Annons

11 frågor till Ola Lustig

publicerad 21 juli 2023
– av Nicklas Salmin

Han är en av Sveriges kändaste radioröster. Ola Lustig är Rådmansösonen som skämtsamt i radio kallar sig för Norrtäljes kändaste person. Men vad får han ångest av? Vilket var hans första jobb? Varför flyttade han härifrån? Låta oss dyka in i livet hos en lokalpatriot med ett hjärta stort som Norrtälje självt.1. Om du ska göra en inbördes ordning bland topp 10 av kända Norrtäljeprofiler, var placerar du dig själv på skalan?

– Haha otroligt kul fråga. Inte alls skulle jag säga men för mig ser topp 5-listan ut såhär: Björn Waldegård, Peter Åslin (legend och också min fd granne), Maria Akraka, Jan Emanuel och Eddie Läck. Tony Irving får vara oplacerad bubblare eftersom han inte är infödd men också för att jag fullkomligt älskar honom! Om du som läser detta någon gång hört mig säga på RIX FM att jag är ”Norrtäljes kändaste person” så ska du veta att jag skämtar och att det mest är ett kul sätt för mig att berätta att jag är från Norrtälje. Något som jag är otroligt stolt över.

2. Nämn den plats i Roslagen som du får mest ångest av och beskriv bakgrunden till det.

Annons

– Det får bli grillplatsen längst ut på Borgmästarholmen. Som 16-åring drack jag en flaska Koskenkorva inköpt på Ålandsbåten där. Sen är det lite suddigt, men minns att jag på alla fyra tog mig till närmsta telefonkiosk vid Å-grillen (nuvarande Åtellet) och pappa fick köra mig hem. Den platsen har jag inte besökt sen dess. Inte druckit Koskenkorva heller.

3. Genom att lyssna på dig i radion så hör man dina tjocka-l, där avslöjas din Rospiggska. Har det kommenterats på din dialekt? 

– Nej, du är den första faktiskt.

4. Vad var ditt första jobb i kommunen? Berätta om upplevelsen!

– Jag jobbade i mjölkkylen på Konsum vid Grindskolan sommaren 1993. Det var långt innan det fanns hundra olika sorter av alla mejeriprodukter men Kefir var ganska nytt och trendigt minns jag. Jag berättar ofta för mina barn om detta jobb eftersom jag efter det mest jobbat med ”konstiga” grejer i underhållningsvärlden. För pengarna tankade jag min moped (DT-50) och köpte min första vindsurfingbräda. Glädjande nog är det exakt samma saker som jag lägger pengar på idag 30 år senare. Fordon och surfbrädor! Min bästa kompis Erik jobbade som fastighetsskötare och slutade 30 minuter innan mig så varje dag väntade han utanför på lastkajen och så körde vi runt med våra mopeder resten av dagen. Den känslan. Att sluta jobbet och dra iväg för att göra någonting kul är ganska typiskt mig att mest minnas snarare än det som hände på jobbet.

5. Du är anställd på Visit Roslagen och ska sälja in Norrtälje framför Stockholm till ett gäng turister, vad blir din pitch då?

– Norrtälje har ju allt som Stockholm har. Förutom Stockholmarna! Detta gäller även för Roslagens skärgård som är snäppet vackrare än Stockholms skärgård men också fri från ängsliga huvudstadsbor med Sail Racing-jackor och Hunter-stövlar. Jag skulle vilja säga kom till Norrtälje om du vill vara dig själv men den är kanske redan tagen av det där ölmärket?

6. Om du ska flytta tillbaka till kommunen, nämn tre platser du allra minst hade velat bo på. 

– Haha Rimbo ligger risigt till. Så även Lommaren. Norrtäljes Beverly Hills Kvisthamra skulle jag också undvika. Där bor överklassen och jag är mer bekväm i Solbacka eller Fågelsången. Fast blir det flytt hemåt blir det nog Rådmansö gissar jag även om jag inte tror på att ”backa in i framtiden”.

7. Är du lokalpatriot? Hur manifesteras i sådana fall det? 

– Norrtäljebor som ringer till mig på RIX FM har alltid förtur till tävlingarna. Sen har jag ju även vårt stadsvapen tatuerat på handleden. Det upp och nervända ankaret. När jag var ung kom man in gratis på Stadshotellets disco med den tatueringen!!

8. På vilka sätt blir dina kollegor medvetna om det faktum att du kommer från världens bästa kommun, Norrtälje?

– Att jobba med radio är att jobba med repetition. Eftersom alla inte lyssnar HELA tiden så behöver man upprepa sitt budskap många gånger. Jag försöker berätta två gånger per sändning för lyssnarna att jag är Ola Lustig – trebarnsfarsan från Norrtälje eller (på skämt) ”Norrtäljes kändaste person”. Ett enkelt sätt att förklara vem jag är men också ett sätt att säga att jag är stolt över den jag är och var jag kommer ifrån.

9. Varför flyttade du härifrån?

– Den 11 juni 1998, som 20-åring, lämnade jag Norrtälje bakom mig. Jag och min kompis Niklas åkte mot Varberg med surfbrädorna på taket till vår hemmasnickrade surfbuss. Därifrån åkte jag direkt till fjällen för att jobba som skidlärare och sen följde ett decennium av ”luffarliv” runt om i världen. Jag jagade surfing och skidåkning och upplevelser. Jag ville vidare helt enkelt. Men jag har haft en enormt fin uppväxt i Norrtälje

10. Vilken var den bästa läraren du hade i skolan, och varför? 

– Min lågstadiefröken Gunilla Grawsiö har en speciell plats i mitt hjärta. Ett riktigt proffs med både värme och disciplin. En gång hade vi, enligt fröken, fått ett STORT paket från en klass i Norrköping som vi brevväxlade med. Hon gick och hämtade det och vaktmästaren Sune körde in det på sin gaffeltruck i klassrummet. Så stort var det. Helt otroligt spännande. Sen hoppade Gunilla upp ur kartongen och sa april april!! Las Vegas-nivå!

11. Nämn en händelse som utspelades här som formade dig som människa, till den du är idag.

– Många skolavslutningar spelade jag darrande nervöst något pianostycke på scenen. Det gav mig nog någon slags grundsjälvförtroende när det kommer till underhållning och ett ”liv i rampljus”. Jag skriver detta på flyget till Luleå där jag om några timmar ska möta 10 000 människor i publiken på RIX FM-festival. Det är fortfarande nervöst men också enormt roligt.

Från burgare till bostäder – Jan Erik Sveckes avtryck på Norrtälje

Personporträtt

publicerad 19 januari 2025
– av Nicklas Salmin
Jag gör det jag kan med de förutsättningar jag har, säger Jan Erik Svecke

Jan Erik Svecke har gått från att vara franchisetagare för McDonalds vid södra infarten till att bli en central figur i Norrtäljes stadsutveckling. Med projekt som Lommarskogen och ett starkt engagemang för det lokala närings- och föreningslivet är hans drivkraft tydlig: att skapa något som gör skillnad.

