vår byggd. Jag får väl ta den då. Men finns det fler ambassadörer som du kanske tycker mer om?

Oj oj, oj. Nej, jag vet inte. Är du inte säker på att du... Det finns någon som du tycker extremt mycket om. Dina? Ja, det var min flickvän Just det just det Men hon är ju också en dålig ambassadör Kan man väl säga Hon fick en Hon fick en epiphany här för någon dag sedan Spännande Alltså en uppenbarelse Hon gick på promenad Hon tycker inte om att gå på promenader När det är liksom 10 minus Men nu för någon dag sedan var det bara 2 minus Och då känns det som att världen vaknar Så du tog honom promenad här Jag tror det var i helgen va Och så kom hon tillbaka och sa till mig Niklas jag känner mig som en riktig stockholmare Och jag bara, vad menar du?

En riktig stockholmare från Stockholm Ska jag väl kanske också säga Så det var väl en chock Som jag fick, men jag förstod att det var Något mer där till än att bara Vara från Stockholm Och då var det så att tydligen När hon gick ut på promenad Här i hotellet lite utanför Då började folk morsa på henne, de började heja på henne Och det var inte hon van vid

Nu kollar vi på Malin. Är det någonting som man gör här i Norrtälje? Man morsar barnen. Jag gör nog ganska mycket. Men nu känner jag ganska mycket folk. Känner igen ansikten och så. Så jag är nog ganska morsig. Tjena, tjena. Hej, hej Jag vet inte vem jag pratar med. Men jag hejar. Men det skulle ju understöra tesen att det kanske inte är folk som känner igen dig.

Man är på en morsig tumör. Norrtälje är ganska morsigt. Ja, men jag tycker det är mysigt. Jag gillar det. Det är mysigt. Och går jag ute på promenad just sådär ute i ett eljusspår eller vad det är. Då blir jag ännu mer morsigare. För då är vi liksom ensamma människor som möts. exakt. Ja. Mors man i Stockholm på samma sätt?

Nej, men jag kan ju säga att jag fick en chock när jag flyttade hit. Varför? Folk hälsar ju hela tiden i Stockholm. Man går bara rakt förbi varandra och... Om man ens går in i varandra då är det ju nästan bråk Men här är det alla hälsar och det är så himla trevligt. Men finns det något sammanhang i Högdalen där man morsar på varandra?

Ja, om man känner varandra såklart. Bara när man känner varandra? Ja, om man är grannar, kanske. Men inte mycket mer än så. Men i Ekeboholm då? Där har jag inte träffat så många Jag har träffat andra föräldrar Och vi hälsar väl på varandra Men det är ju väl mest på ICA När man går och handlar Personalen är ju så trevlig Hej, hej är det bra?

Är det pro-ICA eller pro-COP? Ica Eller bra och billigt? Nej, Ica. Har varit där? Bra och billigt i Rimbo? Ja, en gång. Jag blev lite överstimulad. Överstimulad? Men jag gillar Ica. Ica är bäst. Fram och kall av varandra. Ja det kanske är en marknadsföringsgrej av att har en åkessvensk som äger Att instruera personalen att man ska hälsa på honom.

Ja men det gör väldigt mycket. Men kan det vara också en åldersgrej? Vadå? Jag tror att jag har blivit mer trevlig på ålderns höst. Jaha. Ja. Så du var otrevlig som ung? Nej, men jag har också bott mest i stora städer. Ja. Och då är det ju inte så morsigt. Nej, det är ju inte det. Så att, ja men det kanske är så.

Okej så Dina har rätt. Hon blev ju utsatt för en massa morsningar. Utsatt i ett ord som är väldigt värderande. Det låter ju negativt men det var ju inte negativt i sammanhanget. Kände hon sig överstimulerad? Nej inte på promenaden av morsningarna. Men hon kände att, gud alltså, du frågar jag. Men alltså, du är ju från Upplandsbro.

Och det är ganska litet alltså. Det är inte Stockholm. Och man går ju Kanske på promenad i skogen Och sen så går man förbi en människa Och då frågar man, morsar man inte där? Nej det gjorde man tydligen inte Men framför morsandet? Jag tänkte faktiskt på det när jag cyklar hit idag Jag cyklade Tidigt Och det var inte så mycket människor Och då tänkte jag, hur morsar folk på en?

Och det var alltså såhär Mer än hälften, alltså jag känner inte en enda En människa känner jag igen liksom. Men alla andra, de i stort sett morsade. När jag kom ut där vid hamnen så var det ganska halt liksom. Och då var det en person med en hund som var ute och gick. Och sen så tog ut svängen liksom för att det går inte att ha en hård person Vad ser man när man cyklar förbi ett krön?

Man kan inte göra en hård styrning. Nej, för då kadrar man iväg. Då fick jag ett glatt tillrop från hundägaren. Gud ta ut sängen här. Annars så... Ja bra. Det kändes som om man var hemma. Mysigt. Ja, alla. Kolla upp på alla. Det är trevligt. Förutom Tony Irving. Han träffade också. Och morsade inte? Nej men han var inne i sin telefon.

Han var den enda skulle jag säga. Från Solbacka till Cykelservice där du hämtade upp en målning. För min cykel är på service just. Alla kollade upp egentligen förutom Tony Irving. Men han är ju trevlig. Jag har hört så mycket. Jag har inget ont om Tony. Vi morsar alltid våran. Tony är också en Nortelie-hjälte.

Han är väl en av de här ambassadörerna som du ställde frågan om förut. En bra ambassadör som pratar gott väl om Nortelie. Så han hamnar i topp där jag hamnar i botten? Ja, han är en toppperson. Men han är en enda om man nu vill få lite skvaller, han är en enda som... Han gick upp med hunden Han var en svart liten hund Så jag såg honom vi åkte förbi varandra Men han kollade bara i telefonen Som enda människa i hela Norrtälje Men han kanske spelade in en TikTok eller något Det kanske han gjorde Så han jobbade ju Ja, men vi hade väl förra veckan Vi bashade ju våra ungdomar Kring sitt telefonanvänderi Just det Så jag undrar lite om Tony Irvings skärmtid Den lever hög.

Vi får nog kanske ta ett snack med Tony. Ska vi bjuda in en podd fråga om hans skärmtid? Det är ju svårt när man jobbar med sociala medier. Då blir det ju högt per automatik Nu vet jag att jag använder telefonen för mycket. Det skäms jag för. Som kanske inte bara handlar om ditt jobb då? Nej, men sen är jag en väldigt nyfiken person så jag måste ju sitta och scrolla och kolla på.

Så tagningsungdomar är nyfikna människor till skillnad från äldre trevliga människor? Mm, just det. Men faktiskt, vi kanske kan hoppa vidare här på tal om. Jag vet inte vad ni har för relation till ChattGPT, men jag börjar känna att jag har för bra relation till ChattGPT. Jag använder det till allt Alltså all min matlagning sker via ChattGPT.

Så vi har ju synkat ihop oss ganska bra. Menar du att du skär en gurka med telefonen? Jag har inte gjort en Kendall Jenner än. Det där får du förklara. Nej, vad är det? Okej alla boomers där ute. Kendall Jenner är ju faktiskt en Kardashian. Och hon blev ju känd för att hon inte kunde skära en gurka. Det blev ett viralt klipp du har ju sett på din telefon när du surfar och det är väldigt roligt när hennes mamma då, alltså de är ju miljardärer ska vi be kocken göra en lunch åt dig hon bara nej nej det här fixar jag och så ska hon skärna gurkan och han inte skär en gurka där är jag inte Jag är imponerad av min egen chatt-GPT, för jag får följdfrågor så att jag frågar efter recept såhär, jag har det här och det här hemma vad kan jag göra av det?

Och då fick jag svar liksom till exempel som sist men ska du blanda det här med chokladkakan du gjorde i helgen? Den kommer ihåg. Ja, och då blir jag såhär, men snälla chatt-GPT jag ska väl inte ha ris till chokladkaka alltså den presterar inte Nej, det var ett lite konstigt svar tyckte jag, men det är ändå gulligt att jag blivit ihågkommen av min egen chatt-GPT.

Men är det samma konversation när du startar en ny chatt? Där var det nog samma kanske, att låg kvar. Du kan ju ha ett projekt också, du kan ju ha ett matlagningsprojekt. I chatten där längst upp. Det finns ett projekt. Det är kanske bara för oss som har premium. Annars så kan man ge en instruktion I den här chatten.

I det här projektet Det bara vara en världens bästa kock. Så jag kommer bara ställa kockfrågor. Eller matlagningsfrågor. Det är ett tips. Att man tematiserar sin chatt. I olika projekt. Men det jag gillar. Det fanns ju hemsidor förut Man kunde skriva in. Jag har linser Blablabla Det här har jag hemma Vad kan jag göra?

Det finns inte kvar Men nu är jag med chat-gbt Jag har blivit vassare i köket Vad kul Jag har också ställt frågor Kring tillagningsmetoder Nu har jag den här Ska jag dra den här hårt eller sakta? Och det är jag ganska bra på Som generellt är AI betraktat Jag trodde, för den läser ju bara in en massa saker Men den är ju svinuktig Mycket bra.

Vad använder du chattgriven till, Kyra? Allt möjligt. Barnuppfostrande Ja, precis. Kan du passa mina barn? Vi byggde faktiskt en app med AI i skolan nu. Då tar man bild på sin kyl. Sen lägger ChatGPT in massa olika recept på det du redan har hemma. Vi byggde en hel app utifrån det. Sen gjorde den en egen inköpslista och allting Så himla smidigt Använder du appen personligen?

Nej inte nu men vi gjorde det ett tag Sen är det lite svårt Att bygga en app bara sådär Men det var Väldigt kul att göra Men den hade behövt utvecklas lite Alexander är i Stockholm just nu Och vi har ju ett techbolag vid sidan av Som det är Bäran Leveristra Som satt han där nu Och snackar med lite roligt folk Angående AI då Det är svinkult.

Ja, det är svinkult. Jag sitter lite och kollar på min telefon. Ser om han behöver någon form av hjälp som jag behöver ge honom. Eller behöver han min historik på alla mina recept? Ja, vi hoppas att han behöver det. För han kan nog utvecklas i den konstformen tror jag. Men Niklas, du har ju gjort en liten makeover kan man ju säga.

En makeover Du ser inte ut som du brukar Jag hörde mig tänka på så Du tänker på min tand Ja just det Jo men det här var ju lite tragiskt Det var inte tragiskt men det var lite roligt Jag kommer till mamma Mamma har ju såhär arbetshundar De jobbar med hundar Vad är det för typ av hund De söker efter grejer kan man säga Olika saker Som man kanske inte får ha som en vanlig människa.

Så de här hundarna är ganska intensiva. Det är inte sällskapshundar per se, men de är gulliga och roliga. Och då har mamma en lillhund och då böjer jag mig ner och sätter mig på knä för att pussa på lillhunden. Men de här hundarna är lite avundsjuka på varandra så om man pussar en hund då vill ju alla få egna pussar.

För de kan inte låta någon annan få pussar utan de själva ska inkludera det. Och då kom ju de in springandes där och nockade mig. Så jag blev av med en av framtanden, halva framtanden. Jag läspar lite. Nu har jag typ lärt mig att läspa bort det. Nu läspar jag faktiskt inte så mycket. Men i början läspar jag.

Det är ingen fel läspa, jag vill bara säga till alla läspar. Men har man inte läspat sen, man kanske läspar när man har fem år kanske. Har man inte gjort det nu sen dess så är det lite annorlunda känslor att göra det. Det här var ju faktiskt tre veckor sedan som det hände. Och jag har inte haft tid. Det är ju det sämsta på bortförklaringen.

Men jag har verkligen inte haft tid att gå ner på Folkholm och ta vånen. Men du ska fixa det. Eller är det din nya look? Nej, det är klart att man måste fixa det. Men frågan är vad är socialt acceptabelt Hur länge får man gå runt där innan man ses som någon Märklig individ. Jag tänker mer att det kan inte skada tanden om det kan bli ett värre problem tänker jag.

Eller? Kira har du något tandläkarkunskap? Tyvärr inte. Okej men nej Då är det... Alltså vad fan. Tand är ju väl jättehårda saker. Hur mer kan det skadas? Det är bara hårt på utsidan. Så är det väl mjukt inne? Ja alltså jag tänker så länge det inte gör ont Bra Bra Kira Nej det gör inte ont Jag ser bara ut som en goof Och det kan vara ett tag Alltså det klär ju dig Som en goof Men jag hade ju frågat ChatKBT Mm länge får man gå utan att ha fixat sin tand?

Ja, jag får väl fråga ChattGDP. Men det finns ju en bättre chatt än ChattGDP. Claude, tror jag. Claude? Ja vet ni vad Claude är? Nej, det känner jag igen. Ja, det är också en chatt fast det är något annat företag liksom. Men nu gick ju, förra veckan gick ju Ulf Kristersson ut tillsammans med Bonnier och sa att de skulle utveckla en egen chatt.

Så vi ska få en svensk ChattGDP. Åh svenska recept. Ja, men faktiskt. Hans argument var ju att chatt, det är en del... De tränar sig på massa data. Och den här chatten ska tränas på svensk kontext. Hur vi gör. Så att man får mer svenska resultat Kul. Ja, den ska vi testa sen när vi... Har ni också testat, det blev ju också en viral grej det här med att man ska fråga ChattGPT om de kan skapa en bild av hur ni ser ut.

Har ni gjort det? Nej. Jag kan visa er sen. Lägg upp den i våra sociala medier. Det kan jag göra. Jag blev lite orolig då faktiskt. För det ser ut som att det är typ en viking alltså en viking-snubbe Du blev man. Ja, det blev jag med faktiskt. Du blev en kontorsnisse. Jaha, jag var mer en viking, jag tänker mer såhär insel att nu har jag verkligen chattgivit eller lärt känna mig på djupet.

Att jag sitter och verkligen är konstig Men prontar ni då? Säger ni såhär utifrån vad jag har skrivit i dig nu? Ja precis. Så det måste du också göra, så kan vi lägga ut en varsin. Fast jag delar ju min chattgripp här med Daniel och Alex. Ja, skyll på det. Och jag ser ju, Daniel sitter ju såhär på kvällarna och hittar en sten.

Och sen så skriver han upp såhär, vad är det här för sten? Och använda den som barns sjukdomar Nu är det GDPR Men om något barn är sjuk Kan den här medicinen vara rätt Jag gjorde det igen Så att jag vet inte Den kommer bli väldigt

Skissofren Ja men det blir spännande Okej men då gör vi så Vi lägger upp varsin bild Våra tre Prognostiseringar från chatt? Ja, sen kan man ju alltid börja följa Nortellipodden på Instagram och på Facebook. Det är ju en bra idé. det? Ja. Hur gör man då då? Man får använda sin iPad sin dator eller mobil och söker upp Nortellipodden på Instagram eller på Facebook och bara tryck följ.

Om man vill ta kontakt med oss. Då får man skriva till nortaljepodden at nortalje.se Det står där också. Sociala medierna Om man gör det så får man Just det Vi har fyra knappar att trycka på Jag känner sånt Behov av att få trycka på knapp Det är spännande Men något som är spännande faktiskt nu när det är sportlov Och ledigt För många Det är att det finns ganska mycket roligt att göra i veckan Vad finns det för roligt?

Alltså Artificial Sky Bandet Hårdrocksbandet Har ju en intim spelning på Happy City Day På fredag Det får man inte missa Det var länge sedan de lirade live Och nu jäklar smäller det På Happy City Day De säger väl att de är Sveriges Minsta rockklubb Men så härlig Dit kan man gå ändå Bara mysa för det är superhärligt Får man plats då?

Ja, alltid. Man klämmer sig in. Och bara mys hjärnet. Om du ska beskriva den för Kiri som aldrig varit på Happy City Day. Alltså du måste nog testa Är du skeptisk? Är du en rock-tjej Kiran? Ja, jag har haft en period, men kanske inte så mycket längre. Nu är det mest babblarna. Babblarna Sveriges minsta babbelklubb?

Kan du skapa något för det? Det där kan jag relatera till, att man fastnar i en loop av barngrejer. Speciellt när man pratar med vuxna människor som kollar på serier Har ni sett den här serien på Netflix? Har du börjat kolla? Du måste kolla! Och så kollar jag min historik på Netflix. Och det är bara barnfilmer.

Och det är Spiderman. Vilken är favoriterna? Av alla barn. De gjordes ju på 80-talet. Fem myror. Nej, jag älskade Star Singer. Har du sett dem? Nej ingen aning. Då tycker jag att alla ska kolla på det. Det var så coolt. Det där borde man veta om. Jag är ju född på 80-talet. Jag trodde alla visste det. Det var min bästa serie.

Team Men. Det var bra. Det var på riktigt. Inte Babblörna, vad hette de? Fragglarna. Ja, det känner jag igen. Dans och sjung med dyster. Ja, just det. Det är mycket bättre än det som kommer idag Jag håller med Jag slår ett slag för gamla Men sen finns det ju även Jan Westlund ska ju ha show På havsbyren Så det är väl bara att köpa biljett Och springa dit Han brukar alltid ha någon tema Är det Svenne Finne stand-up kanske Eller hans nya show som också kommer Så håll i och håll ut Ska du vara med?

Man vet aldrig Du kanske breakar någonting Nu är podden Ska du uppträda i år? Jag tror det Du tror det? Ja och med att jag inte har kört så mycket på länge Så kommer jag nog Köra lite på Big Ben först På Söderman, det känner vi till Har du varit där Kira? Ja det har jag varit här För det är ju som en träningslokal för komiker Man nöter sitt material.

Vad heter det när man inte får applåder? Man bombar. Har du fått någon bomb? Ja, det har jag. Det har alla. Jag tycker att det är ganska kul. Om man vänder på det och tänker att det här funkade asbra igår. Men den här publiken, vi klickar inte för det är det som är grejen. Och bombar. Då står man och nöter på och det blir som en fars i sig tycker jag.

Lite kulare. Får man applåder och folk sitter och kissar på sig och kan inte andas, då slaktar man. Jaha, slakta. Det är ganska opassande ord egentligen, utanför den här branschen. Slakta och bomba. Men slakta är absolut bäst. Då kan man riva också. Arkaida metoder. Då blir det bra. Kanske inte om man bombar då.

Många tycker det är skitjobbigt. Kan man säga att det finns någon specifik typ av skämt som oftare frekventerar bombningar? Könsskämt Där är ju så svårt. Det finns inget. Det måste ju finnas. Någon måste ju forskat på det. Säkert Men kanske om man försöker vara för hård och inte har mjukat upp publiken innan.

