Under sitt sista sammanträde för året har kultur- och fritidsnämnden i Norrtälje fattat beslut om mottagaren av det nyinstiftade jämställdhet- och inkluderingspriset samt om anläggningsbidrag för 2026.
Kultur- och fritidsnämnden avslutade sitt sista sammanträde för året med beslut om ett nyinstiftat pris, omfattande anläggningsbidrag för 2026 och förlängning av flera centrala verksamhetsavtal.
Vid sammanträdet den 11 december på Sportcentrum i Norrtälje beslutade nämnden att tilldela det nya jämställdhet- och inkluderingspriset till Jonas Nilsson från SFFF.
Priset syftar till att uppmärksamma insatser som bidrar till ökad jämställdhet och inkludering samt motverkar diskriminering i kommunen.
Annons
Nämnden beslutade även att skjuta upp avgörandet om Idrotts- och fritidsstipendiet och förlänga ansökningstiden till den 1 mars 2026.
En stor del av mötet ägnades åt beslut om anläggningsbidrag inför 2026.
Totalt fördelas flera miljoner kronor till idrottsföreningar, kulturföreningar och samlingslokalhållande föreningar som äger eller arrenderar sina anläggningar.
Kultur- och fritidsnämnden beslutade också att förlänga verksamhetsavtal med tre aktörer. Norrtälje Naturvårdsstiftelse får ett nytt treårigt avtal från 2026 till 2028.
Samarbetet med Färsna 4H-klubb förlängs till och med 2026, med höjt bidrag, och även Roslagsblomman får sitt avtal förlängt ytterligare ett år för att fortsätta stötta barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer.
När Rydbergs Trätunnor stod inför att lossa en leverans med tunga tunnor i djup vintersnö var behovet akut. Företaget efterfrågade hjälp i en Facebookgrupp – helst någon stor och stark. Responsen lät inte vänta på sig och en halvtimme senare dök Ivan från Ukraina upp på Rydbergs trätunnor – sedan dess är han en nyckelperson för företaget.
Rydbergs Trätunnor är ett familjeföretag i Roslagen som arbetar med återbruk och tillverkning av trätunnor i furu och ek. Verksamheten bedrivs från det egna tunnbinderiet i centrala Norrtälje, där traditionellt hantverk kombineras med hållbar produktion och återanvändning.
Det hela började med att en lastbil med tunnor anlände från Skottland mitt i vintern. Lossningen skulle ske i djup snö och arbetsbördan bedömdes som väldigt tung.
Annons
Företaget lade då ut en enkel förfrågan i sociala medier om hjälp med arbetet. Kort därefter tog Ivan kontakt, och det som började som tillfällig hjälp blev starten på ett längre samarbete.
– Tio minuter senare hörde Ivan av sig, och en halvtimme efter det stod han här, berättar Caroline Lagersparre Rydberg, delägare i familjeföretaget.
Ivan är en av ukrainarna som lever i Sverige på grund av Rysslands fullskaliga invasion av landet.
Det som började som ett tillfälligt inhopp på Rydbergs Trätunnor blev snabbt något helt annat. Sedan den dagen har han varit kvar och blivit en nyckelperson i verksamheten.
– Han har storlek 50 i skor och har hållit på med kampsport. Han är stark som en oxe, säger Caroline och skrattar.
Mer än bara muskler
Med tiden blev det tydligt att Ivans betydelse för företaget sträckte sig långt bortom det fysiska arbetet.
Annons
– Hans största styrka är inte bara att han är stark. Det är Ivan som har rekryterat våra andra ukrainska medarbetare. Han pratar bra engelska, tar ansvar och har varit drivande i kontakter med ett tunnbinderi i Moldavien. Det hade vi aldrig klarat utan honom, säger Caroline.
Ivan har i dag en samordnande roll i det dagliga arbetet och har haft en viktig roll i rekryteringen av ytterligare tre ukrainska medarbetare.
– Det här hade vi aldrig kunnat göra utan Ivan, säger Caroline.
Rekryteringen av ytterligare medarbetare har ibland skett under oväntade omständigheter. Efter Ivans första sommar på företaget placerades han av Migrationsverket tillfälligt på en flyktingförläggning i Boden, men dragningskraften till Norrtälje fanns kvar.
– Han ringde och sa: ”Hello, this is Ivan. I’m in Boden and it’s very cold. Can you help me, please?”, berättar Dan Rydberg.
Samtidigt hade företaget behov av arbetskraft för att riva och iordningställa en nyinköpt gård i Söderby-Karl. Ivan återvände, men den här gången tillsammans med Sergei.