– Det viktiga är att bidra med det jag kan, med de förutsättningar jag har.

Jan Erik Svecke återkommer ofta till denna enkla men centrala filosofi. En förmåga som präglas av en målinriktad drivkraft att förvandla idéer till verklighet. Men han framhäver ogärna sig själv.

Annons

– Jag är bara en av många som gör sin del.

Den här livsfilosofin grundlades redan i unga år i Örebro, där han är uppväxt. När Svecke som tonåring på 80-talet drömde om att studera ett år på high school i USA, tog han jobb på ett äldreboende i Ervalla för att finansiera resan själv.

– Jag sparade ihop 40 000 kronor, och det var viktigt för mig att klara det på egen hand. Många andra fick stöd från sina familjer, men jag ville göra det själv.

Resan till USA blev en startpunkt. Där lärde han sig att hantera utmaningar, som att övervinna språkbarriärer och bygga självförtroende.

– Första månaden var jobbig. Jag förstod knappt vad de sa i skolan. Men efter en termin hade jag bättre betyg än mina amerikanska klasskamrater.

När han återvände till Sverige tog han med sig den självständighet och målmedvetenhet som han utvecklat i USA.

Svecke valde att studera ekonomi och marknadsföring på vid Örebro högskola. Parallellt med studierna jobbade han extra i butik för att finansiera sin utbildning. Det var här hans intresse för dagligvaruhandeln väcktes på allvar.

– Jag har alltid haft en känsla av att jobba för det jag vill uppnå. Det är en drivkraft som aldrig lämnat mig.

Den drivkraften formades tidigt, inte minst genom relationen med hans äldre syster, som blev en viktig del av hans uppväxt. Syskonskaran växte upp med sin pappa som jobbade mycket, vilket gjorde att de tidigt fick ta stort ansvar för sig själva och varandra.

– Min syster och jag var väldigt tajta. Hon var bara ett år äldre än jag, men hon blev som en ledstjärna för mig.

Men relationen fick ett abrupt slut när hon gick bort i hudcancer vid blott 32 års ålder.

– Det var en oerhört tuff tid, men det lärde mig att värdesätta både familj och de människor jag har runt omkring mig. Det har också format hur jag ser på livet och vikten av att använda sin tid väl.

Efter examen på högskolan startade han en karriär inom livsmedelsindustrin, först som trainee på Arla Foods och senare som produktchef på Procordia Foods. Framtiden i Örebro såg utstakad ut. Men det var innan han bokade sin livs första charter. Då skulle allt ändras.

– Jag och en kompis åkte till Lanzarote på solsemester. I hotellrummet bredvid oss bodde två systrar från Norrtälje, och det var så jag träffade min fru Isabel. Sedan dess har det varit vi två.

Isabel var tydlig med att hon inte skulle lämna Norrtälje eller sina föräldrars släktgård i Råda, utanför Söderbykarl. Så efter en period av pendling, bestämde sig Jan Erik för att ta sitt pick och pack och flytta.

Under 17 år drev han Mcdonald's i Norrtälje
Under 17 år drev han McDonald’s i Norrtälje. FOTO: Nicklas Salmin

Vi spolar fram tiden några år. Jan Erik och Isabel har flyttat in på släktgården och fått två söner. Samtidigt arbetspendlar han till Stockholm. Men pendlingen tar tid och han ville ha mer tid för familjen. Hans sätt att frigöra tid kanske var lite oortodoxt. Men han fick reda på att McDonalds planerade att öppna en restaurang i Norrtälje. Även fast han inte hade någon erfarenhet från den branschen så tyckte han att det lät roligt.

– Jag hade gjort ett specialarbete på högskolan om frainchisetagare och skrev ett brev till huvudkontoret för att anmäla intresse.

Ömsesidigt tycke uppstod. Men det var inte bara att köpa in sig och skriva på avtal.

– Det var en lång rekryteringsprocess med många intervjuer innan jag blev godkänd, sedan fick jag praktisera i ett år på andra restauranger för att lära mig själva hantverket.

Därefter kunde han skriva på ett 20-årigt samarbetsavtal med McDonalds.

– Det var såklart en lång tid att skriva på, men jag gick in för det till 100%.

Som frainchisetagare gjorde han allt på restaurangen, men ju längre tiden gick började han också att delegera mer. Och det är framförallt där han hittar ljuspunkterna.

– Det är fantastiskt roligt att se hur unga människor utvecklas och växer, att lära upp dem som 18-åringar och sedan se hur de blir färdiga chefer som 22-åringar och går vidare i karriären.

Tack vare sin akademiska bakgrund så fick han efter ett tag en ledande position inom McMarketing, en ekonomisk förening som hanterar marknadsföringen för alla McDonald’s-restauranger i Sverige. Därutöver startade han upp en till restaurang vid Häggviks köpcenter. Helt plötsligt hade 17 år passerat som franchisetagare och det blev dags att skriva ett nytt 20-årsavtal.

– Det hade varit jätteroliga år, barnen blev delvis uppväxta på restaurangen men samtidigt så är 20 nya år en väldigt lång period.

Ett beslut togs och Svecke sålde år 2016 restaurangerna till McDonaldsentreprenören Roland Edin.

Parallellt fanns det fler spjärn i elden, och en av dem tog form under en lunch på just McDonald’s. Svecke och hans vän Anders Eriksson diskuterade bostadsbristen i Norrtälje och kom fram till att det fanns en tydlig lucka på marknaden för barnfamiljer.

– Det var mycket snack om 55+ och seniorboenden, men väldigt lite om familjer som ville slå sig ner i Norrtälje. Vi tog fram en karta, pekade på ett område och tänkte: Här borde vi kunna bygga något.

Idén var enkel men ambitiös, att skapa ett bostadsområde som inte bara skulle tillgodose behovet av fler bostäder utan också bidra till stadens utveckling som en attraktiv plats för barnfamiljer. Den idén blev grunden för Lommarskogsprojektet.

Kommunens initiala respons var positiv, men projektet stötte snart på hinder i form av långsamma detaljplaneprocesser och politiska beslut. Efter valet 2014 byttes dessutom styret ut, den politiska viljan var fortsatt positiv, med undantaget att de inte ville sälja området till en enda aktör.

– Så vi gick 2015 ihop med Roslagsbostäder, Credentia, Obos kärnhem och Magnolia bostad och skapade ett samarbete som skulle pågå i två etapper.

Svecke framför etapp 1 av projektet Lommarskogen
Svecke framför etapp 1 av projektet Lommarskogen. FOTO: Nicklas Salmin

Byråkratins kvarnar malde långsamt och slut sålde Svecke och Eriksson en stor del av byggrätterna i första etappen till Credentia, men de är fortfarande engagerade i projektets andra etapp. De första bostäderna från Obos kärnhem var inflyttningsklara 2024, i området som numera kallas för Lommarstranden.