Det är lite som att utföra ett samlag. Du måste ha ett förspel. Och sen kan du smacka på. Samlag? Nej, men det är det. Människor gör ibland. Inte om man har små barn. Nej precis. Nej, men lite så det funkar. Då har det blivit sexpodden. Ja, perfekt. Äntligen! Kirat helt röd Vad fan gick jag med på? Det var så här det blev.

Det är därför vi inte pratar innan. Vi bara kör. Det ska bli sexpodden och sen har det blivit terroristpodden också. Ja. Då har vi ju drinkprovning på Imperiet också. För den som är sugen. Är det nu i veckan? Ja, den 27. Allt på fredag. Det har jag typ anmält mig till, tror jag. Har du? Jag har inte det. Inte med på listan.

Alex har sagt att jag har anmält till det. Jag tror inte Alex har anmält någon till. Eller så har han missat det bara. Det är säkert vi som har missat. Jag har faktiskt inte skrivit upp det i min kalender. Men när du säger det så vet jag att han har sagt att vi ska gå dit. Gud vad roligt. Drinkprovning.

Humor rock och drink. Så det finns att göra. Så det är bara att dra på sig snögaloscherna och gå ut på fredag. Men det ska ju bli plusgrader veckan. Kommer det ta bort allt snö? Jag tror det. Oj, då är det vår. Jag bara såg någon snabbis på någon nyhetsmorgon att de pratade om att det kunde bli... Vad är det man kallar det?

Vårväder? Ja, men det heter... Metrologiskt vår. Kanske på fredag, men det kanske var södra delarna. Ja, det brukar börja där. Jag brukar aldrig lyssna sådär när det är nyheter och så. All right.

Joshua programmerade vår lilla mixerbord där nu. Vi har fyra knappar, en knapp. Den har den här gingen. Ska vi se om någon kommer ihåg det. Våra lyssnare.

Det här var jingen för Fråga Malin Och alla jinglar är ju typ utbytta När vi skapade jinglarna För ett år sedan så Gjorde vi tre versioner av typ allt Och Joshua tog Version två i typ allt Så vi har ju ny logga Och så har vi ju nya jinglar Det passar ju bra när det är nya säsonger Så får det ett nytt fräscht liv Liksom Kira, fråga Malin i ett segment där Malin ställs inför en fråga.

Det kan vara smått eller stort. Jag ska inte begära att du ställer en fråga till henne. Jag har förberett en fråga. Och den måste jag ta upp på min telefon för jag kommer inte ihåg var det var.

Jag har en fråga för det här blev jag själv utsatt för nu i veckan. Jag undrar vad som är socialt acceptabelt. Mycket av frågorna kretsar kring att jag måste lära mig vad som är socialt acceptabelt eller inte. Malin är på facit. Jag känner mig som att jag har en bokstavskombination där jag inte vet vad som är socialt acceptabelt.

Först Malin säger det till mig. Så den här frågan är när man får samtal från okända nummer Är det socialt acceptabelt att inte ta dem? För vi har ju fått väldigt mycket. Jag bara en bakgrund och det är att det är mycket skämmers. Äldre bedrägerier har vi hört talas om. Folk ringer ifrån okända nummer Förr i tiden så fanns inte det här på samma sätt.

Och då litar man ju på att det kom ett svenskt nationalnummer Då visste man att det här var en nisse som ville någonting. Nu är det ju indiska kolsanta företag som... Man får vänta i tystnad två sekunder sen så kommer någon på luren och säger någonting liksom är det socialt acceptabelt att om man ringer eller om man blir inringd på ett svenskt nummer, att inte ta det alltså det där är tycker jag en liten knepig fråga i och med att jag till vardags jobbar med Imperial Industries och det är jag som svarar i telefonen så att jag svarar ju i stort sett alltid Om det inte är någon jätteknasigt nummer.

Vad är ett jätteexempel på ett knasigt nummer? Jag ser att det inte är från Sverige till exempel. Då brukar jag inte... Men det händer ju sällan. För oftast är det bara någon som har någon fråga eller bokningar eller liknande. Så jag svarar ju alltid. Jag är väldigt svarig av mig. Svarig? Det är ett verb av det.

Ja, exakt Allt kan göras verbalt. Men det vet inte svenska lärare. Nej, svenska lärare. Nu fick du bästa visen i mig att vakna till livet. Men jag svarar ju personligen. Men jag kanske inte hade gjort det om jag inte hade haft den tjänsten som jag har nu. Om du ska generalisera, om vi tar bort dig från den här ekvationen så sätter vi in dig i en helt vanlig svensk Kontext.

Nej, då hade jag faktiskt inte svarat. Så det är socialt acceptabelt att inte behöva svara? Ska man känna sig dum? För även när jag ringer personer som jag aldrig pratat med förut, de svarar inte heller. Så då får jag ju skicka per automatik hej det är jag. Ja exakt. Och då har man sen en konversation. För det känns ju mer socialt acceptabelt.

Om man får ett missavtal och så får man ett sms därefter, hej det är jag. Då vet man kanske vem personen är. Då kan man ju ringa upp eller svara. Men att man ska inte känna sig dum för jag tror att fler nortellerbor än jag går runt i de här tankebanorna att man känner sig dum för att man inte har svarat man tänker att det här är bara bull och båg men är det inte lite tragiskt att vi har kommit dit att man inte ens svarar i sin telefon kanske det ska bli avsnittets titel vad bättre för ja, för jag kommer ihåg när jag var liten när man bodde här med mamma och pappa Man var ju tvungen att svara i telefon mamma blev ju jättearg om man inte svarade alltså det var ju det värsta man kunde göra och inte svara med sitt namn då kunde ju någon bli galen det var det värsta hur skulle man svara?

hej det är Malin men det var ju mer såhär äldre eliten som svarade med sitt nummer exakt vilket ganska mysigt skulle du kunna tänka dig att ta tillbaka det? Ja, men jag kommer ihåg de här telefonerna som fanns De var ju fasta i huset med en sladd. Och så när jag ringde, man visste inte, det ju lotto. Och nio fall av tio så var det till föräldrarna.

Eller i vårt hus var det mamma som fick flest telefoncentral. Men det var också så här, när man skulle ringa till en kompis då fick man ju prata med deras föräldrar. Såklart Eller om du skulle bjuda ut någon på dejt? Ja, det hände inte i telefonledes för mig någon gång. Jag hade ju mobiltelefon. Jag är lite yngre längst Jag fick ju mobiltelefon i sexan.

Ja, jag fick det när jag var femton. Men jag minns att jag ringde hem till snubbar och fick fråga. Men är Kira för ung för att komma ihåg att det fanns en telefon hemma? Alltså jag kan ju komma ihåg hemtelefonen. Ja, det kommer jag ihåg. Men jag har ju haft en telefon sedan jag var kanske tio. Alltså mobiltelefon?

Ja, men mest bara för att kunna ringa vart man är någonstans Men ja, annars så har vi, jag kommer faktiskt inte ihåg att man använder telefon sådär Du kommer inte ihåg den här som man, det var en, man snurrar liksom på en grej För att slå telefonen, det har du sett på museum kanske Ja precis, det var det jag tänkte säga, jag har sett det på museum Men jag kommer ihåg också någonting med telefoner när man har flera hemma Då kunde man ju lyfta luren och tjuvlyssna på ett samtal.

Det gjorde en hel del hemma hos oss. Eller jag blev ju ganska... Opopulär i min familj, för att jag satt ju och spelade dataspel på modem Just det! Och det ville man göra primetime på kvällen, men det gick ju inte att ringa dem, varken in eller ut. Och när folk tog upp telefonen och försökte ringa, då avbröts ju det.

När man satt där i sitt spel på Battle.net Starcraft eller vad det var, då laggade det sönder. Just. Det där var ju liksom en grogrund för konflikter. Kommer också ihåg när man ska ladda ner en bild. När det tog år och dagar Ja, verkligen. Det här känns verkligen som att vi pratar om 1800-talet. Det var bättre förr Det var verkligen bättre förr.

Vi knackade is i hinken innan vi gick upp. Och laggade bilder. Ja, och gick tre mil till bussen. Jag vet inte, Kyra, hur det är. Det var uppförsbacke både dit och hem. Och jag fick ärva min lilla systers skor. Så hårt var det. Det var en svår barndom. Tufft liv. Så är Roslagen. Och det får wrap up den här veckans avsnitt Det var det.

Nu är vi i slutet. Tidning och fortan var roligt. Har du haft roligt? Ja, jätteroligt. Jag är lite ovan vid poddande. Du var lite nervös innan. Ja jag är alltid nervös när jag ska prata. Det här gick ju strålande. Det jättebra. Då får vi tacka Kira och vi tackar våra lyssnare. Så hörs nästa vecka när våra producenter är tillbaka Tack och hej!



Laddar bokningsbara aktiviteter…

Norrtäljepodden om sommar, svett och träningsvärk

Norrtäljepodden

Publicerad Idag 14:37 – av Norrtäljepodden
Programledarna Malin Butler Thunberg och Tobias Rydsheim. FOTO: Camilla Åsvik
1 min läsning
Annons

I veckans Norrtäljepodden pratar Tobias och Malin om sommarvärme, bad, kroppslukt, bar överkropp och träningsvärk efter gympass.

 

Samtalet rör sig vidare till klassiska sommarproblem. Tobias berättar om sin vattenfyllda golvfläkt, medan Malin resonerar kring badlusten som färskvara: när behovet av ett dopp väl infinner sig gäller det att bada direkt.

Annons
Flygfyren

Duon diskuterar också hygien, kroppslukt och oönskade dofter i vardagen. Även skor och strumpor får utrymme, där samtalet bland annat landar i tubsockans möjliga återkomst och frågan om strumpor i sandaler.

Avsnittet tar dessutom upp män som går med bar överkropp i sommarvärmen. Malin lyfter orättvisan i att män kan ta av sig tröjan offentligt på ett sätt som kvinnor sällan kan göra utan att väcka reaktioner.

Mot slutet berättar Malin om sin återkomst till gymmet och den efterföljande träningsvärken. Som vanligt blandas vardagsobservationer, sidospår och personliga bekännelser i ett samtal om sommarens små och stora bekymmer.

Lyssna på Spotify 

 

Annons

Reinkarnationer, Eurovision och fästingar i nya Norrtäljepodden

Norrtäljepodden

Publicerad 2026-05-21 – av Norrtäljepodden
Programledarna Tobias Rydsheim och Malin Butler
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Malin och Tobbe diskuterar Eurovisions vinnare och förlorare, funderar över fästingarnas framfart i Roslagen och resonerar kring tidigare liv – och om ett medium kanske borde gästa podden.

Årets Eurovision engagerade båda värdarna. Tobias uttrycker sympati för den svenska representanten Felicia och tycker att hon förtjänade mer stöd.

– Jag tycker lite synd om henne. Hon förtjänade mer stöd, inte minst av våra svikare till grannländer som inte hjälpte till, säger Tobbe.

Annons

Bulgariens vinnare får däremot ett gott omdöme.

– Hon tog scenen, hon ägde scenen. Det var leverans, högoktanigt, säger Tobias.

Diskussionen leder vidare till gamla schlagerfavoriter. Malin lyfter fram Bobbysocks klassiker ”La det svinge” som sitt personliga favoritbidrag.

– Vilken jävla dänga. Den blir man glad av, säger Malin.

Avsnittet tar senare en mer filosofisk vändning när Malin berättar om sin övertygelse om att hon levt tidigare liv, bland annat i Stockholm under en fattig era och möjligen i krig.

– Ibland kan man träffa människor och känna: ”Den här människan har jag känt hela livet.” Det är för att ni känt varandra i ett tidigare liv, berättar Malin.

Tobias har själv fått höra av en häxa att han är en ung själ, möjligen i sitt första eller andra liv – något han menar kan förklara varför han har svårt att relatera till ämnet.

Annons

Nu hoppas duon på fler övernaturliga inslag i podden.

– Kan vi inte ta med en medial person någon gång i programmet? Som kanske kan göra en sån här läsning på oss, säger Malin.

 

