Annons

Så blev ukrainska flyktingar en del av Rydbergs Trätunnor

Publicerad 2025-12-29 – av Daniel Rämsell
Sergie och Ivan
När Rydbergs Trätunnor stod inför att lossa en leverans med tunga tunnor i djup vintersnö var behovet akut. FOTO: Nicklas Salmin
4 min läsning
Annons
Flygfyren

När Rydbergs Trätunnor stod inför att lossa en leverans med tunga tunnor i djup vintersnö var behovet akut. Företaget efterfrågade hjälp i en Facebookgrupp – helst någon stor och stark. Responsen lät inte vänta på sig och en halvtimme senare dök Ivan från Ukraina upp på Rydbergs trätunnor – sedan dess är han en nyckelperson för företaget.

Rydbergs Trätunnor är ett familjeföretag i Roslagen som arbetar med återbruk och tillverkning av trätunnor i furu och ek. Verksamheten bedrivs från det egna tunnbinderiet i centrala Norrtälje, där traditionellt hantverk kombineras med hållbar produktion och återanvändning.

Det hela började med att en lastbil med tunnor anlände från Skottland mitt i vintern. Lossningen skulle ske i djup snö och arbetsbördan bedömdes som väldigt tung.

Annons

Företaget lade då ut en enkel förfrågan i sociala medier om hjälp med arbetet. Kort därefter tog Ivan kontakt, och det som började som tillfällig hjälp blev starten på ett längre samarbete.

– Tio minuter senare hörde Ivan av sig, och en halvtimme efter det stod han här, berättar Caroline Lagersparre Rydberg, delägare i familjeföretaget.

Ivan är en av ukrainarna som lever i Sverige på grund av Rysslands fullskaliga invasion av landet.

Det som började som ett tillfälligt inhopp på Rydbergs Trätunnor blev snabbt något helt annat. Sedan den dagen har han varit kvar och blivit en nyckelperson i verksamheten.

– Han har storlek 50 i skor och har hållit på med kampsport. Han är stark som en oxe, säger Caroline och skrattar.

Mer än bara muskler

Med tiden blev det tydligt att Ivans betydelse för företaget sträckte sig långt bortom det fysiska arbetet.

Annons

– Hans största styrka är inte bara att han är stark. Det är Ivan som har rekryterat våra andra ukrainska medarbetare. Han pratar bra engelska, tar ansvar och har varit drivande i kontakter med ett tunnbinderi i Moldavien. Det hade vi aldrig klarat utan honom, säger Caroline.

Ivan har i dag en samordnande roll i det dagliga arbetet och har haft en viktig roll i rekryteringen av ytterligare tre ukrainska medarbetare.

– Det här hade vi aldrig kunnat göra utan Ivan, säger Caroline.

Rekryteringen av ytterligare medarbetare har ibland skett under oväntade omständigheter. Efter Ivans första sommar på företaget placerades han av Migrationsverket tillfälligt på en flyktingförläggning i Boden, men dragningskraften till Norrtälje fanns kvar.

– Han ringde och sa: ”Hello, this is Ivan. I’m in Boden and it’s very cold. Can you help me, please?”, berättar Dan Rydberg.

Samtidigt hade företaget behov av arbetskraft för att riva och iordningställa en nyinköpt gård i Söderby-Karl. Ivan återvände, men den här gången tillsammans med Sergei.

– De gjorde hela grundarbetet på gården. Det var ett fantastiskt jobb. Det hade tagit flera år, säger Caroline.

Ett samarbete som kräver struktur

Boendefrågor och etablering har lösts i samarbete med bland annat Campus Roslagen, Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen. Anställningarna har hittills varit tidsbegränsade, men målet är tydligt.

– Vår ambition är att de ska bäras helt av oss på sikt, säger Dan Rydberg. Ivan och Sergeis nuvarande kontrakt gäller till augusti nästa år, därefter vill vi anställa dem fullt ut.

För företaget, som är starkt säsongsberoende, innebär det också ett ansvar att hitta arbete året runt.

– Vi jobbar hårt för att kunna behålla dem även under lugnare perioder. Vi måste alltså vara flexibla med arbetsuppgifter, säger Dan.

Ett nytt liv i Sverige

I Ukraina var Ivan kickboxare och boxare och utbildade sig inom svetsteknik, vilket han sedan arbetade med i Polen.

När han kom till Norrtälje var det andra gången han tvingats anpassa sig till ett nytt land och ny kultur. Ivan beskriver omställningen som krävande, men också oväntat smidig.

– Det här är andra gången jag bygger upp ett nytt liv, men Sverige har varit mycket lättare. Kulturen här liknar den ukrainska mer än den polska.

Hur har du blivit mottagen i Norrtälje?

– Jag har blivit väldigt väl mottagen i Norrtälje. Människorna är snälla, och jag är tacksam mot Dan och Caroline som gav mig jobb, säger Ivan.

Har du varit i Ukraina sedan kriget bröt ut?

– Nej, om jag åker tillbaka kan jag inte komma hit igen. Jag har min familj här och vill se mitt barn växa upp.

