Annons
Flygfyren

Så blev ukrainska flyktingar en del av Rydbergs Trätunnor

Publicerad 2025-12-29 – av Daniel Rämsell
Sergie och Ivan
När Rydbergs Trätunnor stod inför att lossa en leverans med tunga tunnor i djup vintersnö var behovet akut. FOTO: Nicklas Salmin
4 min läsning
Annons
Flygfyren

När Rydbergs Trätunnor stod inför att lossa en leverans med tunga tunnor i djup vintersnö var behovet akut. Företaget efterfrågade hjälp i en Facebookgrupp – helst någon stor och stark. Responsen lät inte vänta på sig och en halvtimme senare dök Ivan från Ukraina upp på Rydbergs trätunnor – sedan dess är han en nyckelperson för företaget.

Rydbergs Trätunnor är ett familjeföretag i Roslagen som arbetar med återbruk och tillverkning av trätunnor i furu och ek. Verksamheten bedrivs från det egna tunnbinderiet i centrala Norrtälje, där traditionellt hantverk kombineras med hållbar produktion och återanvändning.

Det hela började med att en lastbil med tunnor anlände från Skottland mitt i vintern. Lossningen skulle ske i djup snö och arbetsbördan bedömdes som väldigt tung.

Annons

Företaget lade då ut en enkel förfrågan i sociala medier om hjälp med arbetet. Kort därefter tog Ivan kontakt, och det som började som tillfällig hjälp blev starten på ett längre samarbete.

– Tio minuter senare hörde Ivan av sig, och en halvtimme efter det stod han här, berättar Caroline Lagersparre Rydberg, delägare i familjeföretaget.

Ivan är en av ukrainarna som lever i Sverige på grund av Rysslands fullskaliga invasion av landet.

Det som började som ett tillfälligt inhopp på Rydbergs Trätunnor blev snabbt något helt annat. Sedan den dagen har han varit kvar och blivit en nyckelperson i verksamheten.

– Han har storlek 50 i skor och har hållit på med kampsport. Han är stark som en oxe, säger Caroline och skrattar.

Mer än bara muskler

Med tiden blev det tydligt att Ivans betydelse för företaget sträckte sig långt bortom det fysiska arbetet.

Annons

– Hans största styrka är inte bara att han är stark. Det är Ivan som har rekryterat våra andra ukrainska medarbetare. Han pratar bra engelska, tar ansvar och har varit drivande i kontakter med ett tunnbinderi i Moldavien. Det hade vi aldrig klarat utan honom, säger Caroline.

Ivan har i dag en samordnande roll i det dagliga arbetet och har haft en viktig roll i rekryteringen av ytterligare tre ukrainska medarbetare.

– Det här hade vi aldrig kunnat göra utan Ivan, säger Caroline.

Rekryteringen av ytterligare medarbetare har ibland skett under oväntade omständigheter. Efter Ivans första sommar på företaget placerades han av Migrationsverket tillfälligt på en flyktingförläggning i Boden, men dragningskraften till Norrtälje fanns kvar.

– Han ringde och sa: ”Hello, this is Ivan. I’m in Boden and it’s very cold. Can you help me, please?”, berättar Dan Rydberg.

Samtidigt hade företaget behov av arbetskraft för att riva och iordningställa en nyinköpt gård i Söderby-Karl. Ivan återvände, men den här gången tillsammans med Sergei.

– De gjorde hela grundarbetet på gården. Det var ett fantastiskt jobb. Det hade tagit flera år, säger Caroline.

Ett samarbete som kräver struktur

Boendefrågor och etablering har lösts i samarbete med bland annat Campus Roslagen, Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen. Anställningarna har hittills varit tidsbegränsade, men målet är tydligt.

– Vår ambition är att de ska bäras helt av oss på sikt, säger Dan Rydberg. Ivan och Sergeis nuvarande kontrakt gäller till augusti nästa år, därefter vill vi anställa dem fullt ut.

För företaget, som är starkt säsongsberoende, innebär det också ett ansvar att hitta arbete året runt.

– Vi jobbar hårt för att kunna behålla dem även under lugnare perioder. Vi måste alltså vara flexibla med arbetsuppgifter, säger Dan.

Ett nytt liv i Sverige

I Ukraina var Ivan kickboxare och boxare och utbildade sig inom svetsteknik, vilket han sedan arbetade med i Polen.