Lyssna på Spotify

Annons
Visa avsnittets transkribering

Tobbias:God morgon, god dag. Det här är Tobias. Och Malin. Från Norrtäljepodden i samarbete med Allt om Norrtälje.
Malin: Det är exakt det det är. Hur är läget?
Tobbias: Jodå, det är bra. Jag är morgontrött här nu och det, det ska inte, jag kan inte ljuga om det.
Så att jag kan låta lite extra vimsig i dag. Eh, men utöver det så har vi ytterligare en regnig förmiddag här i Norrtälje. Eh, för er som lyssnade på förra avsnittet så vet ni att jag tycker om det.
Malin: Mm. För du blir kreativ.
Tobbias: Ja.
Malin: Jag blir mest blöt.
Tobbias: Ja.
Malin: Och jag sitter lite nervös i och med att jag har gått upp och det regnade med all elektronik vi har här.
Ja just det. Mm. Så blir jag electrified så vet ni.
Tobbias: Då, då beror det på att det kan vara vattendroppar från ditt hår som droppar rakt ner i mikrofonen. Exakt. Men du är torrskodd i alla fall. [00:01:00] Ja, det är jag. Det är huvudsaken. Ja,
Malin: det är noga. Det, man brukar ju säga det, man ska ha torra strumpor i, ut i fält.
Tobbias: Ja precis.
Då klarar man allt. Och så ska man vara torr bakom öronen också sägs det.
Malin: Ja, det är värre med tror jag. Är det? Ja, jag är nog, jag är nog rätt barnslig periodvis.
Tobbias: Ja ja, ja du tänker, nu ska vi se, du tänker bildligt och inte bokstavligt. Exakt,
Malin: exakt. Men det är ett bra jäkla uttryck och jag vet inte var det kommer ifrån.
Tobbias: Det kommer vi att ta reda på i framtiden när vi går vidare och utvecklar Språkpodden.
Malin: Just det. För det, den finns ju ännu inte tror jag.
Tobbias: Nej, det finns ju Språket i P3 tror jag den heter. Det är en ganska intressant podd faktiskt.
Malin: Ja. Är det något du lyssnar på?
Tobbias: Ja. Ja, coolt.
Malin: Men hördu, vad har hänt i veckan?
Berätta för oss.
Tobbias: Ja, eh, tankarna går ju lite här. Det börjar ju bli [00:02:00] fästingsäsong. Eh, speciellt i egenskap av rospigg så vet vi ju att, att det är väldigt mycket fästingar i vårt område där vi bor. Eh, och det här med TBE-spruta, det är det som jag funderar på nu. Jag, jag kommer inte, kommer inte riktigt ihåg när jag tog sist och det är dags för det igen.
Malin: Alltså, det där är jag sämst i världen på. Jag är inte en anti-vaxxer per se, men jag har så jäkla dålig koll på sånt. Jag vet att jag har tagit någon.
Tobbias: Ja, men det, jag tror att anti-vaxxer eller inte just TBE-sprutan, det bör man nog ta om man bor såhär nära skärgården.
Malin: Jag kan skryta med att jag haft borrelia en gång.
Tobbias: Ja, du har det? Ja
Malin: visst.
Tobbias: Jag
Malin: blev jättesnurr-- jag var yr och liksom bara snurrig och matt. Eh, men jag klarade mig ganska [00:03:00] bra.
Tobbias: Ja vissa kan ju bli riktigt dåliga, långtidssjuka. Eh, men oklart vad om den där TBE-sprutan, det, den förebygger inte borrelia då.
Malin: Nej.
Tobbias: Nej, utan det är väl, är det hjärnhinneinflammation?
Just det. Tror jag.
Malin: Vilket jag också känner en kille som haft-
Tobbias: Ja. -som barn. Ja, det, det där ska man hålla sig borta. Det, det är inte helt...
Malin: Problemfritt.
Tobbias: Problemfritt. Och man kanske inte ens kommer ut på andra sidan som jag har förstått. Precis. Ja. Men brukar du få mycket fästingar då?
Malin: Eh, jag kan säga att jag har haft två i mitt liv.
Tobbias: Oj! Och
Malin: en klättrade på. Nej, en klättrade på mig. Så att det är väl ungefär som alla andra. De gillar inte mig.
Tobbias: Oj. Antar jag. Men beror det här på då att de inte skulle gilla dig att det är något fel på, på ditt blod? Kanske. Eller är det att du är [00:04:00] stadsråtta?
Malin: Eh, det är nog en härlig mix.
Tobbias: En härlig mix.
Malin: Ja,
Tobbias: faktiskt.
Ja, nej men för jag brukar ha ett gäng varje fästingsäsong. Nu rör jag mig i och för sig ute i naturen en del. Eh, ute i skärgården, där är det helt hopplöst ju. Man kan liksom kliva i land på en ö med en fot och sen så är det fästingar på en.
Malin: Men vet du vad, vet du vad jag nästan tycker är värre? Nej. Ormar.
Tobbias: Ja, ja. Alltså ute på öarna, det
Malin: känns som att det är orm överallt.
Tobbias: Jo, jo, det, det stämmer ju. Men det, är det inte lättare att akta sig för ormar än för fästingar?
Malin: Jag vet inte det där. Alltså det känns som att man har blivit ilurad hela livet. Att ja, men ormar är mer rädd för dig än vad do, du är för dem.
Och jag tror att det är bara bullshit.
Tobbias: Mm, men tänk såhär då. Eh, vi har ju en orm som [00:05:00] man ska akta sig för. Mm. Men tänk hur många fästingar det finns som man ska akta sig för.
Malin: Mm. Ja, procentuellt är det en jäkla skillnad. Ja. Men jag har ju precis fått clearat att jag ska ut i skärgården på midsommar. Ja.
Wohoo, grattis skärgården! Ja. Eh, så det kanske inte är någon dum idé att jag ska förbereda mig lite.
Tobbias: Mm. Nej men ta TBE-sprutan, man vet aldrig. Och på ämnet så, alltså det, det... Folk som har katter till exempel- Just det. -de känner ju till om man har en utekatt, att de, de kan ju dra in en jäkla massa fästingar.
Hundar och sådär också. Eh... Och sen jag har faktiskt en kompis som vi kan kalla för Grädd-Martin. Han fick en fästing på Götgatan i Stockholm en gång.
Malin: Du ser? Man går inte säker någonstans. Nej,
Tobbias: jag gick, jag gick bredvid Grädd-Martin när vi upptäckte då att han hade en fästing på sig på Götgatan i Stockholm.[00:06:00]
Malin: Inte ens ute i bushen.
Tobbias: Han har i senare samtal hävdat att den kommer ifrån Grisslehamn.
Malin: Ah, han har gått runt med den där ett tag.
Tobbias: Ja, och han stod i Nyhetsmorgon och hade den fästingen på sig i direktsändning. Men jag hävdar ändå bestämt att den kommer säkert från Götgatan.
Malin: Och Peter Jihde sa ingenting?
Tobbias: Nej, han, han tittade inte på Martins mage då innan, innan det drog i gång där.
Malin: Men i och med att jag nu ska ut i skärgården. Jag har aldrig firat midsommar i skärgården. Jag kanske behöver lite. Nej, jag kanske behöver lite tips och vett och etikettregler som inte jag vet om. Finns det några?
Tobbias: Ja, det där med vett och etikett, det är väl det som brukar försvinna fortast på ett nyår-- eller midsommarfirande i skärgården.
Men nej, men du ska väl äta sill och dricka nubbe [00:07:00] och sjunga rospiggska sånger. Oh! Och dansa lite och sen så kommer resten naturligt tror jag.
Malin: Okej.
Tobbias: Det är ju ett väldigt, ett väldigt snapsstyrt liv som den äkta rospiggen under ett midsommarfirande lever.
Malin: Ja, men där, där är jag lite orolig för jag är inte en snapstjej.
Tobbias: Nej.
Malin: Och dricker jag för mycket av den varan, då somnar jag bara. Så att det kan bli väldigt kort midsommar.
Tobbias: Ja, men det är ändå en lång, lång dag och natt. Det är ljust väldigt länge på midsommarafton. Så jag tror att det kommer hjälpa dig att hålla dig vaken.
Malin: Okej. Ja, men jag ska plocka mina sju blommor, lägga under kudden, dricka snaps, potatis och sill och vara glad och undvika fästing.
Tobbias: Ja.
Malin: Summerat.
Tobbias: Precis. Över till [00:08:00] nästa del.
Malin: Fast jag är lite pirrig för midsommar.
Tobbias: Ja, men du kommer ha det roligt, Malin. Och sen så vill jag ha en beskrivning, en review.
Malin: Ja, men det kommer. Absolut. Jag lovar. Men det var en kul vecka tycker jag. Det var det såhär, Eurovisionvecka. Just
Tobbias: det.
Malin: Det har hänt mycket.
Alltså det var mycket arga miner, sura miner, glada miner över Felicia som sjöng för Sverige.
Tobbias: Ja Ja, jag tycker lite synd om henne. Jag tyckte hon förtjänade bättre, äh, förtjänade mer stöd. Inte minst utav våra svikare till grannländer som inte hjälpte till här nu. Faktiskt. Det brukar de ju göra.
Malin: Ja.
Tobbias: Har jag för mig.
Malin: Ja, alltså man brukar väl supporta varann just i sådana här forum. [00:09:00]
Tobbias: Ja.
Malin: Men vi, vi blev ju liksom omkörda av Bulgarien av alla länder.
Tobbias: Ja, ändå, ändå en värdig vinnare tycker jag. Jag tycker att det var en tjej som hade riktig popstjärneaura. Ja. Hon tog scenen, hon ägde scenen och det var inte den mest perfekta rösten, vilket det absolut inte behöver vara, men hon levererade.
Det var leverans, högoktanigt.
Malin: Lite som en gammal gubbe skulle ha sagt: "Det är klipp i den tjejen." Det
Tobbias: är klipp i den tjejen, ja absolut. Så att jag säger ingenting. Jag har, jag har inga åsikter kring henne, inga negativa åsikter kring henne som vinnare. Äh, däremot så tycker jag att Sverige förtjänade bättre för att det var så mycket annat som vi fick höra i Eurovision som var, som hade väldigt mycket lägre kvalitet.
Malin: Mm. Ja, det är, det är ju högt och lågt där.
Tobbias: Ja, [00:10:00] det, det är det verkligen. Att Finland var så himla hyllade eller hajpade.
Malin: Var det Linda Lampenius fiolspeleri? Ja. Vilket alltså är inte vi väldigt förtjusta i det överlag här i Sverige att det- Ja,
Tobbias: men fan låten, jag vet inte. Det var in-- den slog inte, slog inte an en sträng i mig.
Malin: Äh, jag, jag träffade min gode vän Janne Westerlund som är finländare. Äh, och han översatte den och han tyckte att texten är så ofantligt fin. Så och han var väldigt berörd av låten.
Tobbias: Ja, det kan man vara. Och det absolut fanns det kvaliteter i den. Jag säger inte att det var en dålig låt, men jag förstår inte hajpen kring den.
Malin: Och det där är ju väldigt svårt liksom för oss som inte pratar alla språk i världen, äh, att förstå innebörden av texten.
Tobbias: Ja, [00:11:00] men, men jag tycker nödvändigtvis inte att man behöver sjunga på ett språk som alla andra förstår för att ha en hit i just Eurovision. Det skulle nästan vara kul om alla sjöng på sitt eget modersmål.
Äh, jag skulle absolut kunna se att det skulle funka för att musiken är ju faktiskt ett universellt språk. Det
Malin: är
Tobbias: det.
Malin: Och tidigare så fick man ju inte byta språk i Eurovision. Jag vet inte vilket år de ändrade det, att man fick ändra till engelsk text.
Tobbias: Vad då? Så att om man har en originallåt på svenska och så kör man den på engelska i Eurovision menar du?
Malin: Ja, men precis. För förr var det såhär. Sjöng du på svenska så var det svenska som gällde i final.
Tobbias: Men det måste ha varit en gammal regel för jag kommer ihåg Take me to your heaven.
Malin: Ja, precis. Men nu snackar vi då kanske sjuttio-åttiotal där. Ja,
Tobbias: för nittiotal då, då var det okej att göra så i alla
Malin: fall. Och där blev vi också blown away.
Tobbias: Roger [00:12:00] Pontare har ju sin på engelska också. Just det. Men va--gick han till Eurovision? Ja men visst gjorde han det. Jo, fan han vann Mello i Sverige.
Malin: Men är det fortfarande så att det har länge varit Israel och Sverige som har vunnit flest Eurovision va?
Tobbias: Ja, nu ska jag inte låtsas som att jag vet. Ja, de pratade en del om det här i sändning när jag lyssnade med ett halvt öra.
Att Sverige har många segrar under bältet, det vet vi alla. Israel oklart. De var ju föremål för kontrovers i år då. Just. Men det verkade som det gick bra för dem. Sen kan jag undra hur mycket är politik och hur mycket är musik i den här tävlingen. Men det kan vi låta ligga för i dag.
Malin: Ja men precis. Men jag tycker ändå att du ska få outa din absoluta favvoshlager igenom tidigare.
Tobbias: Oj,[00:13:00]
nu tog du mig på sängen. Jag
Malin: förstår det.
Tobbias: Låt mig få fundera på den där medan du berättar din.
Malin: Här kommer den. Bobby Sox, La det swinge.
Tobbias: Jaha, norskt.
Malin: Ja, men vilken jävla dänga. Den blir man glad av.
Tobbias: Ja.
Malin: Och sen har jag även fakt-- eller jag har två. Alltså, Janne Lucas växeln Hallå, hallå.
Tobbias: Ja, okej, jag fattar. Men sådana här, alltså, schlagers i den bemärkelsen, old school schlagers, jag tycker att de är dåliga.
Malin: Tycker du det? Ja. Har du, har du någonsin druckit en massa öl och bara känt att nu är min intelligensnivå ganska låg? Nu kör jag bara.
Tobbias: Många gånger.
Malin: Ja, och då sitter de som en jävla smäck.
Tobbias: Ja, det är kanske sant, men det, det blev väl bra. Alltså, kval-kvalitativa låtar med Loreen.
Malin: Mm. Ja, just det. [00:14:00]
Tobbias: Först var det de här flams och fjantlåtarna och sen så, så blev det ju lite mera
Alltså Euro disco dunk fast schlager, typ Take me to your heaven och sånt där. Men sen hände det någonting och det blev lite mera moget och lite mera- Påkostat kanske. Ja, mm. Ja, nu börjar jag svamla. Vi klipper där. Tack.
Malin: Take two. Ja men nej men faktiskt, vi kan gå vidare för att jag läste i Allt om Norrtälje faktiskt.
Som vi alla gör noggrant. Eller hur? Bra. Att Norrtälje kommun ökar ju i befolkningen. Ja just det. Ja, och vi har ju också väldigt, väldigt gammal population. Får man säga så? Många äldre. Hög
Tobbias: [00:15:00] medelålder. Det
Malin: har vi. Och någonting jag har märkt av ganska mycket på senare tid att det finns militanta pensionärer som inte är på bra humör.
Det har jag stött på. Det är inga glada miner och det är rollatorer som kör som pansarvagnar. Är det någonting du har märkt av? Jag känner det såhär, fan borde man inte vara ganska glad och avslappnad såhär på ålderns höst?
Tobbias: Jo, jo men nu när du säger det så det är väl klart. Det går ju såklart att hitta.
Och det finns väl två sidor utav det myntet. Det ena är att man irriteras och störs utav det. Och det andra är att det känns kulturellt rätt och riktigt. Om vi då kör den här roslagsvinkeln då då. Så ska ju rospiggen vara lite [00:16:00] surmulen och grinig. Och är det så att det är rospiggar som du, som du riktar dolken mot här nu, då tycker jag ändå att med all rätt ska de vara så.
För att det är, det finns ett visst kulturellt värde i det- Så de gör rätt, jag har fel. Det säger inte nödvändigtvis att du har fel. Det kan hända att det, att det just de här exemplen som du tar upp, att det kan vara inflyttade stockholmare till exempel och då är det en helt annan sak.
Malin: Ah, det är olika. Då får man inte vara.
Då får man visa lite vördnad. Då
Tobbias: blir det ocharmigt. Men är det någon som i generationer har Eller är en produkt utav generationer utav rospiggar som har ett grinigt och lite surmulet kynne. Ja, då är det någonting som är vackert. För då ska det vara så. Ja. Det är k-märkta människor normalt. Jag förstår
Malin: det, jag förstår.
Nej, för jag, jag blir ju glad av små dumma saker. Eh, [00:17:00] och alltså bara att man håller upp dörren för någon och någon kan bli väldigt, väldigt glad för den lilla gesten. Många säger inte ens tack, utan bara grymtar lite sådär.
Tobbias: Jag förstår. Har-- Det känns ändå som att du sitter på några konkreta exempel här som du har reagerat på.
Malin: Ja, jag höll på att krocka med en, en sån här attackrollator häromdagen.
Tobbias: Jaså?
Malin: Och då fick jag en ond blick, men jag tänkte vi har ju lika mycket rätt att vara där. Och, och det måste jag också säga att jag, jag vek ju av, av respekt för någons ålder och rollator. Eh, men, men det vart bara en ond blick. Men sen fick jag också just det här när jag höll upp dörren för en man i veckan som blev innerligt glad och tackade.
Och sa, då sa, svarar man ju såhär: "Det var så lite så." Och så fick jag svaret: "Inte för mig."
Tobbias: Jaså.
Malin: Ja, det är fint.
Tobbias: Jaså, ja, okej. Ja, den, det var ett hugg i hjärtat. Men jag kan [00:18:00] tänka såhär också att hur man blir bemött utav äldre, det är väldigt tydligt för mig då som, kallas jag för medelålders man?
Malin: Jag vet inte riktigt vad man är.
Tobbias: Jag är trettionio, är jag medelålders då?
Malin: Jag, jag kan liksom inte de här gränserna.
Tobbias: Oavsett. Om jag är ute och går tillsammans med mitt barn, min dotter, då blir jag oerhört mycket bättre bemött utav till exempel äldre damer än om jag kommer där själv, lite lufsig med gitarren på ryggen eller skejtboarden under armen.
Eh, då, då kan, då kan det nog hända att jag blir lite-- Jag får onda ögat så riktat mot mig. Men går jag där med min söta lilla dotter, då är det leende på läpparna och hela den biten.
Malin: Ja, men det kan jag förstå för hon är väldigt söt.
Tobbias: Det, det [00:19:00] hör-- Ja, ja, det är hon. Eh, men det där upptäckte jag i då, när jag blev förälder.
Att, att gå tillsammans med sitt barn gör att, i alla fall nu talar jag för mig själv, att jag blir bemött på ett helt annat sätt i typ alla sammanhang. I butiker, i, på gatan, i ja,
Malin: whatever. Men har du blivit alltså direkt dåligt bemött? Någon som hytte med näven eller liksom?
Tobbias: Ja, jo men det har jag väl.
Malin: Är det så?
Tobbias: Ja, men nu, nu väntar du dig exempel såhär. Jag kommer inte på något- Nej, inte mer. Men ja, i allmänhet så det är klart att man, man träffar ju på människor som man inte drar jämt med alla gånger. Man kanske har olika, olika sätt att se på vem hade företräde här i trafiken [00:20:00] eller i, i butiken och vad det nu än kan vara.
Malin: Men jag tycker, jag tycker ändå såhär, det finns någon liten hyfs av att man ska morscha och se lite. Man kan ju ge något, ett leende. Som Dolly Parton brukar säga: "If you see a person without a smile, give him yours."
Tobbias: Mm, det är väl fint.
Malin: Jättefint sagt
Tobbias: av
Malin: Dolly. Ja, Dolly
Tobbias: Parton, tack för visdomarna.
Malin: Mm. Men, men hur tror du själv att du skulle vara som gammal panskiss?
Tobbias: Ja men ibland kan jag ju romantisera det där gringubbe-grejen, men det är heller inte särskilt... Äh, som person så tror jag att jag är ganska avslappnad och det blir vad det blir. Och jag hoppas att det kommer öka med åldern. Jag vill bli en väldigt obrydd gubbe som bara tar svan, livets svanesång med en klackspark.
[00:21:00] Mm. Jag hoppas det i alla fall. Så att, så att jag inte blir tyngd utav ångest och livsleda.
Malin: Det låter jäkligt tungt.
Tobbias: Det kanske beror på hur man mår. Äldre personer som, som har mycket krämpor och, och sådär. Man vet ju inte. Det kan ju vara det. Du vet själv när man, om man har sovit dåligt eller känner sig ur form eller har ont eller vad det nu kan vara.
Då kan det hända att, att man svär en extra gång och det tunga mörka moln som svävar runt en.
Malin: Alltså, det där är ju det jobbigaste med att kommit över fyrtiostrecket. Det här när man bara kan vakna och kroppen överraskar med en och ha ont någonstans. Och man inte gjort någonting.
Tobbias: Ja, jo men det finns ju många nya bekymmer då upp i åldrarna som man inte kände till.
Själv börjar jag ju komma i klimakteriet.
Malin: [00:22:00] Jaha! Berätta mer. Vad har du vallningar?
Tobbias: Nej, det där var faktiskt ett skämt. Jag tror inte ens att män kommer i klimakteriet va?
Malin: Jo, men det finns ett manligt klimakterie har jag läst.
Tobbias: Ja, jag är inte där ännu. Nej,
Malin: men tycker du att-- Vissa, vissa är ju såhär har ju åldersnoja, vill inte åldras och bara saknar ungdomen.
Hur känner, hur känner du med den delen?
Tobbias: Blir väldigt påtagligt för var dag som går. Eh... Jag har åldersnoja och jag är också väldigt nostalgisk. Jag är nostalgiker och väldigt sentimental kring ungdomen och känner att många saker längtar jag tillbaks till många ögonblick. Och inte, inte bara ögonblick utan vibes, känslan som man hade under en viss period.
Det är [00:23:00] inte så kul att bli vuxen.
Malin: Tycker, alltså jag, där är jag ju helt tvärtom. Jag är ju väldigt osentimental, kall och hård. Och sen har jag ju levt mitt liv i hundraåttio stort sett fram till nu. Så att jag har ju liksom, jag har svårt att minnas saker. Alltså visst, jag kan också bara liksom, men då får jag gräva fram ett minne och känna den här viben och sådär.
Men jag tycker det är ganska schysst att bli äldre.
Tobbias: Jo, alltså såhär då. I första avsnittet som jag var med, då pratade vi lite grann om nittiotalet och ja, var nostalgiska kring det. Och jag vill nödvändigtvis inte säga att jag skulle vilja vara ett barn igen. Nej. Men jag saknar viben som var då. Det skulle jag vilja ha tillbaka.
Jag kanske skulle vilja vara trettionio år men leva 1994.
Malin: Mm. Jag skulle vilja leva 69, alltså [00:24:00] 1969.
Tobbias: Ja, du är lite mer hippisk, hippie-esk.
Malin: Ja, jag vill, jag hade velat vara med på Woodstock.
Tobbias: Ja, jo men det hade jag kunnat tänka mig också. Men jag kanske hade varit på Woodstock 1994 istället.
Malin: Ja, eller så kanske vi hade legat i krig, alltså varit med i armén.
Eller kanske inte jag då, men jag kanske hade varit hemma med barn.
Tobbias: 1944.
Malin: Ja, man vet aldrig.
Tobbias: Kanske, ja.
Malin: Alltså, det finns epoker i historien som man kanske inte riktigt är sugen på.
Tobbias: Nej, men det skulle vara trevligt att besöka. Vara tidsresenär, tidsturist.
Malin: Men jag tror ju att jag har levt ett tidigare liv.
Tobbias: Mm.
Det tror jag nog att du tror. Och berätta lite mer om det, tack.
Malin: Får jag det?
Tobbias: Ja, en liten kort.
Malin: Nej men jag har minne av när jag var liten och vi var i [00:25:00] Stockholm. Jag har ju liksom aldrig bott i Stockholm när jag var liten då. Men jag visste tydligen var vi skulle och jag kände igen gränder och jättemycket konstigt redan då.
Så att jag tror jag har bott i Stockholm då. På någon fattig tid.
Tobbias: Okej. Stockholm var ju väldigt fattigt under väldigt lång tid.
Malin: Ja, och du vet hur barn kan vara liksom att man sticker före
Tobbias: och
Malin: hittar rätt. Och sen brukar jag, alltså jag vet inte också, vi pratade ju om krig förra veckan äh och jag brukar också få känslan när jag tittar på krigsfilmer att jag liksom känner igen mig, att jag har varit där.
Så här jag känner typ doften av gunpowder.
Tobbias: Ja, ja det är ju många, många människor som hävdar att det, ja det här med reinkarnation, om man har levt tidigare liv och hit och dit. Många som bär väldigt starka vittnesmål kring sånt här och det är intressant.
Malin: Ja, [00:26:00] och någonting som är coolt och här får man ju tycka precis hur man vill.
Äh det säger, om man tror på det här, vilket jag gör, så kan det vara så att jag träffar mitt livs kärlek. Det i tid, i ett tidigare liv kan ha varit min bror eller till exempel min partner i krig. Att vi har liksom stridit tillsammans sida vid sida och haft ett så här bond. Och du vet, ibland kan man ju träffa människor som man känner såhär, ja men du vet, den här människan har jag känt hela livet.
Tobbias: Mm just det.
Malin: Ja, det är för att ni känt varann i ett tidigare liv.
Tobbias: Ja, det är intressanta tankar ur både ett psykologiskt och spirituellt ba ba ba ba.
Malin: Ja, så att nej men det, det är väl det vi har att se fram emot höll jag på att säga. Eller det, nu, nu tänkte jag, nu jag pratade innan jag sa.
Tobbias: Det var, ja men det var en gång...
Du märker att jag inte riktigt kan bolla det här [00:27:00] med dig. Och det kanske finns en anledning till det. Att en gång så träffade jag på en häxa som sa sig kunna se sånt här, vem man har varit tidigare och så vidare. Och då fick jag sagt till mig att jag var en väldigt ung själ och att det här kanske var mitt första eller andra liv.
Malin: Just.
Tobbias: Ja, så om vi då utgår från att jag är en väldigt ung själ och låt oss säga att det här är mitt första liv, då kan inte jag relatera till det här.
Malin: Nej.
Tobbias: Förrän kanske nästa liv.
Malin: Ja. När vi har en ny podd kanske.
Tobbias: Precis. Då kanske jag kan spinna vidare på det här mer. Men as it is, right now. Jag
Malin: är blott en ung själ.
Ja, men det, det får du vara. Jag respekterar det. Tack för det. Ja, och jag tror att jag har levt flera svängar.
Tobbias: Mm du känns ändå klok och så på många olika sätt. Tack. Grundad och [00:28:00] jordad och stabil så. En klok gumma.
Malin: Ja, attack! Exakt det. Och men, men när jag pratade innan och tänka så var det det jag tänkte på att eftersom ett medium har sagt till mig att snart kommer den stora kärleken och den kommer vara grundad i att liksom det kommer bli en såhär som yin och yang, power couple.
Ni kommer liksom såhär verkligen hitta hem i varandra.
Tobbias: Och så blev det istället poddkollegan Tobias Rydseim.
Malin: Eh ja, det blir inte rätt alla gånger. Nej,
Tobbias: du sökte, du sökte den riktiga kärleken, men du fick en poddkollega.
Malin: Ja.
Tobbias: Men kan vi inte ta med en, en medial person nån gång i det här programmet?
Jättegärna. Som kanske kan göra nån sån här läsning på oss och får vi det här svart på vitt. Ja. Är jag en ung själ? Är du en klok gammal gumma?
Malin: Tänk om det skulle vara tvärtom.
Tobbias: Ja.
Malin: Att du är, du är en gammal klok gubbe [00:29:00] och jag en ung själ som aldrig har levt tidigare.
Tobbias: Det hade varit intressant. Då kan det vara så att jag är väldigt avtrubbad och stängd.
Då kanske den här mediala personen kan lösa mina knutar.
Malin: Just det. Men har vi en medial person som lyssnar så kan ju den mediala personen skriva till oss på Norrtälje podden @alltomnorrtälje.se.
Tobbias: Gör det.
Malin: Eller in på våra sociala medier på Facebook eller Instagram. Och häng med. Vi kör. Ja. Men ja, alltså, det är ju mycket
Vi lever ju på nätet mycket. Är klockan väldigt mycket? Nej,
Tobbias: kör på.
Malin: Eh och jag, jag vet inte om, om det är jag som ska böja mig och be om ursäkt. Jag, vi har ju gjort personer upprörda. Kanske mest jag. Låt höra. Ja, eh jag blev varse om och jag tyckte ju själv eh att jag var lik Cliff Burton som vi pratade om i förra [00:30:00] poddavsnittet.
Eh det här hamnade ju då ute i etern och på sociala medier och människor har blivit upprörda. Jaså? Har de blivit det nu då? Eh det har kommit kommentarer om att det är inte alls likt.
Tobbias: Mhm.
Malin: Ni vet inte vad ni pratar om.
Tobbias: Mhm.
Malin: Eh inte likt alls. Alltså att det var, jag var inte lik. Och de är-- Till och med dödskallar efter kommentaren.
Har du hört på maken? Det
Tobbias: här låter ju allvarligt. Eh jag vet inte hur vi ska gå vidare med det här, men jag tycker att jag kan se likheten och jag är ändå hårdrockare och vet vad jag pratar om.
Malin: Mm. För det är en ganska hård kommentar. Ni vet inte vad ni pratar om.
Tobbias: Jo, det vet vi Sluta, sluta ge kommentarer som är [00:31:00] dumma.
När vi visst vet vad vi pratar om.
Malin: Ja, jag har väl inte lika imponerande mustasch som Cliff, det kan jag hålla med om.
Tobbias: Nej, precis. Och så är du utav fel kön. Om du då ska vara Cliff Burton.
Malin: Ja, precis. Och sen hade ju han mer jeansväst och det har inte jag alls.
Tobbias: Jeansjacka. Men du hade ju det på dig det tillfället då du tyckte att du var lik.
Så att, nej, jag tycker att de här kommentarerna rinner av oss som vatten på en gås.
Malin: Ja, jag tycker också det. Men, men återigen kommentera gärna.
Tobbias: Ja, gör det. Men det är ändå lite eggande och lite triggande och lite kul. Bygger en spänning såhär om det inte bara är ros som man får. Ja, nej men
Malin: det, man ska ha både ris och ros tycker jag.
Det är helt, helt rätt. Men ska jag be om ursäkt?
Tobbias: Nej, jag tycker inte det.
Malin: Jag ska stå på mig.
Tobbias: Ja, stå på dig och jag vet inte. Jag kanske också fick mig en släng utav den där sleven. Jag vet inte.
Malin: Ja, i och med att [00:32:00] det var ni vet inte vad ni pratar om.
Tobbias: Ja, nej men jag tänker inte be om ursäkt för det i alla fall.
Nej,
Malin: jag tycker då, fan. Nu blev jag arg. Mm, ja men bli det. Ja, fan, nu vet jag inte ens. Jag, jag är out of words. Ja, men
Tobbias: så är det. Om man lägger ut saker på nätet, då får man ta det att det kan finnas oliktänkande.
Malin: Ja. Men tycker, känner du att det är av vikt? Brukar du kommentera saker på internet?
Tobbias: Allt mer sällan.
Eh, speciellt när det kommer till öppna, öppna forum. Jag brukar tänka efter en gång innan. Men ibland, du vet ibland så kliar det verkligen i fingrarna om jag börjar författa något och sen tänker jag: "Vad vinner jag på det här? Nej, jag suddar och sen går jag vidare i mitt liv."
Malin: Ja. Men [00:33:00] jag, jag kan bli mest förundrad över de här konstiga kommentarerna.
Eller att mer att man vill dela med sig: "Såhär tycker inte jag."
Tobbias: Ja, ja precis. Ja, det där, nej men det, det här är nästan ett helt avsnitt med internetetikett. Nettikett som det kallas va?
Malin: Jag tycker, jag tycker också vi spar den till ett senare tillfälle.
Tobbias: Faktiskt. Ja, men där, där finns det mycket att säga.
Och sen å ena sidan, det är ju vad vi tycker. Det handlar alltid om vad man själv tycker och sätter sig själv i centrum på något vis. Vad är facit? Jag vet inte.
Malin: Det finns väl knappt någon faktiskt.
Tobbias: Men det är så när många människor ska samsas på en liten planet, då kommer man kasta paj på varann åt alla håll och kanter.
Malin: Ja, och det är ingen idé att säga något för då har man ingenting sagt.
Tobbias: Nej, tala är silver men att-
Malin: Tiga är guld. [00:34:00]
Tobbias: Ja.
Malin: Och det är perfekt när man har en podd som denna.
Tobbias: Ja, och det kanske nästan är ett bra sätt att avsluta podden på också. Att vi inte säger så mycket mer. Faktiskt,
Malin: nu håller vi snattran tills nästa vecka.
Tobbias: Ja, och har ni, som Malin har varit inne på tidigare, har ni, vill ni ändå kommentera och tycka till utom, utav, angående vårt programinnehåll, ris och ros. Både och. Välkommen till sociala mediekanalerna eller per e-mail. Ja,
Malin: det går jättebra. Men hörni, tusen tack för i dag.
Tobbias: Tusen
Malin: tack och ha det bra och vi ses och
Tobbias: hörs.
Malin: Puss och hej.
Tobbias: Varma kramar