Mer än arbetskraft

För Rydbergs Trätunnor handlar engagemanget om mer än produktion.

Caroline Rydberg
Caroline Rydberg berättar om betydelsen av de ukrainska medarbetarna. FOTO: Nicklas Salmin

– För mig betyder det här väldigt mycket på ett personligt plan. Att kunna hjälpa människor som flytt från krig, det går rakt in i hjärtat, säger Caroline.

Ivan själv sammanfattar betydelsen enkelt:

– Dan är den bästa chef jag någonsin haft.

Men Dan är snabb på att fylla i:

– Det säger kanske mer om Ivans chefer i Polen och Ukraina än om mig, avslutar Dan.

Annons
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Tvång eller möjligheter med blandad bebyggelse?

Publicerad Idag 17:00 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Igår flyttade ett av mina barn till sin första hyreslägenhet. En helt ny byggnad på fyra våningar, uppförd i ett etablerat villaområde.

Ånej, tänker ni, "tvångsblandning", nu har någon stackars villaägare blivit av med ett äppelträd till förmån för en hyreskasern.

Min tjugoåring bor nu ca 600 meter från sitt föräldrahem, 500 meter från sin låg- och mellanstadieskola. Många av hennes klasskompisar har vuxit upp i de här kvarteren och hon känner sig hemma. Huskroppen smälter väl in mot höjden bakom och ser inte alls onaturligt hög ut.

Annons

Huset har inte ersatt ett äppelträd. Det är uppfört där det tidigare funnits en butik som blev en pizzeria som blev tomma lokaler i många år innan de revs och gav plats för nytt liv. Begreppet ”tvångsblandning” framställer detta som ett övergrepp; att människor med olika inkomster och livsvillkor kan bo i samma stadsdel. Att du kan bo kvar i ett kvarter där du trivs även när du flyttar hemifrån för första gången eller när du blir äldre och inte orkar sköta villan längre. Eller du helt enkelt gillar lugnet, men inte vill ta hand om en trädgård.

Segregation är inte ett resultat av människors fria val. Den är i stor utsträckning en konsekvens av politiska beslut, marknadens logik och en bostadsmarknad där den som har mest pengar också får störst valfrihet. När hela områden byggs med en enda upplåtelseform skapas bostadsområden där människor med liknande ekonomiska förutsättningar koncentreras till samma plats. Det är inte frihet – det är sortering.

Blandad bebyggelse handlar om att skapa möjligheter. När hyresrätter, bostadsrätter och småhus finns i samma område kan fler människor hitta en bostad som passar deras ekonomi och livssituation. Det är också en demokratifråga. Samhället blir starkare när människor med olika erfarenheter möts i vardagen. Gemensamma skolor, föreningsliv och offentliga miljöer skapar förståelse och sammanhållning. Här i området såg jag att det annonserades om promenadloppis i helgen.

Ett villaområde innehåller sällan bara villor. Här finns förskola, äldreboende och LSS-boenden, viktiga arbetsplatser. Precis utanför huset finns en busshållplats.

Här växer staden och ger utrymme för människor att växa och trivas. Vill vi på allvar motverka segregation och parallellsamhällen måste vi också ge människor möjligheter att mötas. Så bygger vi ett jämlikt samhälle. Utan att ett enda äppelträd i trädgården behöver tvingas undan.

Annons
Flygfyren

Skärsta Friskola nekas start av anpassad skola – brister kvarstår

Publicerad Idag 13:20 – av Tobbe Rydsheim
Enligt Linda Fogelström ser skolan allvarligt på de brister som Skolinspektionen pekat på, men menar att arbetet för att åtgärda dem inleddes direkt efter tillsynen. FOTO: Norrtälje kommun
3 min läsning
Annons

Skärsta Friskola ville starta en anpassad grundskola i Hallstavik. Skolinspektionen säger nej med hänvisning till brister i verksamheten, men skolan menar att problemen i huvudsak är åtgärdade.

Skärsta Friskola Ekonomisk förening får inte starta en anpassad grundskola för årskurs 1–9 och fritidshem vid en ny skolenhet i Hallstavik. Skolinspektionen avslår ansökan med hänvisning till brister i huvudmannens befintliga verksamhet.

I beslutet, daterat den 19 maj, skriver Skolinspektionen att föreningen inte bedöms ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen.

Annons
Flygfyren

Bakgrunden är en tillsyn som Skolinspektionen inledde våren 2025 av Skärsta friskola. I ett första beslut förelades skolan att åtgärda brister som rörde extra studietid, lärare, planen mot kränkande behandling samt beslut om betyg och betygskatalog.

Vid senare uppföljningar bedömde Skolinspektionen att brister kopplade till beslut om betyg och betygskatalog fortfarande kvarstod. Skolan förelades då på nytt att åtgärda bristerna och har enligt beslutet fram till den 15 juni 2026 på sig att redovisa ytterligare åtgärder.