När han kom till Norrtälje var det andra gången han tvingats anpassa sig till ett nytt land och ny kultur. Ivan beskriver omställningen som krävande, men också oväntat smidig.

– Det här är andra gången jag bygger upp ett nytt liv, men Sverige har varit mycket lättare. Kulturen här liknar den ukrainska mer än den polska.

Hur har du blivit mottagen i Norrtälje?

– Jag har blivit väldigt väl mottagen i Norrtälje. Människorna är snälla, och jag är tacksam mot Dan och Caroline som gav mig jobb, säger Ivan.

Har du varit i Ukraina sedan kriget bröt ut?

– Nej, om jag åker tillbaka kan jag inte komma hit igen. Jag har min familj här och vill se mitt barn växa upp.

Mer än arbetskraft

För Rydbergs Trätunnor handlar engagemanget om mer än produktion.

Caroline Rydberg
Caroline Rydberg berättar om betydelsen av de ukrainska medarbetarna. FOTO: Nicklas Salmin

– För mig betyder det här väldigt mycket på ett personligt plan. Att kunna hjälpa människor som flytt från krig, det går rakt in i hjärtat, säger Caroline.

Ivan själv sammanfattar betydelsen enkelt:

– Dan är den bästa chef jag någonsin haft.

Men Dan är snabb på att fylla i:

– Det säger kanske mer om Ivans chefer i Polen och Ukraina än om mig, avslutar Dan.

Annons

Strängare straff stärker tryggheten – även i Norrtälje

Publicerad Idag 12:00 – av Andrea Kronvall
Andrea Kronvall
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Sverige står inför den största reformen av straffrätten i modern tid. Det är en nödvändig kursändring efter decennier där rättssystemet i praktiken satt gärningsmannen i centrum och brottsoffren i skymundan.

Under lång tid har nämligen fängelse setts som en sista utväg. Straff har pressats ned genom mängdrabatter och olika hänsyn till gärningsmannens situation. Resultatet har blivit att farliga personer släpps ut för tidigt och att straffen ofta inte speglar brottens allvar.

Detta ändras nu i grunden då reformen innebär ett tydligt perspektivskifte: från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd.

Annons
Flygfyren

Presumtionen mot fängelse tas bort och ersätts med ett system där fängelse är en naturlig utgångspunkt. Samtidigt införs villkorligt fängelse, som tydligare markerar straffets allvar än dagens påföljder.

Mängdrabatten avskaffas. Den som begår flera brott ska inte längre få kraftigt reducerade straff, varje brott ska räknas. Det innebär i praktiken att straffen i större utsträckning staplas på varandra. Den som exempelvis begår tre våldtäkter, där varje brott motsvarar tre års fängelse, ska som utgångspunkt dömas till nio år,  inte som i dag där straffet ofta landar betydligt lägre. På samma sätt ska upprepade bedrägerier inte längre reduceras kraftigt, utan varje enskilt brott få genomslag i straffmätningen.

Hela straffskalan ska användas, inklusive de högre straffen. Samtidigt tas flera tidigare hänsyn till gärningsmannens personliga situation bort. Fokus flyttas i stället till brottets allvar och brottsoffrets upprättelse. Därtill införs dubbla straff för gängkriminella och ett stort antal straff skärps, inte minst för vålds- och sexualbrott. Grova våldtäkter ska kunna ge livstids fängelse. Som kvinna säger jag: äntligen.

Det här är inte småjusteringar i marginalen. Det är ett systemskifte, ett nytt synsätt, om man så vill, där fokus ligger på att skydda samhället från farliga brottslingar.

Lagrådet har haft synpunkter, vilket är naturligt. Flera av de lagtekniska invändningarna har hörsammats och hanterats. Samtidigt har kritik framförts som i grunden rör kriminalpolitik och värderingar. Där gör SD och regeringen en annan avvägning. För oss handlar detta om vilket samhälle vi vill ha – och det är inte en fråga som bara berör eller stannar vid storstäderna. Även i många mindre kommuner, likt vår egen, brottas man med problem gällande kriminaliteten. På sikt är inte heller Norrtälje immunt, brottslighet som tidigare kändes avlägsen blir alltmer närvarande. Den utvecklingen måste brytas i tid. Här räcker det inte bara med fler lokala projekt eller satsningar, hur bra de än är. Det krävs att staten gör sitt jobb och ser till att de som begår brott faktiskt möter kännbara konsekvenser.