– Det har tagit längre tid än vi hoppades, men vi tror stenhårt på projektet. Jag hoppas att etapp två kommer att innehålla fler villor och parhus, boendeformer som vi tror är viktiga för barnfamiljer.

Trots utmaningarna har Svecke aldrig tvekat på värdet av att vara en aktiv del av stadsutvecklingen.

– Det började med att jag och Anders inte ville sitta på läktaren och bara tycka till. Vi ville vara med och bidra.

Vad har Anders Eriksson betytt för dig?

– Jättemycket, vi har samma grundläggande värderingar och han är en väldigt god vän till mig. Han är en klok och jordnära kille och vi kompletterar varandra bra.

Förutom Lommarskogen har Svecke engagerat sig i andra delar av Norrtäljes utveckling. Genom sitt arbete i Norrtälje handelsstad har han varit med och bidragit till att stärka stadskärnan och göra Norrtälje till en attraktiv plats för både invånare och företagare.

– Det är väldigt få tomma lokaler i Norrtälje jämfört med andra orter, och det är något vi ska vara stolta över.

Men snart lämnar han styrelsen.

– Jag har varit med i Handelsstaden sedan omvandlingen från köpmannaförening för cirka 12 år sedan. Det har varit väldigt roligt och utvecklande, men nu är det dags för nya krafter att ta över.

Det är inte det enda föreningsengagemanget Svecke har. Han blev aktiv i BKV när sönerna började spela fotboll. Numera ingår han i valberedningen och i klubbens anläggningsgrupp, som syftar till att få till stånd en fotbollshall.

– Det finns ett generellt problem i Sverige som vi i Norrtälje delar, och det är att ungdomar rör sig för lite. Det spelar mindre roll inom vilken idrott de deltar, utan mer att de är aktiva. Där behöver kommunen ge bra förutsättningar till föreningarna för att driva verksamheter, det är något vi alla tjänar på i förlängningen.

Han lyfter fram det faktum att kommunen har en ökande befolkningstillväxt och att barnfamiljer är en viktig målgrupp i detta.

– Då är det viktigt att kommunen också hänger med i det ökade behovet av infrastruktur för barnens fritidssysselsättningar.

Svecke står framför Ratius i Görla, företaget han är styrelseordförande i
Svecke står framför Ratius i Görla, företaget han är styrelseordförande i.

Trots det tecknar Svecke upp en ljus framtid för Norrtälje, men han återkommer ofta till vikten av att bevara stadens unika identitet. För honom är balansen mellan tillväxt och tradition avgörande för att staden ska fortsätta vara attraktiv för både invånare och besökare.

– Norrtälje ska inte bli Stockholm. Vi har något eget här, och det måste vi värna om. Det handlar inte bara om närheten till skärgården, naturen och storstaden. Det handlar om att folk både jobbar och bor här och därigenom skapar en gemenskap, men också att Norrtälje är en trygg plats att vara på. Vi har allt det andra städer kämpar för att skapa.

Trots ditt engagemang för samhället har du aldrig tagit klivet in i politiken, varför?

– Jag tycker att politiken är för byråkratisk. Det är för långa ledtider, och jag känner att jag kan göra mer nytta genom att påverka via andra kanaler, som näringslivet eller föreningslivet. Jag hade blivit för uppslukad av politik så det har aldrig varit på kartan, även fast jag blivit uppvaktad.

Detta pragmatiska förhållningssätt genomsyrar också hans livssyn. Svecke liknar livet vid en tårta, där varje bit representerar en del av tillvaron; arbete, familj och fritid.

– Livet handlar om att fördela bitarna rätt. Ibland behöver man ge mer tid åt en viss del, men över tid ska det kännas balanserat. Just nu känns det som att jag har hittat rätt balans, och det är jag väldigt tacksam för.

Den filosofin bär han också med sig in i sina professionella åtaganden. Som styrelseordförande i det lokala mässbyråföretaget Ratius ser han långsiktighet som en central del av arbetet.

– Vårt mål är att skapa en trygg arbetsplats och ett stabilt bolag som kan fortsätta göra skillnad, både för våra anställda och för Norrtälje.

För Jan Erik Svecke handlar det privat inte om att göra stora avtryck, utan om att göra skillnad där han kan.

– Jag har aldrig haft ambitionen att göra ett enormt avtryck, men om jag kan göra min del och bidra med det jag kan, då är jag nöjd.

Och kanske är det just den här balansen mellan ödmjukhet och målmedvetenhet som definierar Svecke bäst. Från att som ung finansiera sin dröm om att studera i USA, till att idag bokstavligen forma Norrtälje, har hans filosofi varit densamma: att alltid arbeta för det han tror på och använda tiden till något meningsfullt.

Fakta:

Namn: Jan-Erik Svecke

Bor: Räfsnäs

Ålder: Född 1964

Andra styrelseuppdrag: Nordsport Holding (Intersport Sverige), Roslagens Sparbank och Roslagen Sparbanks stiftelser

Tomas Ackelman: Från krisräddare till lokalt ankare för näringsliv och idrott

Personporträtt

publicerad 5 januari 2025
– av Daniel Rämsell

Tomas Ackelman har haft en betydande roll i att forma Norrtäljes närings- och idrottsliv. Från att ha räddat Roslagens Sparbank från konkurs på 70-talet till att driva evenemang som Roslagens Företagsgala och Idrottsgala, har han satt ett varaktigt avtryck på kommunen. Det här är hans berättelse.

Ackelman är född och uppvuxen i Nyköping och började arbeta på Sparbanken som ung. Efter olika roller i Nyköping, Kalmar och Stockholm kom han till Norrtälje och Roslagens Sparbank 1975.

Då var banken i en svår ekonomisk situation och hotades av uppköp. Tomas insats, tillsammans med ett dedikerat team, förvandlade banken från en krisande institution till en av Sveriges mest välrenommerade sparbanker.

– Banken var illa ute, men vi gjorde ett starkt jobb för att rädda den. 1990 betraktades vi som en av de bästa sparbankerna i Sverige, vilket jag är stolt över att ha bidragit till, säger han.

Kort därefter, under den ekonomiska krisen 1992, stod Roslagens Sparbank starkare än många andra banker. Tomas berättar att förståelsen för och närheten till marknaden samt en nära relation till sina kunder var avgörande faktorer för att undvika de omfattande kreditförluster som många andra banker drabbades av under den turbulenta perioden.

En av nyckelfaktorerna var ett målmedvetet arbete för att stötta kunder som drabbades hårdast av krisen.

– Många förlorade sina jobb och riskerade att tvingas lämna sina nyinköpta bostäder. Banken arbetade aktivt för att hitta lösningar som gjorde det möjligt för människor att bo kvar i sina hem, trots de ekonomiska svårigheterna, säger Ackelman.