– De gjorde hela grundarbetet på gården. Det var ett fantastiskt jobb. Det hade tagit flera år, säger Caroline.
Ett samarbete som kräver struktur
Boendefrågor och etablering har lösts i samarbete med bland annat Campus Roslagen, Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen. Anställningarna har hittills varit tidsbegränsade, men målet är tydligt.
– Vår ambition är att de ska bäras helt av oss på sikt, säger Dan Rydberg. Ivan och Sergeis nuvarande kontrakt gäller till augusti nästa år, därefter vill vi anställa dem fullt ut.
För företaget, som är starkt säsongsberoende, innebär det också ett ansvar att hitta arbete året runt.
– Vi jobbar hårt för att kunna behålla dem även under lugnare perioder. Vi måste alltså vara flexibla med arbetsuppgifter, säger Dan.
Ett nytt liv i Sverige
I Ukraina var Ivan kickboxare och boxare och utbildade sig inom svetsteknik, vilket han sedan arbetade med i Polen.
När han kom till Norrtälje var det andra gången han tvingats anpassa sig till ett nytt land och ny kultur. Ivan beskriver omställningen som krävande, men också oväntat smidig.
– Det här är andra gången jag bygger upp ett nytt liv, men Sverige har varit mycket lättare. Kulturen här liknar den ukrainska mer än den polska.
Hur har du blivit mottagen i Norrtälje?
– Jag har blivit väldigt väl mottagen i Norrtälje. Människorna är snälla, och jag är tacksam mot Dan och Caroline som gav mig jobb, säger Ivan.
Har du varit i Ukraina sedan kriget bröt ut?
– Nej, om jag åker tillbaka kan jag inte komma hit igen. Jag har min familj här och vill se mitt barn växa upp.
Mer än arbetskraft
För Rydbergs Trätunnor handlar engagemanget om mer än produktion.
Caroline Rydberg berättar om betydelsen av de ukrainska medarbetarna. FOTO: Nicklas Salmin
– För mig betyder det här väldigt mycket på ett personligt plan. Att kunna hjälpa människor som flytt från krig, det går rakt in i hjärtat, säger Caroline.
Ivan själv sammanfattar betydelsen enkelt:
– Dan är den bästa chef jag någonsin haft.
Men Dan är snabb på att fylla i:
– Det säger kanske mer om Ivans chefer i Polen och Ukraina än om mig, avslutar Dan.
Sebastian Hällman, 24, föddes i Norrtälje, har CP-skada, streamar schack för tusentals tittare och sålde flest biljetter av alla kreatörer på DreamHack. FOTO: Privat
Sebastian Hällman, 24, föddes i Norrtälje, har CP-skada, streamar schack för tusentals tittare och sålde flest biljetter av alla kreatörer på DreamHack. Nu kliver han in i arbetslivet som nyexaminerad ingenjör från KTH.
Han beskriver sig själv som en rospigg med lång pendlingstradition, ett hjärta i schacket och en vardag där gaming, teknik och funktionsvariationer vävs ihop till en egen väg.
– Min resa genom studierna har varit lite annorlunda på grund av mina förutsättningar, men det har inte varit några större hinder, säger Sebastian Hällman.
Annons
Han berättar hur anpassningar i skolan på grund av CP-skadan, digitala lösningar och en viss förlängd tid på uppgifter gjort studierna genomförbara men roliga. Från så kallad rörelsehinderanpassad utbildning (RH-klass) i lågstadiet till ”vanlig” utbildning i gymnasiet och vidare in på en av Sveriges mest prestigefyllda teknikutbildningar – KTH.
Schacket – och hur tekniken gör det möjligt
När samtalet glider in på hans schackspelande blir det tydligt att passionen är djup. Men vägen dit har inte varit självklar.
– Det största hindret är ju min brist på kontroll av musklerna. Min finmotorik existerar inte, så att använda en datormus och flytta pjäser går ju inte, berättar han.
På brädet säger han sina drag högt och får hjälp. Digitalt använder han permobilens joystick som mus via Bluetooth, en lösning som gjort spelandet möjligt. Talet, berättar han, kan också vara ett hinder när världen rör sig snabbt.
– Det är inte jättelätt, då man oftast har några få sekunder innan folk swipar vidare.
Samtidigt bär han på erfarenhet av missförstånd och fördomar.
– Den största missförståelsen är att folk inte riktigt vet vad man har och bara antar saker för att man sitter i rullstol och pratar otydligt. Man har ju sett i chatt och kommentarer att man har elva olika diagnoser man inte visste att man har, så att säga.