Sverigedemokraternas utgångspunkt är tydlig: den som begår brott ska möta kännbara konsekvenser. Den som utsätts ska få upprättelse. Och den som gång på gång begår allvarliga brott ska inte vara ute bland laglydiga medborgare. Men låt mig vara tydlig: det är ingen, inte heller jag, som tycker att det är något eftersträvansvärt att behöva ta till hårdare straff. Men det är en nödvändig anpassning till den verklighet vi befinner oss i, och till konsekvenserna av en politik som under lång tid varit naiv. Från en ansvarslös migrationspolitik till en kriminalpolitik som inte agerat i tid har problem fått växa sig större än de någonsin borde ha blivit.

Därför vill jag också säga till er på vänstersidan, som nu sannolikt kommer att protestera högljutt: skjut inte budbäraren, och skrik inte heller på dem som försöker städa upp. Känns det obekvämt, se er i spegeln i stället.

Annons
Flygfyren

Sverige ska vara ett land där det inte lönar sig att begå brott, och där tryggheten sätts först.

Annons

Sluta slösa bort lärares och föräldrars tid på onödiga utvecklingssamtal 

Publicerad Idag 07:00 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Jag vet inte hur ni känner, men varje gång jag hör orden ”utvecklingssamtal” får jag en lätt känsla av déjà vu – och inte nödvändigtvis på ett positivt sätt. Som förälder förväntas man slita sig från jobbet för att (förhoppningsvis) får höra att allt går som det ska. Det är svårt att kalla det för utveckling. Många samtal hålls för att de måste hållas. Inte för att de behövs. 

För lärare är det inte mycket bättre.

En lärare kan behöva lägga upp till två timmar på ett enda samtal. Har man en klass med 25 elever – och många har fler – hamnar man snabbt på 50 timmar per termin. Skollagen kräver dessutom minst ett samtal per termin. Det betyder i värsta fall 100 timmar per läsår. Mer än två veckor av arbetstid, bara på samtal som ofta går ut på att säga: ”Jo, allt flyter på som förra terminen… och förrförra…”.

Annons

Tänk hur mycket mer värdefullt den tiden skulle kunna användas: till att ge elever som halkar efter extra stöd, planera kreativ undervisning eller bara ta en kopp kaffe utan att känna sig stressad över nästa samtal.

Tänk om utvecklingssamtalen hölls minst en gång per år istället för slentrianmässigt varje termin? Lärarna skulle andas lättare, föräldrarna skulle slippa stressa, och barnen skulle ändå få den uppmärksamhet de behöver.

Självklart finns det situationer då samtalen fyller en viktig funktion, som vid skolstart eller vid lärarbyte. Men som standard borde vi se dem som tidskrävande bromsklossar som ofta säger mer om schemaläggning än om elevens verkliga utveckling.

Liberalerna vill ge rätt till två dagars betald ledighet per år för skolrelaterade möten. Det kan handla om både utvecklingssamtal och skolavslutningar. Det är ett bra förslag för att föräldrar ska kunna engagera sig utan att tappa både jobb och energi.

Låt oss också hoppas att förslaget att minska antalet obligatoriska utvecklingssamtal från en gång per termin till en gång per läsår i enlighet med den statliga utredningen “Tid för undervisningsupdraget” blir verklighet - för allas skull.

Annons

Annons

Allt är gratis (nästan)

Publicerad Igår 16:31 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I jämförelse med många andra länder kan Sverige beskrivas som ett land där välfärden är nästan gratis. Vård, skola och omsorg finansieras gemensamt via skatten, och ingen ska behöva avstå från läkare, utbildning eller stöd på grund av plånboken. Det är en modell som har byggt både trygghet och tillit och som länge varit en självklar del av den svenska samhällskontraktet.

För att invånarna fortsatt ska känna trygghet och tillit till skattesystemet krävs att samhällskontraktet hålls i alla led. Oseriösa aktörer som tar sig in på de kvasimarknader som skapats inom välfärdens olika områden, och utnyttjar systemen för egen vinning orsakar minskad tillit till systemet. Politiker som inte sätter ner foten gentemot dessa och skyddar t ex hälso- och sjukvårdslagens första paragraf att den med störst behov är den som ska får vård först, utan i stället tillåter försäkringslösningar åsidosätter lagen, är ytterligare en orsak till att systemet ifrågasätts.