Skolinspektionen skriver i sitt beslut att de brister som vid flera tillfällen konstaterats vid tillsynen gör att myndigheten sammantaget bedömer att Skärsta Friskola Ekonomisk förening inte har förutsättningar att följa föreskrifterna för den sökta utbildningen.

— Skolinspektionen bedömer sammantaget med hänsyn till de brister som vid flera tillfällen konstaterats vid tillsynen av den befintliga verksamheten att Skärsta Friskola Ekonomiska Förening inte har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. Vad sökanden anfört om sitt arbete med att avhjälpa bristerna ändrar inte Skolinspektionens bedömning, skriver myndigheten i beslutet.

Linda Fogelström, rektor på Skärsta friskola, säger att skolan är besviken över avslaget.

— Vi anser att det finns ett behov av fler skolplatser och fler valmöjligheter för elever med omfattande stödbehov, säger hon.

Enligt Linda Fogelström ser skolan allvarligt på de brister som Skolinspektionen pekat på, men menar att arbetet för att åtgärda dem inleddes direkt efter tillsynen.

Annons

— Det handlar bland annat om att stärka uppföljning, styrning och det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa att ansvar och rutiner fungerar på alla nivåer, säger Linda Fogelström.

Rektorn uppger att skolan bedömer att de tidigare bristerna har åtgärdats och att endast ett föreläggande kopplat till betygskatalogen återstår.

— Vi har ett föreläggande kvar på grund av att vi missat att skriva Norrtälje kommun med ord på framsidan av vår betygskatalog. Därför önskar Skolinspektionen få in den nya betygskatalogen med rätt framsida när elevernas nya betyg sätts för vårterminen, säger Fogelström.

Linda Fogelström vill inte säga att det är den kvarstående frågan som ligger bakom avslaget, men menar att det är en möjlig förklaring.

Nu ska skolan analysera beslutet innan den tar ställning till om det ska överklagas eller om en ny ansökan kan bli aktuell längre fram.

— Vår högsta prioritet är att skapa en trygg och kvalitativ utbildningsmiljö för eleverna på Skärsta friskola, och vi kommer fortsättningsvis att arbeta målmedvetet för att möta de krav som Skolinspektionen ställer, forsätter hon.

Beslutet innebär enligt Linda Fogelström att familjer i området går miste om ett lokalt alternativ.

— Vissa elever kan även fortsättningsvis behöva resa längre för att få den utbildning som passar deras behov, avslutar rektorn.

 

Annons
Flygfyren

Tom eka i hamnen ledde till stor sökinsats

Publicerad Igår 10:30 – av Tobbe Rydsheim
På söndagen inkom ett SOS Alarm avseende en drunkning i Norrtälje. Foto: Norrtälje kommun
1 min läsning
Annons

Ett drunkningslarm ledde till en större sökinsats vid Hamnpromenaden i Norrtälje på söndagskvällen. Larmet kom in till SOS Alarm strax före klockan 21.30, vilket Norrtelje Tidning rapporterade först.

Bakgrunden var att en tom eka hade observerats i vattnet. I båten fanns åror och en flytväst, vilket gjorde att räddningstjänst och polis larmades till platsen och en omfattande sökinsats pågick under kvällen.

Efter cirka en timmes sökande avslutades dock insatsen, då ingen person hade hittats, enligt uppgifter till tidningen.

Annons
Flygfyren

Karta:

Platsen på kartan är ungefärlig

Annons
Flygfyren

Låt barnen äta sig mätta

Publicerad 2026-05-31 – av Carl Eos
Carl Eos
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den svenska skolmaten infördes av en enkel anledning. Barn skulle få tillräckligt med näring för att orka lära sig. Under lång tid rådde bred politisk enighet om detta. Skolmaten var till för eleverna, inte för att uppnå olika politiska mål.

På senare år har något förändrats. Allt fler kommuner använder skolmaten som ett verktyg för att nå klimat- och hållbarhetsmål. Kött har ersatts av vegetariska alternativ, traditionella råvaror har fasats ut och fokus har i allt högre grad flyttats från elevernas behov till politiska ambitioner.

Problemet är inte att det serveras vegetarisk mat. Problemet är att skolmaten allt oftare utformas utifrån ideologiska överväganden snarare än frågan om vad som gör barn mätta och ger dem bra näring. Många föräldrar känner igen bilden av barn som kommer hem hungriga efter en skoldag och behöver äta flera extra mål mat.

Annons
Flygfyren

Klimatfrågan är viktig, men skolmatsalen är fel plats för symbolpolitik. När kommunpolitiker använder barns luncher för att uppfylla klimatmål har man tappat bort skolmatens ursprungliga syfte. Barn är inte verktyg i vuxnas politiska projekt.

Det är dags att återgå till grundprincipen att skolmaten i första hand ska vara god, näringsrik och mättande. Om eleverna lämnar matsalen hungriga har systemet misslyckats, oavsett hur imponerande klimatredovisningen ser ut. Skolmaten bör handla om barnens välmående och deras möjlighet att prestera i skolan. Det är därför den en gång infördes, och det är därför den bör finnas även i framtiden.

Annons