Annons
En kärlek till komplexiteten
Schackintresset växte redan som barn. Pappan lärde honom grunderna, och i högstadiet ville han hitta en ny hobby.
– Jag gillar komplexiteten i det. Det är svårt att förstå om man inte är insatt, men man kan få riktigt vackra situationer som inte syns på ytan.
När han hittade SS Gambit i Norrtälje blev det starten på ett långvarigt engagemang.
Streamingen och vägen till DreamHack
Streamingen började under pandemin, mitt i online-ligor och långa schackkvällar. Twitch blev hemmaplan, även om vägen till större publik gått via andra plattformar.
– Jag har väl väldigt få som dyker upp ofta, men de som gör det är väldigt schyssta och det är bra stämning, säger han om sin community.
Genombrottet kom oväntat: han bjöds in till välgörenhetsgruppen ”Helful pictures” och plötsligt stod dörrarna öppna till DreamHack, där han slutade som den kreatör som sålde flest biljetter.
– När jag kom in tänkte jag ”säljer jag tio biljetter är jag nöjd”. Bollen missade ribban med bra avstånd, kan man ju säga.
Varför just han? Det vet han inte själv, men upplevelsen beskriver han som oförglömlig.
Drömmar framåt – och en balansgång som fungerar
Trots att han är nyexaminerad ingenjör från KTH är jobbsökandet emellertid tufft. CP-skadan begränsar vissa yrken, och många IT-bolag kräver flera års erfarenhet. Samtidigt fortsätter han att streama, spela och förbättra sitt schack.
Sebastian Hällman har nyligen tagit examen som ingenjör från KTH. FOTO: Privat
Han är tydlig med en sak: balansen mellan studier, gaming och kreativa projekt handlar om att justera tempot och acceptera återhämtning när det behövs.
– Det är en balansgång som man får lära sig att balansera. Men gaming och streaming har varit ett sätt att koppla av från studierna.
Har du något råd till andra som kämpar med utmaningar?
– Jag kan bara säga att man får göra det bästa av situationen. Man kan inte bara ignorera motgångar, då det ofta blir värre. Man får kämpa på till vågen har lagt sig. Gör man det ofta blir det inte lika tufft längre, avslutar han.
Energimyndigheten föreslår att 97,5 kvadratkilometer av kommunens yta klassas som riksintresse för vindkraft.
Det är en del av det nationella målet om 300 TWh elproduktion till år 2045, där 177 TWh förväntas komma från landbaserad vindkraft enligt scenariot “Internationell tillväxt”.
För att sätta siffran i perspektiv: hela Sundbybergs kommun omfattar 9 km², Danderyd 33 km², Täby 72 km² och Upplands Väsby 84 km², vilket visar på hur omfattande de föreslagna områdena i Norrtälje är.
Annons
Enligt kommunens egen analys kan upp till 13 procent av landytan i kommunen komma att omfattas av begränsningar för bostadsutveckling och annan markanvändning, om samtliga föreslagna riksintressen realiseras.
I en protokollsanteckning från Samhällsbyggnadsutskottets möte den 19 november varnar Liberalerna för konsekvenserna.
– Eftersom Liberalerna anser att kommunen ska använda sitt veto mot landbaserad vindkraft är de här inskränkningarna i äganderätten – och de värdeminskningar som följer – både onödiga och djupt orättvisa, säger Robert Beronius (L), kommunalråd.
Han betonar också att konsekvenserna inte enbart gäller enskilda fastighetsägare:
– När så stora områden berörs, områden som till och med överstiger hela kommuners yta, är det självklart att det påverkar hela Norrtäljes framtida utveckling. Vi är dessutom redan den kommun i Stockholms län som har flest vindkraftverk, säger Beronius.
Entreprenören och influencern Jan Emanuel medverkar i SVT:s nya realitysatsning ”Shaolin heroes”.
I programmet reser han tillsammans med sex andra deltagare till Sydkorea för att träna enligt shaolinmunkarnas metoder och genomgå vad SVT beskriver som en ”inre resa”.
Deltagargruppen består av Jon Olsson, Pa Modou Badjie, Filip Dikmen, Matias Varela, Johan Mjällby och Johan Jureskog.
Annons
Att programmet enbart består av män kommenterar Jan Emanuel i en intervju i TT:
– Det är ju chockerande eftersom SVT per definition är fega. Men SVT är modiga som gör det här. De inser ju att det här som vi har varit med om aldrig skulle kunna ske i en blandad grupp, säger han till TT.