”De gånger jag var gladast blev musiken sämst”

Norrtäljepodden

Publicerad 2026-05-13 – av Norrtäljepodden
Norrtäljepoddens programledare Tobias Rydsheim och Malin Butler.
2 min läsning
Annons

I senaste avsnittet av Norrtäljepodden berättar programledaren Malin Butler om sin nya tatuering och passar samtidigt på att avisera en återkomst till standupscenen. Avsnittet rör sig också genom ämnen som militärövningen Aurora 26, spelglädje och kreativitetens relation till motgång.

Malin Butler, som leder Norrtäljepodden tillsammans med Tobias Rydsheim, kommer till inspelningen med en öm arm

– Av goda skäl.

Annons

Hon hade kort dessförinnan besökt en tatuerare i Norrtälje och fått Elvis Presley tatuerad på armen.

– Det är ju min favoritsnubbe i livet, förklarar hon.

Tatueringen saknar ännu hår på motivet, något Malin skrattar åt, men stoltheten över valet är tydlig.

Samtalet glider snart in på hennes karriär som komiker. Malin beskriver sig som standup queen i Roslagen

– En titel hon inte tänker ge upp, trots att det gått ett tag sedan senaste framträdandet.

– Jag vet inte om det är en varning eller ett hot att jag kommer tillbaka, säger hon med ett leende i rösten.

Hon berättar bland annat om ett framgångsrikt gig som förband till Lennie Norman

Annons
Flygfyren

– En av Sveriges mest etablerade komiker, som för övrigt är aktuell med spelningar i Norrtälje i sommar.

Tobias Rydsheim delar med sig av ett eget scenminne: i helgen spelade han med ett tributeband inför fjorton betalande gäster I Skebobruk, ett opretentiöst projekt som kretsar kring punkbandet NOFX.

– Spelglädje har inga gränser. Det är kul att hålla på, konstaterar han.

De båda diskuterar även sambandet mellan konst och motgång. Tobias, som skriver musik till bandet Wormwood, menar att hans bästa skivor tillkom under de tyngsta perioderna.

– Konsten föds ur lidandet

– det är faktiskt sant, säger han.

Militärövningen Aurora 26 tar också plats i samtalet, och väcker reflektioner kring beredskap och vad det innebär att leva i en tid av ökad försvarsvilja. Ingen av de två har gjort lumpen, men Tobias avslöjar att han skickade in en ansökan till hemvärnet under den tidiga fasen av Rysslands invasion av Ukraina

Norrtäljepodden leds av Tobias Rydsheim och Malin Butler och produceras av Joshua Schmaus och Lukas Ekberg på Allt om Norrtälje.

 