Genom arbetet kunde banken inte bara behålla kundernas förtroende utan också bidra till att minska de sociala och ekonomiska konsekvenserna av krisen för många hushåll i Roslagen. Sparbanken tog sig ur krisen ännu starkare.

Förutom Ackelmans operativa roll i Roslagens Sparbank fick han förtroendet att driva den nybildade Roslagens Sparbanks Stiftelser under uppstartsfasen 2001 till 2012. Stiftelserna spelar en stor roll i att stödja projekt, initiativ och samarbeten som driver på för en positiv utveckling av Norrtälje kommun.

Vid sidan av sin karriär i banken har han ägnat mycket tid åt att främja idrott och näringsliv i kommunen. Han var med och startade Norrtälje Turism 1989 och senare NUAB – ett nätverksbolag som bygger broar mellan kommunen och näringslivet. Tomas är också hedersordförande i BKV Norrtälje.

Hans engagemang ledde till starten av Expo Roslagen och Roslagens Företagsgala 2009 och Idrottsgalan 2014. Galorna har blivit viktiga plattformar för att lyfta fram och fira lokala framgångar.

– Vi ville skapa något där näringslivet och idrotten kunde få sina egna arenor. Det är fantastiskt att se hur galorna har fört samman människor och skapat nya möjligheter, säger han. Jag tycker det är viktigt att premiera våra duktiga entreprenörer och idrottare. Det ger ringar på vattnet och inspirerar andra, fortsätter han.

En annan betydande insats från Tomas har varit hans bidrag i att rädda Norrtälje sjukhus från nedläggning i början av 2000-talet. Tomas berättar att han tillsammans med Sören Karlsson, dåvarande chef på Norrtelje Tidning, skickade in en skrivelse till Landstingsfullmäktige, undertecknad av de större företagen och andra representanter från näringslivet i Norrtälje, vilket kan ha påverkat beslutet att bevara Norrtälje sjukhus.

– Det var viktigt för oss att visa på sjukhusets betydelse för kommunen. Det är en annan insats jag är mycket stolt över, säger han.

Vad är drivkraften i ditt engagemang för Roslagen?

– Norrtälje kommun är en fantastisk plats att bo och verka i. Vi måste visa det och locka hit fler personer med hög kompetens, och det gör vi bland annat genom våra galor, säger han.

Är det något du önskar att du hade gjort annorlunda i din karriär?

– De första 15–20 åren i Norrtälje arbetade jag nog för mycket, dels i sparbanken men också i övriga engagemang inom idrott och kultur. Utan stödet från min fru hade det inte gått. Det är en viktig lärdom jag tar med mig, säger han.

Vad har du för tips till blivande entreprenörer?

– Man ska vara engagerad, men man måste balansera det med privatlivet så att man inte går in i väggen. Sen tror jag att det är jätteviktigt att man jobbar med det man tycker är roligt och brinner för. Engagemang, skapa kontakter och relationer, ta dig inte vatten över huvudet. Förtroendet för dig som person är viktigt, säger Ackelman.

Blir det någon sextonde Företagsgala?

– Jag tar en gala i taget, avslutar han och lämnar det osagt om vi kan förvänta oss att Tomas Ackelman står vid rodret på Företagsgalan även hösten 2025 eller om han lämnar över stafettpinnen till någon annan.

Tommy Larsson: Så gör han Flygfyren till en butik för alla

Personporträtt

publicerad 19 december 2024
– av Nicklas Salmin
Tommy Larsson är ställföreträdande handlare på ICA Flygfyren

Med ett ledarskap som hyllar olikheter och en förmåga att skapa gemenskap har en han format en arbetsplats där människor och idéer får växa. På vägen dit har han samlat lärdomar från både lumpen, idrotten och sin barndom, som alla satt sin prägel på hans filosofi.

– Det bästa med jobbet? Det är mötet med kunderna, säger Tommy och slår ut med armarna. Här får jag direkt feedback, det är lite som att stå på en scen varje dag.

Tommy, som heter Larsson i efternamn sitter djupt försjunken och sippar på en kaffe i konferensrummet ovanför butiken. Han har en blick och närvaro som påminner om en dirigent, den som håller takten och skapar harmoni i en symfoni. I tre och ett halvt år har han varit ställföreträdande handlare på ICA Kvantum Flygfyren, eller som man säger i folkmun; “Flygis”. Men hans väg till butikens ensemble har inte varit spikrak. Från idrottsplanens målburar till lumpens pansarvagnar och vidare till kassalinjen, har han samlat erfarenheter som format både honom själv och hans ledarskap.

Som barn var Tommy alltid i rörelse. Sporten var hans stora passion – inte bara genom skidkarriären i Estuna IF utan framförallt genom fotbollen i Lohärads IF.

– Jag älskade allt som hade med fysisk aktivitet att göra. Att vara målvakt var särskilt givande – det handlar om att läsa spelet, att vara steget före.

Hans talang tog honom till zonlag, träningar med Djurgårdens IF:s P87:or och ungdomslandslagets träningsläger i Halmstad, men när valet stod mellan att satsa helhjärtat eller gå vidare i livet, valde han det senare. Lumpen vid I19 Boden blev nästa steg, och där upptäckte han något som skulle prägla hans framtida karriär som chef: kraften i olikheter.

– Vi var tio grabbar i logementet med helt olika bakgrunder – sportkillar, naturvetare, mekaniker och magic the gathering-spelare. Ändå blev vi snabbt ett sammansvetsat team, tack vare att vi hade samma mål. Det lärde mig att olikheter är en styrka. Det gjorde diskussionerna mer dynamiska och besluten bättre.

Annons

Efter lumpen följde jobb på Coop Forum, där han lärde sig butikens grunder, och senare på Willys, där han utvecklade en skicklighet i att hantera köttdisken.

– Det var Gunnar Björklund som lärde mig att putsa kött. Han var en fantastisk mentor, och det är kunskaper jag fortfarande har nytta av idag. Det är extra roligt att han idag jobbar här på Flygis.

Ekonomistudier på universitet och jobb på en redovisningsfirma lockade därefter, men det var först när Tommy fick ett jobb som controller på Flygfyren 2016 som han kände att han kom i sitt rätta element.

– Det var som att hitta hem. Kombinationen av butik och ekonomi var perfekt för mig.

Efter att ha rattat siffrorna under tre år blev han supportchef, som innebar ansvar för HR, ekonomi, marknadsföring och egenkontroll. Därefter blev han befordrad till ställföreträdande handlare, vilket innebär att han är chef för hela företaget, men inte specifikt butiken. Hans dagar börjar med att stämma av försäljning, väder och dagens planer. Därefter tar han ett varv i butiken för att möta personalen och kunderna.