Parallellt med de förändringar som beskrivits inom välfärden blir allt fler delar av vardagen dyrare. Hyror och elpriser stiger i en takt som många hushåll har svårt att hänga med i. Matpriserna har ökat kraftigt de senaste åren och pressar både barnfamiljer och pensionärer.

Annons

Högkostnadsskyddet för mediciner höjs, vilket innebär den sjuke får betala mer ur egen ficka innan skyddet träder in. Avgiftsfri tandvård för unga tas bort, vilket flyttar kostnader från det gemensamma till individen, ofta i en ålder då ekonomin redan är ansträngd.

Motståndet mot höjda skatter och minskade överskottsmål är starkt bland de politiska partierna, inte minst i Norrtälje kommun.  Även bland gemene hen kan det framstå som att höga skatter är det värsta som kan hända befolkningen. Alternativet är tyvärr att egenavgifterna kommer att behöva höjas inom förskola, fritids och äldreomsorg. Det må handla om olika enskilda reformer var för sig, men tillsammans pekar de i en tydlig riktning: fler kostnader läggs på den enskilde. Det slår hårt mot enskilda invånare i en låginkomst-kommun som Norrtälje som dessutom har en stor andel äldre.

Poängen med ett skattefinansierat system är att kostnader ska bäras gemensamt, för att skapa jämlikhet och förutsägbarhet. Skatteinstrumentet ska användas så det gynnar invånarnas bästa. Idag ges subventioner för den som  äger sitt boende genom ränteavdrag och ROT eller den som har råd att ta in städhjälp via RUT. Resurser läggs på den som har råd i stället för på den som har behov av städhjälp via hemtjänsten. När avgifter smyger sig in och höjs bit för bit riskerar principen om att behoven ska styra att urholkas.

Om välfärden ska fortsätta vara en bärande idé kan den inte samtidigt bli alltmer avgiftsbelagd i praktiken. ”Gratis (nästan)” eller att solidariskt dela på kostnader är inget politiskt prestigeprojekt. Det handlar om en vilja att skapa ett jämlikt samhälle.

Annons

Stor ökning av solel i Norrtälje förra året

Publicerad Igår 13:15 – av Nicklas Salmin
Solpaneler i dagslljus bredvid Norrtäljes kommunhus.
Norrtälje kommun hade en kraftig tillväxt av nätansluten solel under året, med mer än en fördubbling av installerad effekt jämfört med året innan.
2 min läsning
Annons

Norrtälje kommun hade en kraftig tillväxt av nätansluten solel under året, med mer än en fördubbling av installerad effekt jämfört med året innan. Kommunen har nu den högsta nivån av installerad solel per invånare i länet. Detta enligt uppgifter från Energimyndigheten, som Newsworthy har analyserat.

Under året anslöts 46,3 megawatt ny solel till elnätet i Norrtälje kommun, vilket innebar att den totala effekten nu uppgår till 91,1 megawatt fördelat på 3 860 anläggningar.

Den installerade effekten motsvarar mellan 20 och 23 procent av hushållens årliga elförbrukning i kommunen.

Annons

Tillväxten har påverkats av den nya Fågelsångens solelpark, samtidigt som Hallstavik solpark sedan tidigare bidrar till den höga effekten.

Räknat per invånare finns det nu 1,4 kilowatt solceller per person i Norrtälje, vilket är högst i länet.

Kommunen har även 57,8 anläggningar per tusen invånare, att jämföra med 15,9 i hela länet. 46 procent av solelen i kommunen kommer från tre storskaliga anläggningar, vilket skiljer Norrtälje från de flesta andra delar av landet där småskaliga installationer dominerar.

Bland små anläggningar ökade den installerade effekten med drygt 30 procent under året, men ökningen var mindre än året innan. Det är första gången på ett decennium som ökningstakten avtar, vilket sammanfaller med minskade skatteavdrag för privatpersoner som installerar solceller. Under året gjordes avdrag för 2,1 miljoner kronor i kommunen, jämfört med 7,8 miljoner kronor året innan.

Annons
Flygfyren