Lyssna på Spotify

Annons
Visa hela transkriberingen

2026_0512_0935
Malin: [00:00:00] Bra.
Tobbe: Och det rullar.
Malin: Vi rullar.
Tobbe: Välkommen.
Malin: Välkommen.
Tobbe: Till.
Malin: Till Norrtäljepodden.
Tobbe: Med Malin Butler and Tobias Rydseheim.
Malin: Utan jingel.
Tobbe: Utan jingel i dag. Och det har sina anledningar. Men mer om det i ett annat avsnitt av Norrtälje-podden.
Malin: Som är producerat i samarbete med Allt om Norrtälje.
Tobbe: Det stämmer bra det.
Malin: Ja, hur är läget Tobias?
Tobbe: Jo, jag tycker att det är trevligt att det regnar faktiskt. Att det är en liten mulen grådass i dag för att då känner jag mig mycket mer kreativ. Och de här kraven att göra stordåd, de försvinner och då blir det lättare att uträtta just stordåd. Och i dag är ett utav stordåden [00:01:00] podcastinspelning.
Malin: Ja, men alltså det är ganska mysigt, men hade man inte legat eller velat ligga under en filt hemmavid.
Tobbe: Jo, det hade man också velat göra, men det kommer, kommer du att få göra sen.
Malin: Ja, jag vet. Man-- Men man vill ju bara ligga med någon, någon käresta och mysa en dag som denna. Men det, det har vi inte heller. Så att det kanske kommer.
Tobbe: Det räcker med katten.
Malin: Ja, jag har inte ens någon katt. Jag har det så jäkligt.
Tobbe: Ja.
Malin: I sinom tid.
Tobbe: Det är inte lätt för dig.
Malin: Nej, för fasiken. Livet är hårt.
Tobbe: Ja. Och någonting som också är hårt, du har skvallrat lite här tidigare om att du är lite öm i dag.
Malin: Mm.
Tobbe: I armen. Har du gjort illa dig, Malin?
Malin: Nej, jag har varit och tatuerat mig.
Tobbe: Jaha.
Malin: Hos den eminenta Kribba som vi har här i stan.
Tobbe: Jaså?
Malin: Vår favorittatuerare. [00:02:00] Hur
Tobbe: gick det för, för Kribba då?
Malin: Ja, men det gick bra. Vi hade det väldigt trevligt. Mm. Mycket skoj, skämt och snack. Och så tatuerade han min arm som jag har längtat länge efter.
Tobbe: Och då undrar ju alla lyssnare här: Vad har du för motiv nu då på armen?
Malin: Ja, men det är ju min favoritsnubbe i livet.
Det är ju Elvis Presley.
Tobbe: Och det har vi ju, vi har ju talat om Elvis tidigare i ett äldre avsnitt här i Norrtäljepodden. Mm. Mm. Så att då, då kan man säga att vi har slutit en cirkel här nu då.
Malin: Ja, det enda som han saknar just nu på min arm är hår.
Tobbe: Jaha.
Malin: Så det ser lite ut som Elvis om han hade haft cancer och behandlat den då då.
Tobbe: Ja, det behöver inte vara så, så illa. Ja, eller rakats. Kanske rakats.
Malin: Ja.
Tobbe: Det är många, många män i dag som är snaggade och rakade utan att- Har varit med om någonting.
Malin: Du [00:03:00] är ju delvis snaggad.
Tobbe: Ja, delvis. Tre-- två tredjedelar av mitt huvud.
Malin: Mm. Hur mycket tid lägger du ner på ditt hår i veckan?
Tobbe: Det var mer förr när jag hade jämnlångt hår.
Malin: Mm.
Tobbe: Eh, men nu jag brukar snagga en gång varje, ja varje fredag brukar jag göra det.
Malin: Mm. Det är fredagssnaggen.
Tobbe: Det har blivit en tradition.
Malin: Men är det inte svinsvårt att snagga runt om?
Tobbe: Ja, det var det första gångerna. Men sen så utvecklade jag en förmåga där. Utvecklade den förmågan. Mm.
Malin: Snyggt. Ja, du är väldigt tjusig i håret.
Tobbe: Tack så mycket. Det är du också. Eh, trots att du säger själv att du ser ut som Cliff Burton.
Malin: Ja, alltså det, jag blev påmind om det när jag såg mig själv på bild när vi hade ett videosamtal.
Tobbe: Mm.
Malin: Och jag gick hem sent i natt. Då såg jag faktiskt [00:04:00] väldigt mycket ut som Cliff Burton.
Tobbe: För er som inte vet hur Cliff Burton ser ut så bär han ljus jeansjacka och långt, lite krull-- eller inte krulligt, men vågigt långt brunt hår.
Mm. Han spelade bas i Metallica en gång i tiden.
Malin: Han dog ju faktiskt i Sverige.
Tobbe: Ja, det var ju en bussolycka där som, som var hemsk och satte djupa spår i rockvärlden.
Malin: Mm. Var det -86?
Tobbe: Jo, det var det
Malin: nog
Tobbe: va.
Malin: Nej, det var, det var fruktansvärt.
Tobbe: Mm.
Malin: Han var inte alls gammal. 25, 26 då kanske?
Tobbe: Ja, nåt sånt. De var ju en ungtuppar då.
Malin: Men jag vet inte om det var någon komplimang till mig själv så att säga. Men jag tyckte det var ganska roligt.
Tobbe: Ja, ja men jag tycker den, den var, den var ackurat
Malin: och
Tobbe: rolig. Ursäkta mig. Okej.
Malin: Men har, har du själv fått [00:05:00] såna hära att någon säger: "Du är så himla lik..."
Tobbe: Mm. En gång så var jag på en kryssning och då var det någon som kom fram och sa att jag hade en dubbelgångare på den kryssningen.
Malin: Mhm.
Tobbe: Och sen så kom han, det var på en rockkryssning där jag var i egenskap av artist då. Eh, och då var det-- kom den killen fram till mig sen och ba: "Ja, det är jättemånga som har kommit fram till mig och trott att jag är du." Eh, och han var ganska lik faktiskt.
Malin: Okej.
Tobbe: Lite längre än mig dock, men vi hade samma grundfeatures och frisyr och, och sådär.
Malin: All right. Tog ni bild?
Tobbe: Nej, jag filmade tror jag.
Malin: Bra. Eh, i och med att jag, jag har ju ganska många kepsar i mitt liv. Jag gör ju lite av både ditten och datten. [00:06:00] Så får jag höra ibland att jag är väldigt lik hon som kör standup.
Tobbe: Ja, ja, ja.
Malin: Och ibland får jag höra att jag är så otroligt lik hon som är på Imperiet.
Och ibland får jag-- eller jag får frågan liksom: "Har du en syrra som, som kör standup eller något? Du är så himla lik henne."
Tobbe: Och så är det ju du då-
Malin: Mm.
Tobbe: Som är standupdrottning i Roslagen.
Malin: Ja. Fast nu har jag inte kört på länge, men jag, men jag kommer tillbaka.
Tobbe: Identifierar du dig fortfarande som en standup queen?
Malin: Eh, ja, det, det måste jag väl nästan få göra va?
Tobbe: Ja, det tycker jag att du
ska
Malin: göra. Jag har ju inte kört på länge av massa olika anledningar. Men ja, de här anledningarna har ju lite utav försvunnit nu. Så att nu är det liksom no stopping me.
Tobbe: Mm, mm.
Malin: Så att, eh, jag vet inte om det är en varning eller ett hot att jag kommer tillbaka.
Tobbe: Det här med standup är intressant. Hu-hur mycket har du varit runt och giggat?
Malin: Alltså jag [00:07:00] har faktiskt, alltså varit runt en hel del. Eh, och jag är ju en sån här människa som gör hundra saker samtidigt och inte riktigt låter det sjunka in eller njuter av det. Eh, och det ångrar jag nästan alltid.
Tobbe: Men, men i din standupkarriär har du några såna här highlights som, ja, men honorable mentions?
Malin: Ja, alltså, eh, när jag började med standup, då, då var det många som sa till mig såhär: "Man ska aldrig gå fö-gå på före de här stora komikerna som ni, för du liksom, du kommer bara bomba." Alltså göra ett riktigt dåligt gig. För att, ja men det är som ett dåligt förband. Man vill bara liksom att det ska ta slut.
Eh, och jag har faktiskt rivit, eh, innan stora, stora komiker. Då.
Tobbe: Ja och rivit betyder på standupspråk att man har-
Malin: Gjort något riktigt bra.
Tobbe: Man har gått upp och [00:08:00] manglat.
Malin: Jajamänsan. Eh, så en, en, eh-- den gå-- alltså jag, jag blir sällan nerve-- alltså jag blir inte nervös på att stå på scen, utan mer såhär: Kommer jag komma ihåg vad jag ska säga?
Och, eh, kommer-- alltså om jag tittar på publiken, det kan ju vara väldigt olika publik. Kommer de att, eh, hantera min humor bra?
Tobbe: Mm, jag förstår ja.
Malin: Eh, och då hade jag ett gig och jag skulle gå på innan Lennie Norman.
Tobbe: Varför känner jag igen det namnet?
Malin: Han är ju lite äldre. Han, han är ju liksom Sveriges största gamla komiker.
Tobbe: Nej men vänta nu, jag läste hans namn På
Malin: Allt om Norrtälje kanske?
Tobbe: Nej, men-
Malin: För han kommer ju gigga i-
Tobbe: Just det, ja ...
Malin: i Norrtälje i sommar.
Tobbe: Det var därför jag hade... Ja, fortsätt.
Malin: Yes. Och då kände jag såhär: "Undrar hur det här kommer att gå?" Och det var typ kaos i publiken för att jag var-- Jag gjorde det bra och det är jag fortfarande [00:09:00] nöjd över.
Tobbe: Men vad, vad är din, vad är din style då? Är du fräck eller är du arg eller vad?
Malin: Jag gillar att blanda upp mig själv lite och svänga lite. Jag kan vara ganska behaglig, men jag vill alltid lämna ett litet avtryck och att då man hajar till lite. "Nej, men vad säger hon?"
Tobbe: Vad säger hon som i att du är lite hård eller lite-
Malin: Lite fräck.
Tobbe: Ja, lite under bältet.
Malin: Jajamän, ja men det gillar man. Och det gillar ju ofta publiken också. Det är också mycket snack om att man inte egentligen tycker det är okej. Man ska inte dra under bältet-skämt, men det skrattar alla åt.
Tobbe: Tycker du att det är lättare eller svårare när det är stor eller liten publik?
Malin: Jag tycker själv mycket mer om liten publik. Jag tycker det är mycket härligare att gigga då. För det känns lite såhär, är det för [00:10:00] stor publik så känns det nästan som att man har en föreläsning ibland. Lite sådär.
Tobbe: Jag tycker att det är mycket läskigare att stå, eller läskigt tycker jag väl inte längre, men det är mera spänt med en li-- För en liten publik.
Malin: Ja, för det, det kanske du har lite erfarenheter av.
Tobbe: Ja.
Malin: Liksom ganska nyligen. Vill du prata om det?
Tobbe: Jaha, ja, ja, nu i helgen.
Malin: Ja.
Tobbe: Ja, men jag har ju några kompisar som vi, vi har ett, ett renodlat tribute band. Alltså, vi spelar bara covers för ett punkband. Och vi som ingår i det här bandet kommer från lite olika musikaliska bakgrunder.
Men vi har samlats kring att vi, vi tycker väldigt mycket om just bandet No Effects. Så då spelar vi bara No Effects covers i, i den [00:11:00] här uppsättningen då. Och vi tar det här, vi tar inte det här på så stort allvar. Vi har gjort-- Det här var tredje gången vi spelade, stod på scen tillsammans och det här, det kanske var femte gången som vi spelade tillsammans överhuvudtaget.
Så vi har knappt repat. Och då spelade vi i Skebo bruk av alla ställen. Åkte dit och rev av ett gig och det var 14 pers där, betalande gäster. Och sen så var det det andra bandet och så var det De som jobbar där. Och ja, det var, alltså det var roligt. Men i det där, i det bandet så finns det absolut ingen ambition och det är totalt opretentiöst.
Så nej, jag kan inte säga att det var läskigt så. Men de gångerna som jag har stått på scenen och ska göra någonting [00:12:00] som jag verkligen står för, liksom att det betyder någonting, då är det klurigare om det är en liten publik än om det är en superstor.
Malin: Har du fått göra någon sån här skivbolagsgig när man liksom bara ska visa upp sig?
Tobbe: Någon sån här showcase grej? Nej, det har jag nog inte.
Malin: För det verkar ju fruktansvärt faktiskt.
Tobbe: Det känns ju mer som en sån här idol audition på något vis.
Malin: Ja, men lite såhär titta på apan i buren.
Tobbe: Mm. Nej, inom mitt skrå så jag vet tror inte ens att sånt förekommer.
Malin: Kanske inte gör det.
Tobbe: Nej.
Malin: Skönt ändå.
Tobbe: Ja.
Malin: Men vad tar du med dig från helgen då och helgens gig?
Tobbe: Nej, men det, det jag tar med mig är att...
Eller det är inget jag tar med mig. Det är någonting jag tog dit och tog med mig hem. Det är att spelglädje, det har inga gränser. Det är kul att hålla på. Så var det med [00:13:00] det.
Malin: Ja, men kan inte du också känna som jag känner ibland? Det kan vara ganska tråkiga gig, men det var roligt runt omkring. Bra människor.
Man kanske gick och kollade på ett roligt museum eller vad som helst. Men själva giget var ganska blekt.
Tobbe: Ja, jo men det kan ju bero på omständigheter och den, den mest bidragande omständigheten till att jag kanske inte har fått feeling under ett gig. Det, det har att göra med hur många timmar jag har sovit innan.
För att ibland kan det vara hemska flygtider och sånt där. Man sticker i väg hemifrån vid tre på natten och sen ska man lira nästan tjugofyra timmar senare. Kanske spela tolv på natten liksom kommande. Hur blir det nu med dygnet? Ja, du förstår vad jag menar. Ja. Och då, och rest hela dagen och sådär. Är man inte fräsch i huvudet så kan ju det vara en väldig [00:14:00] utmaning.
Och då kanske inte alla gånger det känns så bra.
Malin: Ja.
Tobbe: Men omständigheterna runt omkring kanske var, som du säger, roliga. Kanske såg någon, var inne och besökte någon trevlig bensinmack någonstans och-
Malin: Det är så underskattat med bensinmackar.
Tobbe: Ja.
Malin: Efter många timmar i bil så kan det vara som en oas som man ser.
Tobbe: Precis. Jo men det, jo men det finns, innan vi ska gå vidare i programmet. Men en anekdot. Det var när vi var med Mona Garm i Rumänien för, ja det var ett par somrar sedan. Och det var så fruktansvärt varmt när vi kom dit och hoppade in i en minivan på flygplatsen som skulle ta oss till festivalen vi skulle spela på.
Och den här bussen hade ingen air condition. [00:15:00] Det var någon riktig skrotbil liksom.
Malin: Och då är ni fem killar i en buss.
Tobbe: Ja, plus chaufför. Alltså det var så fruktansvärt varmt. Jag kan inte uttrycka hur varmt det var. Det var, kroppen gick i panic mode och jag tror att motorn eller hur det var började koka sen.
Så att ja men vi skulle stanna på en bensinmack för att kolla till motorn och då sprang jag in där på den här macken där det fanns air condition och jag bara dök ner i ett handfat där och typ duschade av mig i kallvatten och köpte en massa vatten som jag vällde i mig. Det var en oas. Jag kommer aldrig glömma den lättnaden.
Det var som du vet när man har suttit i en bastu för länge och dörren är stängd liksom. Får inte gå ut.
Malin: Fan vad jobbigt. [00:16:00] Men blev det bra gig på kvällen sen?
Tobbe: Ja, det blev det för att det- Då var det svalt. Ja, vi spelade sent och det hann dyka förbi ett åskväder också som rensade luften. Så då var det faktiskt lite svalt.
Malin: Men någonting som jag brukar tänka mycket på, som jag nämnde tidigare, att när livet inte riktigt går i dur så är det ju jäkligt jobbigt att vara komiker. Det är ju många komiker som är ganska mörka i sig liksom och har det som en outlet att vara lite pajjes på scen sådär. Men jag tycker det är jobbigt när det är motgångar och så kan man vara liksom rolig på scen.
Men du som spelar liksom tuff rockmusik, har du-- Är det din outlet då?
Tobbe: Ja, alltså det, när jag skriver musik för Wormwood då där jag skriver musik, det är ju mycket känslor och mycket negativa känslor och sånt där samlat i det där. Så det är verkligen en outlet. [00:17:00] De gånger som jag har haft glädje i livet så har det inte blivit lika bra musik.
Och det finns ett exempel på det. Det finns en av skivorna som jag har skrivit, den jag tycker är sämst. Det var nog för att jag var som gladast under den perioden. Men sen finns det speci-- De två skivorna jag tycker är bäst, då hade jag mest motgångar. Så att det här med att konsten föds ur lidandet, det är faktiskt sant tycker jag.
Och det tycker jag genomsyrar alla konstformer Ja, i alla fall av all konst som jag uppskattar personligen. Eh, oavsett om det är film eller musik och, och måleri och vad det nu än kan vara. Så det, det som tilltalar mig mest, det är ju den konsten som det finns en tår i.
Malin: Mm.
Tobbe: Ja. Med det sagt så är jag inte bara, är det inte bara mörka moln på [00:18:00] min himmel, utan jag kan ju uppskatta mycket annat också som är roligt och skoj och lättsamt.
Mm. Eh, men just i de här mer pretentiösa konstformerna så tycker jag att det ska vara lite moloket och eländigt.
Malin: Då blir det bra.
Tobbe: Ja.
Malin: Ja, faktiskt. Men, men nu har vi ju, nu är vi lite tuffa, sorgsna och hårda här känns det som.
Tobbe: Ja.
Malin: För jag tänkte vi kunde prata om krig.
Tobbe: Okej.
Malin: Är det, är du, är du fine med det?
Tobbe: Ja, vi kan göra ett försök.
Jag har, nu höll jag på att säga tyvärr. Jag har lyckligtvis inga personliga erfarenheter av det.
Malin: Ja, men det är väl skönt. Men många har ju det tyvärr.
Tobbe: Mm.
Malin: Och så har det ju varit den här stora övningen i Norrtälje eller hela Sverige.
Tobbe: Just det.
Malin: Aurora 26.
Tobbe: Yes.
Malin: Eh, och då blir man ju påmind om krig. Det blir jag i alla fall.
Alltså att se militär, militärbilar överallt, helikoptrar.
Tobbe: Mm.
Malin: Eh, tycker du det är obehagligt? Eller får du den såhär känsla av att såhär: "Shit, det kan hända"?
Tobbe: [00:19:00] Eh, ja, alltså jag, jag tycker att det både inger nån slags trygghet såhär att man ser att landet ändå har en plan-
Malin: Mm. -
Tobbe: så att säga. Eh, sen det beror på hu-vilket sätt man angriper den tanken.
Det är klart att, eh, skulle det bli skarpt läge så kommer jag ju inte tycka att det är så trevligt.
Malin: Nej.
Tobbe: Eh, men, men just ur ett, u-ur-- Om man angriper det från det här andra hållet att ja, det finns en plan. På det sättet så tycker jag att det är någonting positivt. Eh, men också så tycker jag att det kan vara lite fascinerande med...
Alltså, försvaret gör ju så mycket. Det, det finns så mycket kunskap inom försvaret som jag tycker är spännande, som inte nödvändigtvis handlar om, eh, [00:20:00] just det här att man ska kriga och utplåna, förgöra eller försvara, utan hur man överlever och, och de, de kan massa saker om människans kropp och psyke-
Malin: Mm.
Tobbe: -eh, som är relevant för deras verksamhet. Jag, jag kan tycka att det är fascinerande att få ta del utav sådana saker.
Malin: Mm. Alltså jag håller med.
Tobbe: Också hur, alltså deras omvärldsbevakning och hur de, eh, liksom samlar in information ifrån andra Från främmande makt och sådana här grejer. Jag tycker att det är fascinerande.
Malin: Mm. Men hur, hur, hur är din egen beredskap? Skulle du klara dig länge eller om, om det blir en attack på nationen?
Tobbe: Ja, personligen då när, nu för ett gäng år sedan då när det [00:21:00] började hända saker ute i Europa och sådär så, så ja, jag ska inte säga att jag är en prepper. Det är jag inte. Men nog så såg jag till att hålla mig lite uppdaterad kring läget och jag har en sån här väska.
En, vad heter det? Bug out bag.
Malin: Okej, ja, en sån med lite såhär allt möjligt bra att ha grejer i.
Tobbe: Så ifall det smäller pang oförberett så har jag lite utav det viktigaste.
Malin: Ja.
Tobbe: Och det här med vattendunkar och sånt där, men jag tror jag behöver göra en refill på dem.
Malin: vid en eventuell attack av främmande makt.
Tobbe: Just det. Nej, men jag, jag har, har preppat lit-lite grann och jag behöver göra en refill av vattendunkar och sånt.
Jag hade en massa konserver också.
Malin: Ah.
Tobbe: Men jag tror att de har gått ut för det har ju [00:22:00] gått några år sedan.
Malin: Ja.
Tobbe: Men, men det handlar heller inte bara om, eh, det här med krig, utan, eh, rent generellt så tror jag att jag är lite apokalypsromantiker.
Malin: Mm.
Tobbe: Eh, men då, och det fick vi ju prov på i och med pandemin också.
Malin: Just det.
Tobbe: Eh...
Malin: Hur mycket toapapper köpte du?
Tobbe: Ingen, ja, ingenting höll jag på att säga. Den vanliga, vanliga mängden.
Malin: Ja.
Tobbe: Ja.
Malin: Men, men någonting som jag tänker på, eh, ja alltså jag tänker ganska mycket på krig och elände och katastrofer. Och jag till exempel, jag snusar ju tyvärr. Det ska man ju inte göra. Men tänk att leva utan snus, utan el, men helst av allt utan snus.
Tobbe: Ja, precis. Ma-- Jag pratade med någon som, eh, vem det nu var, som sa att han alltid hade sex stycken stockar snus hemma.
Malin: Oj.
Tobbe: Och alltid se till att ha det och, och liksom fylla [00:23:00] på. Det, det kan ju vara någonting.
Malin: Jag är ju en sån här springa till Hemmakväll fem i tio och köpa en dosa. Så jag är inte beredd alls.
Tobbe: Så skulle jag också vara om, om jag var snusare.
Just det. Men det här, det här är inget betalt samarbete.
Malin: Nej, det är
Tobbe: det inte. Nej, men jag ty-jag tycker ändå såhär, som, som du säger, man är lite romantiker av det här obehagliga.
Malin: Ja, nej men jag gillar ju alltså hela den här zombiegenren och, och katastroffilmer och sånt där gillar jag.
Men, men jag skulle inte säga att jag skulle gilla och vara i det på riktigt. Men det är nog mer tanken och spänningen kring det. Eh, sen finns det ju så klart de människor som har upplevt krig tycker nog helt... De har nog en helt annan uppfattning om det vi sitter och pratar om just nu tror jag.
Tobbe: Oh [00:24:00] ja.
När allt oviktigt blir totalt oviktigt. Alltså det är pure survival.
Malin: Ja.
Eh, men alltså vi, nu har ju, jag har ju ingen bärande samhällsfunktion. Så jag har inte fått någon krigsplacering. Har du?
Tobbe: Eh, jag pratade lite grann- Om det här med, med en kollega faktiskt. Äh ja, men det är lite oklart. Lite oklart, men jag har förstått det som så att alla människor mellan, vad är det, sexton och- Sjuttio?
Någonting. Upp i åldrarna. Blev väl på ett eller annat sätt till slut tilldelade ett uppdrag.
Malin: Alltså det där är intressant för att jag är ju så pass gammal så att när jag gick i gymnasiet, då fanns det ju ett register med alla oss som då var över arton då, eller sexton kanske det var. Så att där i det här [00:25:00] registret skulle det finnas någon slags placering åt mig redan då.
Men det här var ju innan liksom nedrustningen av försvaret.
Tobbe: Men det, det här kan jag, det här kan jag tycka är ändå lite såhär. Vi är två vuxna människor och inte helt säkra, säkra på vad, vad vi skulle ha för roll.
Malin: Mm.
Tobbe: Samtidigt som sånt här är väldigt aktuellt just nu.
Malin: Ja.
Tobbe: Är det att vi är disträ och inte har snappat upp det?
Malin: Mm.
Tobbe: Eller är informationen otydlig? Eller finns det ingen plan?
Malin: Eh alltså, jag är väl inte helt oduglig som människa, men jag tror att just i krig är jag nog rätt kass att ha. Det kanske de ser på MSB redan i dag. Jag vet inte. Men om du nu var tvungen att gå ut i krig, alltså någon kastar åt dig en Kalashnikov.
Det ska vi inte ha eftersom det är Rysslands. En M16 kanske man har [00:26:00] i försvaret. Skulle du då beväpna dig och strida för Sverige liksom?
För familj och fosterland.
Jag har lyssnat på så mycket Sabbath-sånger så jag är redo.
Tobbe: Ja, nej men det där är en, en svår fråga.
Det beror helt enkelt på. Jag skulle vilja säga att ja, absolut. Men det beror ju på under vilka premisser. Vem, vem är det man ska? Alltså, vilket Sverige har vi där och då? Vad är det för anledningar? Men jag menar, skulle vi, skulle någon komma och knacka på dörren här och säga: "Nu, nu får ni flytta på er."
Det är klart att jag inte skulle säga välkommen in.
Malin: Nej, men jag tycker det är intressant. Jag har den här känslan av att [00:27:00] jag skulle beväpna mig och gå ut i strid.
Tobbe: Ja, ja.
Malin: Tänker jag i dag.
Men
sen kanske jag blir skiträdd.
Tobbe: Nej, men jag, jag vill nog tro att jag skulle ställa upp. Men som sagt, det beror på vem är det jag ställer upp för.
Malin: Ja, sant. Men nu, nu som sagt med den här stora övningen så känns det som att Sverige håller på att rusta upp ordentligt. Att vi blir mer som en enhet.
Tobbe: Ja.
Malin: I landet.
Tobbe: Ja, men inte bara Sverige, utan vi får väl, alltså det är ju hela västvärlden i princip minus jänkarna.
Malin: Ja, men hur mycket, hur mycket militärfilm har du kollat på genom din tid på jorden?
Tobbe: Nej, men ungefär genomsnittligt för att vara snubbe. En hel, en hel del, men jag är inte militärt [00:28:00] överintresserad.
Malin: Okej, men Plutonen har du sett?
Tobbe: Ja, det har jag.
Malin: Jäkla kanonrulle.
Malin: Ja, jag kommer ihåg att jag tyckte att den var väldigt bra så jag såg den två gånger, men det var många år sedan.
Malin: Ja, men det är en kanonrulle på riktigt.
Malin: Ja.
Malin: Men det är så man nästan vill se ett krig att man går liksom i Vietnam och röker cigaretter.
Malin: Ja, absolut.
Malin: Och har det mycket trevligt, spelar volleyboll.
Malin: Vi har inte så mycket djungel här dock.
Malin: Nej, alltså
Malin: det- Ett kallare krig.
Malin: Det blir kalla kriget igen. Ja, nej men det är lite krigsromantik kanske. Men det är ju så man vill se hur det ser ut.
Tobbe: Ja, och sen jag tror att, men eller tror, det är klart att alla de här filmerna, de är ju i mångt och mycket förskönande. Man känner ju inte samma känslor som de här, som riktiga soldater gör. Jag tänker med sömnbrist och hunger och stress och hemlängtan och allt det [00:29:00] där. Det vi får se i filmer, det är oftast någon slags hero.
Malin: Ja, och något som inte talas om så mycket, som är ett stort problem inom försvaret i krig, det är ju skavsår.
Tobbe: Ja, just det. Det tycker jag är, nu är jag en lekman på området. Men just det problemet borde man ju ha kommit underfund med.
Malin: Ja. Det här kriget är sponsrat av Nike.
Tobbe: Ja, men precis. Vad beror det på? Jag menar skor och kängor och såhär, det är ju en ganska gammal företeelse.
Malin: Ja.
Tobbe: Så att lösa det problemet borde man ju rimligtvis ha kunnat gjort vid det här laget.
Malin: Men samma sak såhär. Alltså det var inte så många år sedan som jag hörde att det var någon som frös, alltså förfrös fingrar och tår just på när de muckar. Nej inte, vad heter det? Gör
Malin: [00:30:00] lumpen.
Malin: Gör lumpen. Ja. Och det tycker man också såhär, ja men alltså varma kläder måste ju kunna vara ganska basic.
Tobbe: Ja, jag vet inte omständigheterna bakom det där, men Kanske att de stresstestat kroppen på något sätt. Mm,
Malin: kanske det. Har du gjort lumpen?
Tobbe: Nej, jag fick inte göra det för att under den tiden som min generation mönstrade så man skar ju ner försvaret himla mycket och man tog väl egentligen bara de som ville.
Och jag hade väldigt kalla händer för att det var vinter och hade inte haft några vantar på mig. Och jag kände väl att jag skulle fo-foka mer på rock'n'roll. Så jag sa att jag hade för frys i fingrarna och då sa de: "Då får du gå hem." Idag kan jag ångra det. Eh, av flera olika anledningar. Men jag, jag, jag skickade faktiskt in till hemvärnet.
Malin: Mm.
Tobbe: Eh, [00:31:00] nu under Ukraina, Ryssland-grejen. Och det var ju väldigt många som gjorde det. Så att det var fullt sen.
Malin: Alltså när det är fullt på hemvärnet, hur mycket folk var det då?
Tobbe: Jag vet inte.
Malin: Men ändå rätt imponerande att så många bara...
: Men jag ansluter mig till någon sån här gerilla, gerillarörelse sen.
Malin: Ja, då får du en egen basker och så blir det lite plutonen igen.
Tobbe: Ja, men det blir nog något slags eget hopkok ut av allsköns galningar.
Tobbe: Tror du att det är vanligt i krig att det blir sådana här små gerillor? Det känns som det i alla fall.
Tobbe: Verkar väl i alla fall i andra länder.
Malin: Ja, skulle du kunna starta din egna lilla gerillatrupp?
: Ja, det beror ju helt på omständigheterna och vad det är man slåss för så klart.
Jag vet inte.
Malin: Känner du som en ledare mer? [00:32:00]
: Ja, alltså i sånt skarpt läge där det står så mycket på spel. Så jag vågar inte svara på det. Skulle kunna vara så att jag gräver ner mig i någon bunker också.
Malin: Just det.
Tobbe: Vi får se. Vi säger jag. Jag hoppas att vi inte får se.
Tobbe: Nej, faktiskt. Alltså jag hoppas också att vi undviker det på alla sätt och vis.
Malin: Ja.
Tobbe: Jag vet inte hur mycket tid. Vi kan, vi rullar på. Ja, men då har vi mer att tömma i krigskassan eller vad ska jag säga?
Malin: Nej, men vi kan väl gå vidare här. Jag skulle, jag skulle vilja byta ämne.
Tobbe: Ja, vi gör det.
: Jag skrev en art- en liten kort blänkare i Allt om Norrtälje. Jan Emanuel släpper en ny bok som heter Kaos.
Jag tycker att jag skulle vilja ha lite cred här nu för min roliga rubriksättning.
Malin: Det var [00:33:00] väldigt roligt.
Tobbe 3: Ja, vad var det? Jan Emanuels kaos nu i bokform. Jag har inget, inget ont mot Jan Emanuel, men det har ju varit mycket skriverier och kontroverser kring den mannen. Så jag tyckte att jag var lite rolig.
Malin: Ja, men det var väldigt rolig titelsättning. Har du läst någon av hans böcker?
: Nej, jag har faktiskt inte gjort det, men jag kan tänka mig att de är spännande. Jag kanske borde göra det.
Malin: Mm. Det tycker jag verkligen. Vi kanske ska ha en egen bokcirkel.
Tobbe : Ja, det var länge sedan jag läste, alltså på riktigt sådär.
Jag känner att jag inte har tid och sinnesro att sätta mig in i en bok. Jag har för många bollar i luften.
Malin: Kan du lyssna på ljudbok?
Tobbe: Ja.
Malin: Ja, det kan inte jag.
Tobbe: Jag lyssnar, ja men typ vid läggdags kan jag lyssna på ljudbok och kan [00:34:00] lyssna lite grann såhär i bil och så vidare.
Malin: För jag, alltså min hjärna bara skjuter i väg.
Så har jag inte lyssnat på någonting.
Tobbe: Nej, jag förstår, jag förstår det.
Malin: Mm. Så att, nej men faktiskt, ja, den handlar ju om hans tid i Gottsunda vad jag förstår.
Tobbe: Mm. Det är väl inspirerat, det är något kriminaldrama.
Malin: Ja.
Tobbe: Eller kriminalroman.
Malin: Ja, jag kan stoltsera med att jag har bott sex månader i Gottsunda.
Tobbe: Har du?
Malin: Ja.
Tobbe: I vilken tid i livet?
Malin: Alltså jag var, ja nitton, tjugo.
Tobbe: Jaha, men då har du ändå liksom sett lite Gottsunda ur-
Malin: Jajamänsan.
Tobbe: Ur en ung vuxens ögon.
Malin: Mm. Jag trivdes ju inte superbra.
Tobbe: Nej, nej.
Malin: Gjorde jag inte. Och sen, alltså då Uppsala var ju lite annorlunda då. Det kändes verkligen som att man var långt ifrån stan.
Det var som en egen liten stad. Trots att det ligger i [00:35:00] Uppsala.
Tobbe: Jag tycker att det är konstigt att vi Norrtäljebor, om jag pratar om Norrtäljebor svepande, så har vi inte lika stark relation till Uppsala som vi borde ha med tanke på geografiska närheten.
Malin: Nej.
: Men det beror ju på Stockholms närhet.
Malin: Ja, men det där har jag också tänkt på.
Det är få som har relation till Uppsala. Jag har ju bott och verkat i Uppsala på flera platser. Men nej, det är verkligen, jag tycker Uppsala är en jäkla mysig stad som verkligen har vuxit mycket på sistone.
: Jag är nog tillverkad i Uppsala och- Du ser. Även döpt i Uppsala domkyrka faktiskt. Så det är min relation till Uppsala.
Men jag, jag gjorde faktiskt ett ryck här för, för någon vinter sen, hade inget att göra. Så jag åkte in till Uppsala själv och gick och besökte en då ny rockkrog [00:36:00] ensam. Tog bussen dit och så tog jag bussen hem. Jag tyckte att det var väldigt roligt. Jag länge tänkte att jag ska göra om det.
Malin: Jag har faktiskt en anekdot från min ungdom.
När rockbandet Hellacopters var sprillans nya så skulle de göra en spelning på Fellini. Och vi var snorungar då, jag och min kompis Emma. Men vi hade blivit lovade att bli insläppta av en tjej som jobbade där. Så vi var ju svinglada, vi skulle gå på deras spelning på Fellini. Men då var den här tjejen sjuk den dagen.
Så vi kunde inte gå. Så vi hoppades att hon skulle dö.
Tobbe: Vad sa du nu?
Malin: Vi hoppades att hon skulle dö. Vi var, du vet, femtonåriga snorungar som var jättearga för att vi inte fick komma in på spelningen.
Tobbe: Dog hon?
Malin: Nej, hon var förkyld,
typ.
Malin: Men då kunde inte jag gå på den här berömda spelningen som de gjorde på Fellini.[00:37:00]
Tobbe: Nej, och det här har traumatiserat dig på något vis.
Malin: Ja, men lite. Det var så nära. Men i dag med lite mer vuxna ögon känner jag också: "Vad skulle jag gjort där som femtonårig snorunge?"
Tobbe: Ja, det är ingen miljö för en femtonårig snorunge.
Malin: Nej, men det var en bra spelning i alla fall.
Tobbe: Ja, det kan jag tänka mig.
Malin: För den har ju filmats och visats efter det.
Tobbe: Och
Malin: den är omtalad.
Tobbe: Ja, men ett inställt gig är också ett gig. Och nu i det här fallet för dig då som besökare. En inställd konsertvisit är också en konsertvisit.
Malin: Lite som att jag kunde ha gått på Månegarm och Fredlös och Wormwood.
Tobbe: Jag
Malin: var nära.
Tobbe: Ja, det var inte så mycket att se.
Malin: Geografiskt nära var jag
Tobbe: ju.
Malin: Så att det var ju, kör en liten Ulf Lundell genom livet.
Tobbe: Precis.
Malin: Ja,
Tobbe: det var väl hans bevingade ord det [00:38:00] där.
Malin: Ja, precis. För han har ju gjort ganska många sådana. Fast med sina egna spelningar.
Tobbe: Ja, ja. Han har ändå, han kan bära upp det.
Malin: Ja, men gillar du Ulf Lundell?
Tobbe: Nja, alltså ja, vad jag ska säga. Jag har väl inte direkt lagt ner så mycket energi på att ta mig igenom Ulf Lundells diskografi, men han har väl något uppenbarligen.
Malin: För det finns ju många som anser att han är Sveriges Bob Dylan. Jag tycker det är lite strävt att säga det.
Tobbe: Jag säger varken bu eller bä.
Jag säger pass.
Malin: Så har du ingenting sagt.
Tobbe: Jag är neutral. Han får ha den rollen han har i svenskt kulturliv oemotsagt.
Malin: Jag tycker det var fint sagt av dig.
Tobbe: Tack.
Malin: Men jag tror vi ska avsluta här.
Tobbe: Ja, [00:39:00] vi får väl göra det. Det har varit trevligt att få vara en del utav dig, kära lyssnare och din Om det är kväll eller morgon eller vad det nu än kan vara.
Det har varit trevligt att få vara med dig och umgås med dig.
Malin: Mm. Jag håller med Tobias på alla punkter. Så att vi säger väl bara tack för att ni lyssnar.
Tobbe: Tack för att ni lyssnar. Vi kommer tillbaks med massa spännande innehåll som vi har hintat om tidigare. Så det bubblar lite här under ytan hur, hur vi ska lägga upp de här poddarna framledes.
Vi vill ju att du ska få en trevlig stund med Malin och Tobias här på Norrtäljepodden.
Malin: In och kika på sociala medier på Instagram till exempel.
Tobbe: Skriv en liten kråka.
Malin: Gör det.
Tobbe: Får ni ha det så bra. Tack för mig.
Malin: Tack och hej!