– Det bästa sättet att hålla örat mot rälsen är att prata med kunderna och höra vad vi kan göra bättre.

Men ledarskapet handlar inte bara om att vara synlig, utan också om att skapa struktur och tydlighet. Under pandemin sattes detta på prov. Det var en tid då han fick kasta affärsplanen och börja om. Från en massa inplanerade event till beställningar av plexiglas och handsprit.

– Men framförallt handlade det om att skapa trygghet i en kaotisk tid, vi kunde inte stänga ner butiken utan var tvungna att se till att det gick att upprätta en säker miljö både för medarbetare som kunder.

Han beskriver sin ledarskapsfilosofi som definitionen av en elektrisk ledare, alltså något som “genom energi med lätthet flödar”. Tommy menar att det handlar om att skapa rätt förutsättningar för medarbetarna att blomstra, vilket innebär att en ledare leder energi i rätt riktning.

– Flygfyren är en arbetsplats som många beskriver som familjär, trots butikens stora storlek. Det är något som vår tidigare handlare, Rolf Holmberg och vår nuvarande, Claes Göran Sylvén jobbat hårt med. Den andan är något jag aktivt arbetar för att bevara.

Han hävdar att det handlar om att se varje medarbetare som en individ, inte bara en rad i en personallista.

– Vi tror på människan, och vi vill att alla ska känna sig inkluderade och få kraft att utvecklas till sitt bästa jag.

Samarbetet med Tiohundra är ett exempel på detta. Genom att erbjuda personer med funktionsvariationer praktik, skapas en inkluderande arbetsplats.

– Det är fantastiskt att se hur de växer och blir en självklar del av teamet. Det ger oss en varmare och mänskligare arbetsplats.

Han återkommer därmed till resonemanget från sina lumpenerfarenheter, att olikheter innebär en kraft. Tommy menar att det bästa sättet att leda olikheter inte är genom detaljstyrning, utan måluppfyllelse och exemplifierar med en händelse som blev viral.

– Vi vill ju att butiken ska vara familjär, men det går inte att säga exakt hur. För ta det som det skrevs om i facebookgruppen “Norrtälje – vad händer på byn”, där en kund hade tappat bort sin plånbok och inte kunde ta ut pengar på sitt kort, vilket gjorde att vår medarbetare erbjöd att ta emot en Swish och ta ut pengar från sitt egna bankkort, det är precis den familjära andan vi vill stå för, att trots vår storlek upplevas som den lilla butiken där vi har en genuin vilja att hjälpa varandra.

 

Det är denna värme och omtanke som han vill ska genomsyra hans ledarskap, och när Tommy reflekterar över var det kommer ifrån, landar han i sin egen barndom.

– Min dagmamma Birgit i Svanberga var en otroligt empatisk och varm person. Hon lärde mig mycket om respekt och hur man tar hand om andra, men också om att sätta gränser på ett mjukt men tydligt sätt. De värderingarna har jag burit med mig hela livet.

Intervjun är avslutad, och vi går ner till butiksgolvet för fotografering. När Tommy tar ett sista varv genom varuhuset möter han både kunder och kollegor, och småpratar med dem längs vägen. Entusiasmen i hans röst och sätt är påtaglig.

– Det är i mötena med människor jag hittar energin – och det är därför jag älskar det här jobbet, avslutar han.

Faktaruta

Namn: Tommy Larsson
Ålder: 37
Bor: Norrtälje
Familj: Gift med två barn
Flygiskarriär: Controller (3 år), supportchef (2,5 år) och ställföreträdande handlare (3,5 år)
Chef över: Cirka 200 anställda (300 under sommaren)

Framgångssagan Note: Peter Jansson om resan från Görla till börsnotering

Personporträtt

publicerad 19 november 2024
– av Daniel Rämsell
Peter Jansson tog Note till börsnotering. Nu leder han Företagslabbet och hjälper blivande entreprenörer.

Peter Jansson är en av grundarna till det som sedermera blev företaget Note, en av Roslagens mest framstående företagshistorier inom teknik och produktion. Hans karriär startade i Norrtälje, där han direkt efter gymnasiet och lumpen började arbeta på en liten elektronikfirma, Lintron Elektronik, med 25 anställda. Nu berättar han om sin resa från Görla till börsnotering och om sitt engagemang för Norrtäljes näringsliv.  

Med en bakgrund som gymnasieingenjör tog han plats på företagets utvecklingsavdelning och blev snart produktionsledare. Året var 1986, och detta blev början på en resa som skulle leda till stora förändringar för såväl företaget som för Peter själv och Norrtäljes näringsliv.

När elektronikföretaget som Peter arbetade på var till salu 1990 såg han tillsammans med kollegorna Mats Hultin och John Olov Karlsson en möjlighet att köpa det.

Annons

Sagt och gjort – trojkan inledde en imponerande tillväxtresa som ledde till en tiofaldig expansion på under ett decennium. Bolaget gick från 25 anställda och växte till 350 på nio år – en växtvärk och utveckling som Peter beskriver som intensiv, utmanande och lärorik.

– Det var en enorm resa, där jag fick vara såväl produktionschef som HR-chef. Vi anställde enormt mycket personal under den perioden, vilket var väldigt utmanande. Det gäller att hitta rätt kompetens och ställer höga krav på utbildningar inom företaget, säger Jansson.

Expansionen fortsatte även internationellt. I slutet av 90-talet gick bolaget samman med ett företag som hade en fabrik i Polen och lockade till sig investerare. Detta var ett steg som tog bolaget utanför Sveriges gränser, med fabriker i Litauen, Estland, Finland och Polen, och Peter blev ansvarig för bolagets Östeuropaverksamhet.

– I slutet av 90-talet började det bli väldigt hett att man skulle lägga ut produktionen och outsourca till framförallt Östeuropa. Vi hade ingen erfarenhet av detta, vi som var grundarna, så vi gick ihop med ett annat företag från Stockholm som redan hade en fabrik i Polen. De plockade även med sig investerare till oss som investerade 40 % i vår fabrik. Vi släppte alltså en hel del aktier från vår fabrik, säger Jansson.

Kravet från investerarna var börsnotering innan 2005, vilket realiserades under 2004 när Note blev ett publikt bolag.

– Det var mycket jobb men en fantastisk resa och erfarenhet, konstaterar Peter om tiden inför börsintroduktionen.

Med decennier av erfarenhet från bolagsbygge och produktion avslutade han sitt engagemang i Note 2009. Engagemanget för entreprenörskap slutade emellertid inte där och Peter började engagera sig i Norrtäljes näringsliv för att stötta andra entreprenörer.

Han blev en central gestalt inom Nyföretagarcentrum som erbjuder kostnadsfri rådgivning och stöd till personer som vill starta eller nyligen har startat eget företag. Men Peter ansåg att han ville göra mer för blivande entreprenörer med fokus på att bygga långsiktiga och hållbara företag, varför han grundade Företagslabbet, som är en plattform för att stödja nya företagare genom råd och nätverk genom hela uppbyggnadsfasen i ett företagsbygge.