Konserten som samlade hela Europa

Norrtäljepodden

Publicerad 2026-04-23 – av Norrtäljepodden
Programledarna står och kollar in i kameran
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Norrtäljepodden får en ny programmledare. Musikern Tobias Rydsheim, känd som “Rocktobbe”, tar plats som sidekick och bidrar direkt med både lokala perspektiv och musikscenens puls.

I det senaste avsnittet presenteras Tobias Rydsheim som ny röst i Norrtäljepodden. Han är gitarrist och kapellmästare i banden Wormwood och Månegarm, och är numera även en del av Roslagen Media Group.
– Jag kan titulera mig som sidekick till Malin här på Norrtäljepodden, säger han.

Samtalet tar avstamp i en intensiv musikhelg där flera spelningar genomförts, bland annat i Norrtälje där internationella besökare samlades.
– Vi hade folk här från flera europeiska länder. Det var en speciell kväll, säger Tobias Rydsheim.
Bakgrunden var en stödkonsert efter att replokaler kopplade till banden förstörts i en brand.
– Som tack för stödet anordnade vi en spelning. Det var fullsatt och jätteroligt.

Annons

Podden rör sig vidare mellan lokala fenomen och personliga minnen. Våren i Norrtälje lyfts som en tydlig vändpunkt.
– Jag hatar inte att kliva upp ur sängen när solen lyser, säger Tobias Rydsheim.

Ett återkommande tema är vardagsnostalgi, där allt från 90-talsfrukostar till lokala glassplatser diskuteras.
– Det ska vara rostmacka, ost och apelsinmarmelad – och ett glas oboy till det, säger han.

Även framtida innehåll antyds, där bland annat spökhistorier från Roslagen kan få ett eget avsnitt.
– Det finns mycket vi kan gräva i där, säger Tobias Rydsheim.

Norrtäljepodden leds av Tobias Rydsheim och Malin Butler. Podden produceras av Joshua Schmaus och Lukas Ekberg på Allt om Norrtälje.

Lyssna på Spotify

Annons
Visa hela transkriberingen

 Hell yeah, Norrtälje, Marlin och Niklas ska prata om det som händer Lyssna på vår podd bli en bättre människa Eller kanske inte det, men du vet nog mer Vår stad då All right.

Ja. Då är vi här. Då kör vi. Nu var det inte Malin och Niklas som gingen säger. Nej det var ju bara total ljug. Vad hände? Ja, det kom in en ny person här. En person som har anlänt till Norteljepodden för att stanna. Vill du vara vänlig och presentera mig?
Jajamensan vi har ju Tobias Rydsheim, also known as Rocktobbe, gitarrist, musikant, kapellmästare i Wormwood och Månegarm Får vi säga så? Kapellmästare tycker jag är ett jävla bra epitet.

Kapellmästare och då är det alltså inte båtkapell eller sådana här kyrkliga kapell vi talar om utan du tänker någonting helt annat då förstår jag. Ja, musikant. Utöver det så är jag...

Också en del av Roslagen Media Group nu då. Så även journalist? Journalist. Och så kan jag även titulera mig som sidekick till Malin här på Norteljepodden. Och ni ska vara hjärtligt välkomna. Ja, det ska ni verkligen vara. Vilken jävla dag och vilken helg det har varit. Hur har din helg varit? Oh ja. Nej men det har varit en intensiv helg för mig. Och jag har ju både varit annorstädes och även här på lokalmark. Och då har det varit musik som har gällt. Från fredag till tidigt på söndag morgon. Jag har haft spelningar. Tre stycken faktiskt. Det är jävligt strångt. Med båda gängen. Men när ni spelade här i Norrtälje ja. Det var ju en magisk spelning För alla som var där. Jag fick ju inte komma in. Det behöver vi inte tjata så mycket om. Men det var ju väldigt tråkigt. Ja, vi hade ju folk här ifrån flera europeiska länder. Både grannländer och länder lite längre ifrån som var upp här. Och det var ju en speciell kväll. Många norteliebor kanske har Lite koll på att Månegarm och bandet Fredlös replokaler brann ner här i november. Och det blev ju ganska mycket skriverier om det där och det är ju en lång historia Men kontentan utav det hela var ju att det var... Otroligt stöd ifrån fans och andra tycker synd om det ekonomiskt stöd i det här och lite som tack för det så Anordnade vi en spelning där Månegarm, Fredlös och även Wormwood ställde upp på ett spel. Så det var på teatern här i Norrtälje och det var fullsmetat och jätteroligt. Ja, så var det med det. Vi inleder podden med en massa självreklam. Men det får man. Här får man säga nästan vad man vill. Hur har du haft det Malin? Jo, jag hade ju en jättefin helg. Jag fick ju inte gå på fredlös månegarm och wormwood. Men som sagt det behöver vi inte tjata så mycket om. Men jag fick ju vara med på efterfesten. Ja, vi sprang ju på varandra där på småtimmarna en liten skvätt. Jajamän Jag parkerade mig på Happy City Day. Och roade mig kungligt. Som jag gör. Ja, du har ju verkligen det där kungliga i dig. Nej vänta vad säger jag Så kan vi inte säga Men jag kan ju få kungligt i mig Det kan du få Säkert Det var inte så mycket kungligt I övrigt var Happy Shitty Day som är en superhärlig rockklubb I stan Men sen när vi sprang på varandra Det var ännu senare Och då var det kul, alltså som jag tyckte, jag pratar med mycket folk från Tyskland. Ja, just det. Vilka störst i Tyskland, Wormwood eller Månegarm? Ja, det här är ju, de som du träffade, det är väl primärt Månegarm-fans Men sen har det väl blivit så att många är fans av båda band. Och vissa har kommit in. Genom det ena bandet eller det andra bandet. Men det här var väl primärt MoneyGum-fans. Båda gängen är mycket i Tyskland. Jag brukar vara i lira i Tyskland säkert. Ja, jag vet inte. Det känns som det är tio gånger om året i alla fall. Med någon av konstellationerna. Men Tyskland är ett... Land med en stor befolkning och ett stort intresse för hårdrock. Vilket betyder att det finns väldigt många festivaler. Både små festivaler och stora festivaler. Så det blir många svängar dit helt enkelt. Men någonting som många inte vet. Är ju just att Sverige är ju jättestora exportörer av hårdrock. Verkligen. Det finns ju till och med någon dokumentärserie som gick på SVT som avhandlar just det här. Hur Sverige har varit... En av de största exporterna av hårdrock egentligen sedan 80-talet. Vill man så kan man ju backa bandet ytterligare. Tillsammans med Norge så är väl vi oslagbara, tycker jag. Men helt klart. Och sen finns det ju mycket annat man kan lyssna på. Man kan ju lyssna på Dolly Style om man vill. Det gör jag jättemycket trots att jag inte vill kanske. Jag har varit och sett Dolly Style live två gånger Jag kan väl i princip hela deras låtkatalog utan till. Hade du färger i håret? För du har ju långt hår Ja. Jag har inte färger i håret, nej. Nej, för det lite kutym där man ser att alla som går på konserter har rosa, blått eller lila. Nej, jag kör på rått färg. Ja. Nej, men det som ni kanske kan gissa är för att jag har en dotter i målgruppsålder. Och så har jag även tidigare jobbat mycket inom skolan som musiklärare och då springer man ju på sånt här dolly style och annat men jag måste säga det att man kan skratta åt den här tuggummi poppen och hit och dit men I somras när jag var på Grönan och såg Dolly Style. För det första så blev jag lite starstruck när de kom ut på scen. Och det är bara för att jag har blivit så matad med Dolly Style. Under många år här nu. Liksom varit passiv följare av deras vloggar och grejer. Jag har mött min dotter och kollat på det här. Men... Själva produktionen så som de framställde sig själva alltså det var väldigt väl repat det var superproffsigt så att jag hade behållning i det med rent professionella öron och tyckte att Det är inte katt skit. Bra. Det glädjer mig faktiskt. För jag såg faktiskt Dolly Style här i Norrtälje för några år sedan. I hamnen där? Ja det såg också. Och då tyckte jag inte det var riktigt professionellt. Så var jag lite sur också. Man kan ju bli det. Om man är lite tuff som jag och ska gå på Dolly Style. Ja det är klart. Så måste man sätta upp en barriär. De har ju haft en hel del medlemsbyten också under åren. Så också finns en dokumentär om OS, vet jag, tror jag. Ja, det var väl lite skandalösa skriverier och så vidare Men det känns som att hela konceptet har mognat lite. Och jag tror att de har hittat en line-up nu som i alla fall utifrån känns hållbar. Proffsiga. Bra. Men där har vi ju också en stor exportör av musik. Eller vi hade. Jag tänkte med Max Martin. Ja hela det gamla gänget Absolut. Det kanske inte heller många vet att det är svenska producenter bakom Backstreet Boys, Britney Spears och Christina Aguilera. Kate Perry och allt möjligt Celine Dion har de skrivit musik till. Det säkert sant. Det också. Vad heter han nu då? Max Martins Dennis Popp tronarvingen där han är lite yngre vad heter han Andreas han har ett smeknamn ett engelskt smeknamn strunt samma det som är roligt med alla de här för att För att sluta cirkeln det är ju att de är de flesta av dem är gamla hårdrockare precis inom olika typer av hårdrock han som den här skrev I kissed a girl till Kate Perry han är en gammal dödsmetalsångare och så vidare Ja, fint ändå. Så är det. Jag blir så jäkla glad nu på vårkanten. För det känns ju som att vi lever upp som människor. Kan du hålla med om det? Livet är inte lika motigt. Speciellt om månaderna. Framförallt. Det är där man märker det mest. Jag hatar inte att kliva upp ur sängen när solen lyser. Nej, det är rätt rart nästan Och även om man kanske inte har fått alla sina åtta timmars skönhetssön så känns det ändå som att det finns någon slags energireservoar att plocka från. Ja, och så blir man ju lite solkyst nu när man är ute. Man får en frisör faktiskt. Ja, det stämmer. Med det sagt så... Är det ännu inte riktigt så här att man kan motivera att lämna jackan? Jag gjorde ju det. Jag kanske var lite för snabb. Kvällstid framförallt Vi är inte riktigt i målen men vi närmar oss. Det är något som jag tror att många norrtäljebor med oss gläds över. Det tror jag också. Jag och mina barn gjorde lite av en premiär igår. Vi köpte glass. På Lorenzins gelato heter det så. Jaha, du menar köpa glass på det viset Ja Gå ner på stan och köpa glass. Ja. Det är ändå stort. Ja. Det är ett vårtecken. Det är det. Där märkte jag också att det var för kallt att sitta ute och käka glassen. Så till och med barnen sa att vi måste gå ut i solen. Men glassen gick ner, det var smarrigt. Alla var glada och nöjda. Ja, men det är bra. Gör vi reklam för ställen Ja det gör vi. Vi gör vad vi vill. Ja det finns ju en hel del bra glasshäng här på byn. Ingen har ju missat glassberget och den här lilla kiosken där utanför. Man kan sitta och titta på änderna och käka lite glass. Det så mysigt. Spilla lite strössel på byxorna och så kladdar man av det och så är det inte så noga med det. Det är väl ändå sommar i Norrtälje. Mm, eller... Varför inte ta en promenad till Kärleksudden? Där har vi också bra glassutbud. I alla fall en bra glasspott om inte annat. Exakt. Någonting som jag har funderat över när jag har varit ute på Kärleksudden. Har vi ovanligt mycket svanar i Norrtälje i år? Jag har inte varit ut där i närtid Jag vet ju att det har funnits ett problem med de här Kanada-gässen. Men nu snackar vi om klassiska fina svanar. Och jag tycker det är så otroligt många i år. De är överallt De är vackra att titta på. Är du rädd för svanar Jajamensan. Ja, men svanar har jag nog haft några sådana här möten med som har varit lite... Adrenalinfyllda. De har jagat dig? Ja, gjort lite utfall och jag har inte riktigt känt att de har varit så trevliga. Men de är fina titta på. Men egentligen så är det väl alla djur är inte det? När de speciellt har ruvar och grejer. Visst heter det det när de ligger på ägg? Häckar och ruvar och har sig. Jag är ingen biolog. Men då kan de bli helt galna. Min kompis har en duva på balkongen. Den duvan är säkert galen. Så här års är det ju det här med fiskmås man får passa sig för. När ungarna ramlar ner så kommer mamman där och skriker efter en. Jag har haft... Det är ett par vårar i rad. Jag har inte sett det hittills i år. Men precis där jag parkerar bilen så brukar det ramla ner en unge och en arg mamma som cirkulerar. Man går inte helt avslappnad där. Nej faktiskt inte. Men det känns som att i år kommer den stora måsolyckan som du ska skriva om i tidningen. Skopet. Kanske. Måsattacken Måsattacken på Måsattacken i Norrtälje kommer den heta. Djup artikel. Ja och ni kommer få veta mer där. Jag hade någonting väldigt smart som jag skulle säga innan vi kom in på måsar. Nu får du helt enkelt bara tänka att jag har sagt något smart. Ska vi bara klippa ihop det där? Ja men gud vad intelligent sagt. Ja men precis. Jo just det. Vi var inne på glassar. Då kommer du få en uppgift av mig här lite taget ur luften. Jag vill att du nämner... De fem bästa glasspotsen i Norrtälje. Och då menar jag inte vart man handlar glassen eller köper glassen och vilken glass man nu köper. Utan platser att sitta och äta glass på. För att det ska vara en bra glasspot så tänker man ju att det ska vara... Kanske... Någonting fint att titta på. Kanske... Att det finns... Du förstår nog, ska vara en bra vibe Ja Kanske inte bli störd heller Ja men där kanske Våra idéer går isär Jag är ju rätt social Och tycker det är kul Att prata med folk Och kanske bli störd Det beror på vad man gör. Om man sitter på en dejt kanske man inte vill prata med sin sura granne eller så. Okej då säger vi så här då. Fem glasspots och sen får du motivera i vilket läge det är en bra glasspott. Till exempel om du är på en dejt eller om du är där för att kanske hålla ögonen öppna ifall det kliver förbi någon riktig charmprins. Just det. Ett ställe som jag gillar som Tusan är vid Lommabadet Den här lilla badplatsen med grillplats. Fiskebryggan heter den så. Vigelsjöfrunbryggan kallar jag den. Den längre bort. Tänker du på den vid Gamla tvätten? Nej. Vigelsjöfrunbryggan. Har du sett henne, Vigel Sjöfrun? Jag är traumatiserad av Vigel Sjöfrun sedan the mid-90s. Har du sett filmen som de spelade in? Jag har faktiskt den på DVD. Du har det? Jag och min vän Elinor har spenderat ganska många timmar med att försöka leta fram den. Ja. Och nej men jag har ju, jag har den. Nice! Jag har den, för att jag känner han som har gjort den. Nej, fan vad mäktigt. Och som barn då, han var ju förälder till ett tvillingpar som jag umgicks väldigt mycket med. Och jag var ju i den åldern då där Vigelsjöfrun var läskig och aktuell. Och... Vi fick ju se på den där vid flertalet tillfällen. Och där och då var det ju någonting inom mig som gick sönder. Ja, men det är läskigt. Ja, du har sett den antar jag. Nej, jag har inte sett den. Men jag har ju hört alla stories och myter och sägner. Och velat sett den. Men när jag satt och letade i mitt allra största... Letperiod, då hittade jag en ett Youtube-klipp där de hittade spöken inne på Vigelsjögård alltså där är en förskola idag alltså mina barn gick ju där och det var ganska mycket tokerier där Ja, och hela hela området där nere kring Vigelsjögård och sen så Lomman då såklart ähm Det är historiska marker. Det har ju rört sig folk där sedan urminnes tider. Och det här med Vigelsjö, det känner säkert många till men där finns det ju en myt om Vigulfsjö och det där är ju lite omtvistat. Huruvida det har funnits en Vigulf eller inte. Det ska vi inte gå in på här nu för det här är inte historiepodden. Vi ska prata om bra glasspots så tar vi spökarna i en annan episod för där har vi säkert mycket vi kan prata om. Men då fortsätter jag. Spot nummer två. Valfri balkong i söderläge. Ja, okej. Jag har inte så svår att göra med så. Och spot nummer tre. Nya hamnen. Och sitta på trädbänkarna där. Just det. Och är det bra då om man ska vara lite för sig själv eller om man ska spana efter någon goding? Ja det här är ju perfekt spaningsområde. Där rör sig mycket folk. Och fä. Säkert någon så här pappalediga barnvagnsfarsor som du kan titta lite på. Ja, det var tre. Ja, och kärleksudden då. Såklart det är ju superfint där. Och sista, Borgmästaholmen. Borgmästaholmen. Det är väl en klassiker ändå. Tänk vad mycket kul man har haft där i ungdomen. Jag tänkte att jag skulle gå ut med en klassiker. Ja det är jättebra. Jag tycker att om jag får kommentera de här... Dina kandidater. Det får du verkligen göra Jag kommer inte kommentera alla men jag kommer säga att det här balkong i söderläge, jag tycker det låter tråkigt. Vet du varför? Nej. För att det innebär att äter du en glass på en balkong då är det troligtvis typ en sån här tråkig pigelin eller någonting som du råkar ha i frysen. Ja. Du går och spanar lite i köket och så bara, ja titta här låg det en glass och så sätter du det på balkongen och äter. Du har inte tagit med dig en stor såhär bägare eller någon mjukglasspryl och gått och satt dig på en balkong om inte den här balkongen ligger väldigt nära glasskiosken. Mm. Jag förstår hur du tänker men jag är ju också lite sån här hellre gröt tillsammans än oxfilé ensam människa ja jo jo förvisso jag köper det så i gott gott gäng och bra söderläge så kan en pigelin smaka ljuvligt okej hur är det med morgonsol då? Det är ju svinmysigt Då vill man ju dricka kaffe i det. Du äter inte glass på morgonen? Helst inte. Eller helst och helst. Nej, det gör nog bara när vi inte är där. Jag har ju för mycket snus kaffe på morgonen. Ja jag förstår. Jag har en bekännelse. Låt höra. När jag var i, vad kan jag, 80 för klass. Kanske mellan trean och fyran där någonstans. Blev jag ofta skjutsad hem till min farmor och farfar innan skolan började. För att mina föräldrar började jobba tidigt. Och då fick jag äta frukost där. Och då brukade jag hälla upp ett glas Coca-Cola. Det här var långt innan Coca-Cola Zero fanns och så. Det var riktig sockerinjection. I den Coca-Colan så skopade jag över några skopor glass. Och det blev en ohelig mix där i. Så det här var det innan plugget frullen? Ja, faktiskt. Det är oklart vad hälsocoacherna skulle sagt om det idag. Men få tänka på att det här var 90-tal. Ja det var helt annat då. Och det var annat. Det var skogaholmslimpa och det var marmelader och det var glass och Coca-Cola Oboj. Hela den biten. Men jag klarade mig utan diabetes. Ja, det tycker jag var bra jobbat. Ja. Men visste din mor och far om det här? Nej det tror jag inte. Jag tror att det var en sån tid att det fanns ingen anledning att rapportera det. Nej såklart. Nej utan jag käkade och sen gick jag till plugget så kom jag hem från plugget och käkade en skogaholmslimpa. Sen när din mor och far lyssnar på det här så kommer de få en chock. Ja men... Eller så kommer det visa sig att alla... I din familj jag har dragit en cola och glass på morgonen. Kanske. Nej men det fanns, vadå? Det var väl många vanor som... Rent generellt i samhället var accepterade då som inte är accepterade nu. Jaha, gud ja. Kanske inte bara nödvändigtvis kring vad man stoppar i sig utan många. Det är väl också en klyscha att prata om men hur man sprang in och ut hos varandra och åt mat hos varandra och man hade inga mobiltelefoner och var ute i skogen och byggde kojor tio meter upp i ett träd och så vidare. Det var ju inte samma kontroll på ungarna då. Nej, det var det ju inte. Men det kändes som att min mamma tvingade i oss marmeladmackor. För hon tyckte att det var det man åt. Ja, det var supergott. Jag kommer inte ihåg vad den här marmeladburken hette, men jag kommer ihåg hur den ser ut. Det var en rund burk vit och orange i färgerna. Och sen marmeladen, det var som strimmor av apelsinskal i. Ja, men det var ju den klassiken. Ja, det är en riktig... Det är liksom... Det är så det ska vara det är svensk kultur på något sätt som har försvunnit och jag kommer ihåg när jag var liten och inte kunde öppna de där burkarna så fick man ju ta hjälp av pappa det var ett jäkla bekymmer till och med det har man ändrat idag men fan vad gott var det var det finns det någonstans man kan gå och käka en sån här klassisk 90-tals frukost här i stan Eller är det någon som kan erbjuda det? Det enda jag tänker på, jag vet inte ens om det finns kvar men där vid Volvo fanns det väl ett morgonfik. Jag vet inte om det är borta eller inte men det är det enda stället som jag kan rycka ur luften och tänka mig att där fanns. För jag kommer ihåg att det var väldigt... Household Där Det finns säkert de som vet Mycket mer om det här än mig Kanske någon av er som lyssnar Jag kan ha fel Det tror jag inte Jag har bara sett att det finns Men that's it Jag tycker vi gör så här Att lyssnarna Lyssnarna Hör av er. Berätta. Vart kan man käka 90-talsfrukost någonstans? Eller kan du kanske själv? Vi kommer på besök Vi kommer på besök och kanske poddar under en frukostsittning med dig. Den utvalde lyssnaren. Men då måste man ha med alla de här delarna. Det ska vara den här marmeladen med bitar i. Den får inte missas. Det ska vara oboj. Varm eller kall? Och det ska vara strimmor. Just det. Heter ens strimmor. Eller bitar. Avlånga bitar För bitar tänker jag att det är mer klumpar Chunks. Chunks. Men ja. Och boj. Rostmacka ska det vara. Och så käkar man ju gärna på marmeladen ska det ligga ost. Marmeladen ska ligga på osten. Nej tvärtom. Du ska ju liksom stänga in marmeladen med osten. I vilken del av Nortellie växte du upp? Jag gjorde ju inte det. Jag är ju invandrad. Precis. I Nortellie, om jag tar en Nortellie-podden, då äter man... Då ser det ut så här. Det är mackan, antingen rostmackan eller skogaholmen. Smör och det ska vara lätta För det annat fint fanns inte på den tiden och sen så är det ost och då är det antingen grevéost eller herregårdsost och så ska det vara en slalombacka i osten inte färdig skivat får det vara med en osthyvel som har sett bättre dagar gärna som är helt sne för att den är nedtryckt Ja gärna. Och den förvaras också i kylskåpet. Och i kylskåpet finns även batterier. Just det. Alltså det där har jag så jäkla svårt. Men det är en sån här gubbgrej. Det är bara män som gör så. Alltså smörkniv på smörpaketet i kylen. Ja kör jag med fortfarande. Det är så? Alltså jag tycker det är så märkligt. Ja, men det... Inte bara att det är märkligt utan det handlar om lathet också. Det är det. Och som sagt även osthyven har ju sin plats ibland på osten. Ja, precis. Det hör till. Vill man vara lite fin så kan man slå in det här i en påse. I en fryspåse. Osten tillsammans med hyven. Det ligger färdigt att bara plocka ut. Ja, men i alla fall. När du har en När du har skalat av en skiva ost och slängt den på mackan då smäller du på, eller smetar på med ett ordentligt kladdigt lager apelsinmarmelad. Och boj till det. Ska den vara kall eller varm? Nej, men den får nog vara kall för mig. På sidan av det här så häller du upp... En