– Jag brinner för entreprenörskap och tycker att det är väldigt roligt att kunna bidra till att andra också lyckas starta och driva företag. Det är så viktigt för Sverige och för Norrtälje att det går bra för våra företagare. Det är detta som är ambitionen med Företagslabbet, säger han.

Företagslabbet och Nyföretagarcentrum har varit två viktiga plattformar för Peter. Genom dem har han kunnat stödja nya företagare med såväl praktiska råd som ovärderliga kontakter.

– Som blivande entreprenör saknar man ofta grundläggande kunskap om företagande. Det kan handla om hur man skall paketera sin produkt, hitta målgruppen eller välja rätt strategier. På Företagslabbet får man den hjälpen, men också tillgång till ett starkt externt och internt nätverk, förklarar han.

Vid sidan av sitt engagemang för entreprenörskap är Peter också aktiv inom idrottsvärlden och har varit ordförande för NIK i över tio år. Hockeyn kom in i hans liv genom familjens intresse för sporten, och Peter engagerade sig snabbt i klubbens arbete.

– Det är klart att min erfarenhet har kommit NIK till gagn, särskilt när det gäller kontakter inom näringslivet och kommunen. Vi har satsat på ungdomsverksamhet under lång tid, men nu börjar vi också satsa mer på A-laget, berättar han.

Trots sin långa och framgångsrika karriär har Peter inte slutat drömma och sträva framåt. Han vill se mer stöd för småföretagare från statens håll och ser ett stort behov av att stärka banden mellan näringslivet och kommunen.

– Jag arbetar tillsammans med kommunen på deras näringslivsstrategi för att förbättra relationen mellan näringslivet och kommunen. Kommunen skall vara en serviceinrättning till näringslivet, och det är det jag arbetar för, säger Jansson.

Med din erfarenhet – kan du ge blivande entreprenörer tre goda råd?

– Ta hjälp! Fakta är att om man tar hjälp så är resultatet att man klarar sig som företag i mycket högre utsträckning. Man måste vara väldigt engagerad och vara lösningsorienterad. Man måste ha mål och handlingsplan, annars driver man snett.

Vilket råd hade du givit till dig själv idag om du fick chansen att backa tiden till 80- och 90-talet?

– Med facit i hand önskar jag att jag tidigare i karriären lagt mer tid på balans mellan arbete, familj och fritid. Jag arbetade nog för mycket. Jag hade nog varit mer effektiv om jag hade haft en bättre balans, säger han.

Peter Jansson är inte bara en framgångsrik entreprenör, utan också en eldsjäl för Norrtäljes näringsliv och idrott. Trots sina framgångar värdesätter han balansen mellan arbete, familj och fritid – något han funnit i sin sommarstuga på Vätö, där han laddar energi för framtida utmaningar.

Norrtäljes rockdrottning tar musiken till nya platser

Personporträtt

  • Therés Stephansdotter Björk är en drivande kraft inom svensk rock- och metaljournalistik.
  • Hon har starkt bidragit till att sätta Norrtälje på rockens karta.
  • Hennes arbete omfattar även författarskap och fotografering, med en särskild passion för att främja gemenskap och inkludering inom rockkulturen.
publicerad 2 september 2024
– av Nicklas Salmin
Foto: Therés Stephansdotter Björk & Carl Linnaeus

Therés Stephansdotter Björk, uppvuxen i Vettershaga utanför Norrtälje, har gjort en resa från en lantlig uppväxt till att bli en centralfigur inom rock- och metallkulturen i Sverige. Med Rockverige.se som plattform och en passion för att lyfta fram musiken och artisterna bakom den, har hon satt sitt avtryck både lokalt och internationellt.

Hon växte upp i Vettershaga, där hennes barndom präglades av en idyllisk, bullerbyliknande miljö med kojor i skogen, bad i havet och lek på gammelmorfars lantgård.

– Att växa upp på det sätt som många eftersträvar att göra på sin semester tror jag har format mig till en trygg människa, särskilt med tanke på min ADHD vilket gör att man annars kan vara lite osäker i livet.

Vi kommer att återkomma till hennes ADHD. Men först, kopplingen mellan en idyllisk Astrid Lindgren-uppväxt och hårdrock kan se sig som en omaka emulsion. Men så är det inte.

– Min familj lyssnade på mycket musik, pappa spelade reagge och blues, mamma 60-talsmusik medan min sex år äldre brorsa spelade mer hiphop och rock, och det var det sistnämnda som gav mig mersmak.

Det var först när kärleken kom in i hennes liv som passionen för hårdrocken verkligen tog fart.

– Jag gick estetlinjen på Danderyds gymnasium och träffade en kille som spelade i ett hårdrocksband. Då fanns ingen återvändo, då blev jag mer intresserad av rock och metal vilket inte ansågs särskilt coolt på den skolan.

Men att inte bry sig om vad folk tycker går stick i stäv med rockens själ. Therés menar att själva essensen i rock och metal-genren är ärlighet.
– Rockartister skapar musik de själva älskar och bryr sig kanske mindre om försäljningssiffror eller strömningar. Det är den typen av ärlighet jag uppskattar.

Men det tog två sträcklyssningar på Pain of Salvations album “The Perfect Element” innan hon förstod grejen.

– I den meningen kanske viss rock eller metal, som den progressiva genren där Pain of Salvation befinner sig, är hårdsmält, men om man koncentrerar sig på låttexterna så blir det lätt igenkänning när de sjunger om egna erfarenheter som går att relatera till, vilket gör att musiken då känns på riktigt. Metalgenren sätter inte ihop gruppkonstellationer för att sälja på samma sätt som man kan se i andra genrer.

Foto: Therés Stephansdotter Björk

Den starka kärleken till musik stannade dock inte vid en fritidssysselsättning som för många andra. Therés har gjort det till ett arbete och en livsstil. Under många år har hon arbetat som journalist och fotograf. Hon har följt internationella stjärnor som Iron Maiden, Mötley Crüe, Slipknot, Europe och Slayer på flera spelningar och turnérat med HammerFall och Opeth. Något som gjort att hon fått många nära och starka relationer till banden. Men ett minne sticker ur.

– Det var på en flygning till ett jobb i Los Angeles med Mötley Crüe som mitt kameraobjekt blev stulet från reseväskan. För mig som frilansare så var det ett hårt slag. Nikki Sixx, som också gillar att fota såg det på mitt Instagram-konto, så på deras spelning på Gröna lund kom han fram till mig backstage med en knuten näve, och öppnade den i min hand. Där låg $500 som han gav som ett bidrag till objektivet, vilket gjorde mig otroligt rörd.