tallrik med mjölk och i mjölken ska det få simma omkring antingen Kellogs Frosties eller kalaspuffar. Ja, alltså det har inte jag ätit på 35 år. Nej, då tycker jag att vi ska göra slag i saken och göra det någon gång tillsammans Malin. Så får det bli. Grönsaker och sånt är det någonting man ska ha till den här frullen? Nej, men det gifter sig inte med marmeladen. Och inte med puffarna heller? Nej det gör det inte. Jag tycker vi spar grönsakerna till skollunchen. Ja. Har du någon bra lunchidé när man ändå är ute och ska äta den här goda maten? Då sitter man i plugget och käkar lunch och då är det stuvade makaroner med falukorv och mycket ketchup. Kan funka till köttbullar också. Just det, men det ska ju vara falukorv. Ja, och sen röd mjölk. Ja. Och sen när du har druckit mjölken så ska du inte torka dig heller runt munnen utan du ska ha den här lilla klassiska mjölkmustaschen. Just det. Men hade du det så här när du var liten att man var tvungen att dricka ett glas mjölk innan du fick något saft eller något sött i samma glas som man inte diska ur? Jag har inte direkt några sådana minnen faktiskt. För vi hade ju någon slags regel för att det var ju så nyttigt med mjölk som var i förr i tiden. Då fick man ett glas mjölk och sen utan att skölja ur glaset fick man ett glas vatten eller saft Så den såg ju ganska kontaminerad ut. En grej som jag har trott var säreget för 80-talisterna som jag har insett Pågår än idag. Kanske innan 80-talisternas tid också, jag vet inte. Men det är just det här när man har druckit upp mjölken så tittar man längst ner i glasbotten och så ser man en siffra där. Och den siffran bestämmer då din ålder. Just. Och då var det ju häftigt att vara typ 18. Det var ju svinkolt. Det där gör mina barn idag. Ja. Ja, det har jag hört också från mina år i skolan och egenskaper av föräldrar. Så det är en fin tradition som lever vidare? Ja, jag tycker det. Men till exempel rökrutan försvann ju. Mm, det gjorde det ju. Och det är väl kanske bra egentligen Ja, det är väldigt bra. Men det var ju typ det enda coolaste stället vi hade på skolan. Jag var sällan där. Jag var ju inte rökare heller men jag lärde mig att, får man säga sånt här i podden? Förmodligen inte. Men det var ju så, så det var va? Ja. Vi bara skildrar ju historien. Man kunde lära sig att ta halsblås genom att... Suga på den här cigaretten och sen säga pepparkaka på inandning. Pepparkaka. Och då skulle man då få ner det här i lungorna och efter det så börjar man hosta väldigt mycket. Jag säger inte att jag gjorde det här och jag vill understryka många gånger det är bra att den här rökarkulturen börjar mattas av. Börja inte röka. Det är inte skadligt Det är jätteskadligt. Ja det är bra dumt Men det var annat tänk då. Och som sagt det var ju lite tufft att hänga i den där rökrutan. Trots att man inte rökte. Så fick man bara vara med. The cool kids. Ja det figurerade många häftiga personer där. Ja precis. Men det var en fin jäkla tid. Och vill man då bjuda in oss på en sån här jäkla dunderfrukost då kan man ju skicka till Norteliepodden på Instagram eller på Facebook eller skicka till mail till vad det nu heter Norteliepodden alltomnortelie.se vi ser fram emot att få kontakt det är som en liten tindesökning här fast frukost frukost En frukostdate? Det är det vi vill ha. Ja, men det är ju själva frukosten som vi dejtar. Det är ju inte människan bakom frukosten. Nej, men vi ser gärna fram emot att träffa den personen för det vi tycker är ett roligt initiativ som du kommer att ta. Ja, precis. Är det så att människan är en förlängning av frukosten eller är frukosten en förlängning av människan? Gud vad djupt och fint sagt. Det är sådana här stora frågor som vi diskuterar här i Norteljepodden. Jajamensan. Som ni får höra en gång i veckan med Malin och Rocktobbe. Jajamensan. Kommer du alltid kalla dig själv Rocktobbe nu i podden? Jag vet inte. Jag har inte riktigt bestämt artistnamn här i podden. Eller kommer det bli Podd-Tobbe? Ja. Det är väl lite roligare. Så har du flera olika. Bara byter keps. Ja. Poddhobbe. Men det festliga är att vi inte kommer vara så mycket inomhus. Det vill vi ju inte vara. Eller vi kommer vara inomhus på andra ställen. Ja. You tell me. Ja. Du som är den stora bossen här. Ja. Jag sitter ju här med min kräkla och min krona. Ja, få helt enkelt bara anpassa mig. Ja, så att man kan kontakta oss om man vill vara med också. Så gör det. För vi tycker det är superkul. Kom hit och prata lite om dig själv. Eller så kommer vi till er. Och prata lite om dig själv. Eller om oss själva kan det också bli Eller oss själva. Ja, så kan det komma att bli. Har du några farhågor inför poddandet? Nej det har jag inte. Jag känner mig oerhört bekväm bakom en mikrofon och i det här att bara sitta och blaja och gagga. Vi kan prata högt och lågt. Det kan vi. Vi kan gå in på de djupaste mest existentiella frågorna om ni önskar. Oj, vad hände nu? Nu tror jag att det stängts av. Det gjorde det inte. Vad var det som knäppte då? Det kanske är spöken. Äntligen! Det är ju ett gammalt hus det här. Och så har vi pratat om spöken så har vi bjudit in dem. Det är ju så det brukar funka. Jag tänker mig att vi kommer fortsätta på det här temat ett annat avsnitt. Ja, kanske från mitt favorits glassställe. Är det ett spökställe? Ja, det är det. Ute vid Lommabadet där. Ja du menar så. Vigelsjöfrun Bryggan. Just det. Och det är ju nära till Vigulfs stora gravsten som han har där. Precis. Det känns ju ganska hemsökt hela området. Ja, det är ju det. Skulle du våga gå där mitt i natten själv? Nej. Inte jag heller. Jag skulle absolut inte bada där. Inte vid den bryggan och när jag är sommartid vid lommarbadet tillsammans med min dotter och hon ska bada då säger jag hela tiden inte för långt ut och jag vågar knappt gå Djupare än till knäna så att jag är nära till stranden. Är det att du är svinrädd att någon kommer att greppa tag i ditt ben? Ja det är jag. Och det här gäller inte på andra badplatser men på Lommabadet. Det är bara där. Och då får du ändå tänka att jag är en stor och stark och tuff hårdrockskille. Men jag är ändå rädd för det där vattnet. Ja, men då är det fan det ligger grejer bakom där alltså. Ja. Alltså man är lite sugen på att hitta något dykarsätt. Vad tror du man skulle se om man skulle dyka ner där med kamera och allt? Det vill du inte veta Malin. Det är så pass. Jag tror att det lurar. Riktigt hemska saker där. Jag har paddlat från Lommarbadet till Malstasjön och genom ån där via Ludden vid ett par tillfällen Både i modern tid och som yngling. Det är väldigt viktigt då att sitta still i båten eller kanoten. Gjorde du det? Ja av nämnda anledningar. Man vill inte välta i det där vattnet. Jag fattar. Det där osaliga mörka vattnet. Men det finns ju mycket, mycket spökhistorier och hemsökta hus runt omkring. Rånäs slott är ju ett av dem. Har du varit där? Ja och nej Jag har varit där men inte inuti där. Jag har varit uppe i det där läskiga rummet som man kan få sova över i om man är tuff nog. Vilket intressant. Jag tänker att... Jag tänker nästan att vi ska ha ett helt avsnitt som vi ska dedikera till sånt här. Där vi kanske kan bjuda in lite experter och sånt. Vad heter killen som har Instagramkontot Offerkast? Han heter Petter. Petter han känns ju som en kung på ämnet. Det är han och hans lillebror är riktigt vass också. Vad tror vi? Blir det ett avsnitt med Petter kanske? Vi får se. Petter och spöken. Vi kan ta och grubbla på det här. Det finns nog lite trådar som jag kan rycka i spökbranschen. Det är jäkligt bra kontakter att ha. Är du en öppen person? Har du sett spöken? Ja det har jag. Men som du märker så försöker jag hela tiden byta samtalsämne här nu och det är inte av ovilja utan det är för att jag tänker att vi ska göra en podd special där vi är lite mer uttömliga heter det så. Vi tömmer ur oss på det som vi har. På ämnet. Jag tror det kommer ganska mycket. Det kanske blir som en serie. Kanske det. Om ni lyssnare tycker att det här låter intressant. Ring 0176. Finns det några betalnummer kvar? Kommer ni ihåg att det alltid fanns i tidningar förut? Det fanns sex nummer Man kunde ringa och lyssna på roliga skämt. Nej, det var 0771. Ja, och 118 också Var det det? Ja, men det var heta linjen väl? Kanske det var. Men 118 och sen någon siffra. Jag kommer i alla fall ihåg när SOS hade 90 000. Just det. Var du också rädd för att inte komma ihåg alla siffrorna? Ja, jag var väl mer rädd för att någonting skulle hända. Jag skulle behöva använda det numret i sådana fall. Men det är klart att det var ju en lättnad när de introducerade 112. Det måste jag säga. Det kan ju till och med en apa komma ihåg. Ja, nästintill Fast kanske inte ens det när man är orolig och uppe i varv. Nej men nu finns det ju så här på mobiltelefonen en snabb snabb eller vad heter det? En knapp. Tryck så här så kommer det fram. För det är så här minnen jag också har från barndomen. Att man var så jävla rädd att det skulle hända någonting. Tänker man att jag inte kommer ihåg hur många nollor det ska vara i 90 000. Hur många är det då? 9 noll då har vi en nolla. Det borde vara fyra Tre till, ja. Men när man var liten kanske det var lite svårt med antal. Ja, jag har fortfarande svårt för det här med siffror. Men vad händer om ringer 90 000 idag? Kopplas man då till 112? Nu blir det en killgissning fast ett påstående. Jag vet att det var så en period i alla fall. I övergångsperioden. Hör nu att jag säger att jag vet att det var så. Egentligen, det här kan vara ett fabricerat minne. Men jag vet att det var så. Men hur är det nu? Ska vi prova på en gång? Och ringa? Ja, det kan vi göra. Jag vågar faktiskt inte. Är du rädd att du inte kommer ihåg alla siffrorna eller? Ja precis. Jag är rädd att få skäll. Eller hur, ja. För det är också det man alltid har hört. Att man ringer med en onödan kommer du få skäll. Ja, en gång hade vi varit på skolan, eller medskolan på Rimbo Leisure Center, Rimbo badhus. Eller om det var med fritids eller vad det nu kan ha varit. Jag var barn i alla fall. Och sen så när vi gick då över busstorget och skulle till Norrtäljebussen. Så stod det där en telefonkiosk Och där tryckte jag 9-0. 0-0-0. Ja, det skulle jag inte ha gjort. Jag lät luren hänga också. Får man göra så? Nej det får man inte. Är det här en rekommendation till er lyssnare? Nej det är det inte heller. Det är bara jag som lättar mitt hjärta för min barndoms synder. Men du fick alltså ett svar? Nej jag bara lät luren hänga Och då var den linjen upptagen helt plötsligt. Ja, de svarar väl där och tänkte att nu har det hänt någonting i Rimbo. Och än idag kanske de sitter där och undrar vad fan hände i Rimbo den där dagen? Förhoppningsvis så är det här preskriberat. Om du som lyssnare är juridiskt kunnig så skicka gärna in ett litet meddelande Vad kunde det här ha fått för konsekvenser för mig som låter säga att jag kanske var sju år? Ja det är då de här tokigheterna händer Ja det är det Men hur nice var badet på Rimbo Leisure Center Det var väl roligt Men nu för tiden när jag har varit där, jag vet inte om det är anläggningens fel eller om det beror på mig. Men jag tycker att det är fruktansvärt kallt där. Men jag tycker att det är kallt i alla badhus nu för tiden. Det kanske är oss det är fel på då. Möjligt, men det känns som att de har dragit ner lite på värmen. Det skulle nog kunna vara så va? Här behövs det egentligen en folkresning. Ja. För jag gillar inte att gå och frysa ett badhus. Nej det är så himla... Besvärligt. Det är det. De uppvärmda polerna är inte riktigt uppvärmda. Och så har man legat ändå i den här ganska förhållandevis varma vad heter det? Simskolepolen. Ja, den som alla kissar i och värmer upp ordentligt. Ja, men den här längst in på badhuset nu. Ja och så har man plaskat där lite med dottern. Och sen vill hon till den stora poolen. Och ibland har det hänt att jag är en tråkig pappa och säger Nej, det är för kallt Vi ligger kvar här i den varma poolen. Det har jag också sagt faktiskt. Ja och sen... Vid andra tillfällen har jag fått tänka att jag måste se till hennes bästa här. Och att hon ska få öva och vara glad och utvecklas. Så då hoppar jag i den där stora poolen och rör inte på mig så mycket. Det är ju fel. Jag ska ju röra på mig mycket för att få upp värmen. Men det är svårt det där. Man liksom fryser ju till. Ja, precis. Men du har ju pratat om kallbad med mig förut. Och det ska vi också göra. Ska vi? Här i podden? Ja! Det är liksom bara att hänga med. Och då väntar du. Nu står ju sommaren och knackar på dörren men det är fortfarande kallt vattnet. Det jättekallt vattnet. Men kan vi inte ta det här i november eller någonting? Ja, men det är ganska nice nu. Om man tänker att det är ganska varmt i luften men det är iskallt i vattnet. Och sen finns det ju chans att återkomma. När det är riktigt snöigt och jäkligt. Ja, just det. Men jag tänker att vi ska utsätta oss för det här jobbiga. Det blir best content. Ja, det blir det. Men man kan se lite fräsch ut i solskenet Eftersom vi filmar mycket sen. Ja, men jag har ju svart bälte i att Att manipulera videomaterial i efterhand. Så att du kan få ett riktigt julig glow. Bra det vill jag ha. Och så gärna om du skär av lite av mammakylorna som jag har kvar. Vi kan köra från axlarna uppåt då. Ja, det blir skitbra. Så är alla glada och nöjda. Men skulle du våga hoppa i plurret idag? Ute? Det är väl typ 6-7 grader? Jag är ju inget fan av att bada kallt Men för den goda sakens skull så har jag väl inget val antar jag. Så det här handlar inte om mig. Nej, du har en större uppgift nu. Mm, precis. Folkbildare. Det är det du är? Ja. Och vad är liksom din drömskop? Har du något sådär, fan vad jag... Vill du lösa Palme-gåtan? Jag är ju född 1987. Och Palme dog ju 86. Så jag har ju egentligen ingen relation till Palme som politiker. Och hade jag varit född ett år tidigare så hade jag heller inte haft det. Nej det hade du inte. I och med att jag skulle vara så ung. Nej men det är väl klart att man... Att det finns vissa sådana här inriktningar inom journalistik som skulle vara lite mer lockande. Och det är ju just de här lite mer edgy grejerna. Sanningen ska fram prylar. Men så här på rak arm så har jag väl ingenting som jag går och grubblar på. Ja på internationell nivå då. Så tycker jag väl att man ska release the Epstein files och jag vill ju också veta lite mer var det de går och hemlighetshåller det här med the UFO files och alla de där bitarna egentligen alla sådana här Hemligheter som det har figurerat Konspirationsteorier kring For your information Jag är ingen foliehatt Nej det är ju jag Jag är ingen foliehatt Men jag tror att det finns anledning Att gräva lite I mycket av det här Och nu är det ett år kvar Men då tänker jag att du kommer vara så jäkla varm i kläderna När Elvis Presleys dödsattest Ska släppas Mm Det där har jag missat. Ja, 2027 kommer all information om hans död släppas. Och jag hävdar ju, och det bestämdes att han aldrig dog då. Okej Ja. Jag är inte så insatt i den biten Men däremot Kurt Cobain, där har det börjat bubbla lite igen. Har du hängt med i det? Jag tror jag släppte det också ganska... Inte tidigt men av ren självbevarelsedrift. För jag tyckte det var ganska tungt. Jag gillade ju Nirvana. Jag hängde ju med på den tiden när de var the shit. Och så tog han livet av sig. Så jag tyckte det var jobbigt. Ja, det förstår jag. Jag har ju också en oerhörd kärlek till Nirvana sedan jag var ung. Viktigt band för mig. Men jag var väl kanske för ung då för att känna just det här emotionella. Greppade väl inte riktigt det där då. Så det har ju mer blivit ett spännande case för mig. Hur som helst så har de ju börjat rycka lite i trådarna igen. Och det kan man läsa om på nätet om man intresserad. Det är ju spännande. Ja, men det är ju svinspännande sånt där. Tänk om du skulle kunna lösa alla konspirationsteorier bara, en efter en. Ja, men vi lever väl i mångt och mycket i någon slags upplysningens tid. I och med att vi har blivit så sammankopplade i hela världen. Och alla olika sådana här diskussionsforum och sånt där. Som det förvisso kommer ut mycket skit och false flag och fake news och sånt där i. Och inte minst nu med hela AI-boomen och så vidare. Det känner alla till. Men att mycket kommer också till ytan. Just. Och det är väl just de här stora händelserna som... Är lite omtvistade som är extra spännande och kanske få ett svar på. Exakt. Och jag som sitter och väntar på sanningen om Elvis Presley. Och du tror då att han dog aldrig utan han drog sig undan. Ja. Jag tror att han stack ifrån allting och liksom fejkade alltihopa. Jag känner mig lite dum nu för jag borde veta mer om det här än vad jag gör. Men kan du ge en liten kort brief på det här? Elvis Presley, precis som många andra musiker och artister, hade ju inget behagligt liv. Utan han satt ju fast, han var ju som en fånge i sitt eget artistliv. Med sin manager som tog alla pengarna bestämde man man göra ljög för honom Att han inte fick åka utomlands för att Colonel Parker skulle bli arresterad om han lämnade USA till exempel. Och sen så blev det ju det ena med det andra om man säger så. Mer kändiskap upp och ner, fram och tillbaka Det blev substanser. Och jag tror då att Elvis hittade en utväg. Och sen var det också, det finns ju konspirationsteorier också om att han samarbetade med polisen och att det haffades maffiga medlemmar och att det fanns ett prisbas huvud. Det är ingenting riktigt som jag vågar uttala mig om så. Jag förstår och bara spontan reflektion på det här, det här är ju inte helt unikt. Rent historiskt bland människor I showbiz Det känns som att den här Den här storyn har man ju hört Lite förr På ett eller annat vis Jag vet inte om det här Till och med kanske Hur var det här med Avicigate Ja Ja men han hade ju också ganska Väldigt jobbigt För showbiz kan ju vara fruktansvärd Man får ju liksom se Ja Man får ju se ytan. Man får ju aldrig se bakom kulisserna. Nej precis. Vi får se då. Spännande med Elvis Presley. The king of rock and roll. Yes. Många har ju själva velat klistra på sig det epitetet. Senast är det Mello va? Vem gjorde det då? Var det inte Korslagda? King of Rock'n'Roll. Så kanske det var. Men vem har axlat Elvis roll där tycker du? Jag vet inte om han... Kan det finnas flera King of Rock'n'Roll? Inte samma era tycker jag. Då var det ju han. Det finns ju Prince of Darkness och det finns ju... Lord Hård och alla möjliga. Men jag tycker ändå att Elvis ska få vara själv på den kungatronen. Ja, jag tycker också det. Sen så finns det prinsar och det finns drottningar och det finns prinsessor och det finns hovnarrar. Och många som försöker komma dit men lyckas inte. Tobias Rydh säger en av dem. Ja, vi får se då. Känd från Nortelie-podden. Så kan det vara, men who knows? Vi vet inte vad som händer imorgon. Nej, det ska bli spännande att kliva upp imorgon och se vad världen har att erbjuda. För jag tror nästan att vi måste börja avrunda. Ja, jag tycker att vi avrundar det här. Nu har ni fått bekanta er med mig lite grann. Och jag och Malin kommer som sagt att ta er igenom era tråkiga vardagar. Eller ni kanske har väldigt roliga vardagar också, vad vet jag. Vi kommer finnas där med er i era öron. Och det vore ju väldigt kul också om ni som lyssnar. Och prata lite med oss. Och skicka vidare det här till din polare och säg du måste lyssna på Nortelliepodden. Det är så himla charmiga programledare där och de har så intressanta saker att säga. Ja, kör. Ja, jag tycker det. Väldigt klokt sagt. Nu får vi det här att växa. Tack för de fina orden Tobias och tack för att ni har lyssnat. Tack för att jag fick komma hit och vara här med dig idag. Ja, och sen får du komma tillbaka. Jag kommer. Kloka ord. Ja, men tack för att ni har lyssnat på återhörande. Okej over and out. Adios.