Den episoden kan i det stora hela spegla det Therés menar är rock’n’rollens innersta väsen; ärlighet och gemenskap. Det är här ADHD:n kommer in. Det var i vuxen ålder hon fick diagnosen.

– Efter att ha jobbat med musik på olika sätt under 15 år så är det ingen underdrift att påstå att många artister också har det, och för mig bidrar det till ytterligare en samhörighet när stora stjärnor säger till mig “har du också ADHD”?

Therés beskriver hur ADHD:n alltid funnits med henne, även innan hon fick diagnosen, och hur det gett henne en känsla av att vara lite annorlunda. Den inneboende oron och stressen har ibland lett till en kronisk smärtproblematik, något hon gärna hade varit utan. Samtidigt har denna diagnos också fört henne närmare andra, både inom och utanför musikvärlden.

– Jag tror att jag omedvetet har dragits till likasinnade ”weirdos”, haha. Är sannolikt tack vare den som jag hamnat i den här branschen.

Tillsammans med en väninna har hon också diskuterat sina erfarenheter kring ADHD i en podcast, som till och med blev nominerad till Årets Rospigg. Hon ser detta som ett tecken på hur viktigt det är att prata öppet om sina upplevelser.

– Det här community är ganska stort egentligen. Men ändå finns det en stark samhörighet. Känslan är att man tillhör en grupp, vilket också ställer stora krav på inkludering.

Att tjejer inte är överrepresentade varken på eller bakom scenen är kanske inte en överraskning. Denna insikt var en delorsak till att hon och Darren Edwards, skivbolagsprofil startade Rocksverige.se, runt 2014.

– Hemsidan ska vara en rock-outlet för allt som har med hårdrock och metal att göra. Vi vill göra exklusiva grejer, komma artisterna nära. Det gör vi genom intervjuer och krönikor, men vi håller inte på med recensioner vilket kan skapa ett avstånd mellan artist och redaktion. Där de ser oss som fienden.

Foto: Therés Stephansdotter Björk

Sedan var det här med jämställdheten också.

– Vi vill ju ha fler tjejer som spelar och jobbar aktivt med att lyfta det. För branschen är mansdominerad. Jag har tagit många fajter med bolagen, och stöttat kvinnor som hört av sig och håller på med samma sak som jag gör, det ser jag som viktigt.

Men intresset har inte begränsat sig till det journalistiska. Hon är även en utgiven författare. Men resan dit var allt annat än konventionell.

– Jag gick en utbildning i nya medier och hade LIA (lärande i arbete) på en webbredaktion som delade lokaler med ett litet bokförlag, där chefen var hårdrocksfan. Så en dag stod jag i duschen och tänkte hur jag skulle kunna skriva en bok, och jag hade ju tidigare jobbat på en förskola, vilket gjorde att jag kom på att det skulle kretsa just vid barn och hårdrock.

Den fantasivärld hon skapade till de tre böckerna bygger på några karaktärer som hoppar in i en värld där de spelar gitarr. Att det blev just gitarr har sina orsaker i Norrtäljes musikskola på 90-talet.

– Jag var ung och riktig sugen på att få spela just gitarr, men det fanns inga fler platser. Så istället fick jag spela klarinett, vilket var en tragisk historia, haha.

Huvudbudskapen med böckerna handlar om att man ska kunna göra det man vill, att det inte ska finnas pekpinnar. Therés hade en erfarenhet på förskolan med en pojke som under dagarna ville klä sig som en tjej, men inte vågade berätta det för sin konservativa pappa.

– Målet med böckerna är också att främja lässtunden mellan vuxen och barn, men jag gjorde huvudkaraktären till en pojke då killar statistiskt sett har svårare att ta till sig böcker med en tjej som huvudkaraktär. Dessutom kändes det lättare för mig att skriva om en pojke. Hans bästa vän heter Alice och hon får mer och mer plats i historien.

Foto: Therés Stephansdotter Björk

Böckerna togs emot väl av föräldrar och Magnus Utvik på SVT. Men en recensent på Aftonbladet tyckte annorlunda.

– Han sågade mig längs fotknölarna eftersom han argumenterade för att jag gjorde hårdrock och metal barnvänligt, vilket tar bort det läskiga i musiken.

Bättre omdöme har hon däremot fått för de hårdrocksevent hon varit delaktig i på hemmaplan. Där hon tillsammans med Stefan Nicodemus Källström varit pådrivande för att få hit internationella svenska stjärnor som In Flames och Hammerfall.

– Det har varit riktigt roligt att få hit dem, att de kommer till fansen istället för att fans ska komma till Stockholm. Både fans och artister har tyckt det varit roligt att de haft sina “meet & greet” i vår fina stad, artisterna får ansikten och en mer intim relation till sin publik, vilket är viktigare idag än någonsin.

Är Norrtälje metal?

– Ja, vi har en stor hårdrocksfestival i och med “Månegarm open air”, vi har två hårdrocksklubbar (Happy shitty day och den glada grisen) och i övrigt händer det mycket i den här kommunen på sommaren. De evenemang vi hittills anordnat kommer folk till, och det visar att metallen står högt i kurs i denna kommun, det är jätteroligt!

Med sitt engagemang och passion för rocken fortsätter Therés Stephansdotter Björk att sätta Norrtälje på rockens karta – och visa att även en liten stad kan vara en stor spelare inom metal.

Scrolla ner för fler bilder.

Annons

Bibliografi:

Jacks rockiga resa (2011)

Jack och den magiska tatueringen (2011)

Jack och Tidvävaren (2013)

Fler bilder från Therés:

Foto: Therés Stephansdotter Björk

Foto: Therés Stephansdotter Björk

Foto: Therés Stephansdotter Björk

Foto: Therés Stephansdotter Björk

Foto: Therés Stephansdotter Björk

Imperiet Industries: Bakom kulisserna med Per Evhammar

Personporträtt

publicerad 14 oktober 2023
– av Daniel Rämsell
Janne Westerlund och Per Evhammar på Roslagen Pride.

I ett omvandlat garage , där ekot av skratt och fest nu fyller rummet, ligger Imperiet Industries som är ett resultat av innovation, passion och samarbete. Bakom framgången finns en Gubbe, Per Evhammar, vars passion och mångsidiga bakgrund har format den unika festplatsen som Imperiet Industries erbjuder. Vi tog en stund att sitta ner med honom, dyka ned i hans resa och upptäcka historien bakom Norra europas, kanske största glädjespridare.

Berätta Per – vilka är är ni bakom “Imperiet”?

– Vi har sedan start varit tre gubbar som står bakom konceptet, en festlokal som har allt plus lite till. En noggrann och skicklig entreprenör, en kreativ företagare och en ölbryggare. Detta kom dock att förändras när vår bryggare var tvungen att lämna projektet och vi istället tog in tre externa bryggare med fantastiska meritlistor, säger Per Evhammar, som hintar att det alltså är bättre nu på den fronten.

Idag lite mer än tre år senare har “gubbarna” lyckats skapa en unik och uppskattad festplats av ett garage, där ölprovning, quiz och femkamper förgyller Rospiggarnas tillvaro. Även välkända ansikten som Magnus Betnér, Henrik Nyblom och Thomas Järvheden har också fått smaka på en del av Roslagens lyxgarage.

Per Evhammar är inte bara en av grundarna till Imperiet, han är också en man (gubbe) med en nyanserad bakgrund. Från att utveckla brädspel och leksaker, till att vara tatuerare, jobba på reklambyrå och bygga Sportringens föreningsavdelning, har 43-åriga Per samlat en unik mix av erfarenheter som alla bidragit till Imperiets framgångssaga.

FOTO: Privat

– All denna erfarenhet lämpar sig väl för att utveckla företag som har mycket kunskap och kompetens men som sitter fast i gamla hjulspår, eller som fallet är med Imperiet, bygga något unikt från grunden, säger han.

Per berättar att ett av hans starkaste minnen från Imperiets tidiga dagar var när de hade sitt första betalande sällskap.

– Jag stod i disken och hörde det där omisskännliga sorlet från en festlokal och insåg att det var vår lokal som nyss hade varit ett tomt garage men som nu spred glädje för massa människor, vilket var en fantastisk känsla, minns han.

Det är den här typen av ögonblick, där han ser glädjen och värmen från gästerna, som har förändrat hans syn på livet och affärer.

– Jag har aldrig varit i ett företag vars kunder varit så måna om att berätta hur mycket de tycker om oss, säger han stolt.

Men att starta Imperiet var inte en “walk in the park”. Företaget föddes mitt under Covid-19-pandemin, och sedan dess har de stått inför många utmaningar, inklusive den globala ekonomiska påverkan av kriget i Ukraina. Men trots utmaningar har Imperiet fortsatt att växa och blomstra.

-Imperiet föddes ju i kristider. Exakt när Covid träffade Sverige med full kraft i mars 2020, så började vi bygga om garaget till festlokal. Restriktionerna för hur vi alla fick umgås pågick i två års tid. Efter det följde några månader av lugn innan invasionskriget av Ukraina drog igång, vilket påverkade hela världsekonomin. Hösten 2022 ringde larmklockorna högt angående en skenande inflation och räntorna höjdes samtidigt som kriget gjort elen dyrare än guld, säger han.

– Allt detta är sånt som gör det utmanade att bedriva och bygga en verksamhet där folk och företag är tänkta att umgås, lägga lite pengar på nöje och ge sig själva något extra utöver det nödvändiga. Att vårt företag har lyckats nyanställa, växa och skapa en sund ekonomi genom allt detta gör mig oerhört stolt över den insats som alla bidragit med, fortsätter han.

Även om Imperiet föddes ur mörker verkar framtiden se ljus ut för Imperiet. Per lyfter personalen – inte minst Malin Butler, som kapten på skutan och känd från bland annat Roslagen live, som en framgångsfaktor.

-Imperiet är ett varumärke snarare än en fast plats, det är byggt av vänner och deras talanger, så det kommer snart dyka upp något nytt, avslöjar han. Just nu befinner sig festlokalen Imperiet Industries i en väldigt fin och uppåtgående trend som kommer fortsätta nu när vi har Malin vid rodret, säger han.

Om du skulle avsluta med att beskriva ditt livs filosofi med en mening, vad skulle det vara?
-Om det jag tänker göra nu gjordes av alla i hela världen. Skulle världen bli bättre eller sämre då?, avslutar han med en retorisk fråga.

Jag tänker: “Livet är en fest håll med om det folk och fä,
Men om livet är pest, fyllan värmer bäst”.

FOTO: Privat

Annons

FAKTARUTA
Namn:
Per Evhammar
Ålder: 43
Födelseort: Lidingö
Familj: Sambo och två döttrar
Intressen: Obotligt Inter Milano-fan

 

 

Elina gick från teater till hållbar odling – blev taggad av #metoo

publicerad 3 september 2023
– av Daniel Rämsell

RIMBO.Elina, tidigare en del av teaterbranschen, bytte scenens strålkastarljus mot naturens grönska. Med en passion för miljö och lokalproduktion, driver hon Elinas Trädgårdsmästeri. Vi utforskar hennes inspirerande resa, hennes visioner och kärlek till moder jord och hennes inställning till #metoo. 

Elina Folkesson är en del av Stadsbruk Roslagen, som är ett projekt för att främja lokal och ekologisk matproduktion. Projektet är initierat av Companion Roslagen & Norrort, som vill se fler företag med fokus på social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Elina’s övergång från teater till trädgårdsmästeri genom Stadbruk Roslagen var en funktion av klimatångest och ett statement i samband med #metoo och #tystnadtagning i teaterbranschen.

Annons

– I teaterbranschen är det otroligt hård konkurrens och när jag fick inblick i arbetet på en av de stora institutionerna så kände jag mer och mer att jag inte var beredd att arbeta så hårt för att bygga upp den karriären, säger Elina. Det var också i samband med #metoo och #tystnadtagning vilket inte gjorde mig mer sugen på branschen. Dessutom fick jag mer och mer klimatångest och kände att jag behövde göra något som ligger närmre naturen, fortsätter hon.

Men vad var det som tände gnistan att starta Elinas Trädgårdsmästeri?
– Jag startade företaget under min utbildning för att kunna ta beskärningjobb och tänkte att jag skulle kunna bygga upp företaget efter hand. Sen fick jag stipendium från Stadsbruk Roslagen våren 2022 och kastades in i ett företags-bootcamp. Väldigt intensivt och väldigt kul, säger Elina.

Att driva eget företag är inte alltid en dans på rosor men hon uttrycker en känsla av frihet när det kommer till egenföretagande, inte minst eftersom hon kombinerar arbete med sin passion.

– Den största utmaningen men även fördelen med att driva eget är arbetstiderna. Jag kan välja själv när och hur mycket jag jobbar. Men eftersom jag tycker det är så kul och odlingen gränsar ju till min hobby också, så blir det lätt att jag jobbar lite för mycket, medger hon.

Elinas engagemang för miljö och klimatsmarta lösningar skiner igenom i hennes arbetsmetoder.

– Jag odlar utan gifter och med endast lokal naturgödsel. Under våren så anlägger jag varmbänkar (hästgödsel och kasserat ensilage) som värmer växthus och ger den första skörden med primörer. Till odlingarna hemma samlar jag regnvatten för bevattning. Framöver vill jag erbjuda trädgårdstjänster som främjar biologisk mångfald och parerar extremväder.

Beträffande lokalproduktion, ser Elina det som mer än bara en trend. Hon ser det också det som en nödvändig handling för försörjning i en allt osäkrare värld, drabbad av klimatförändring.

– Att bygga upp en lokal och hållbar livsmedelsproduktion ser jag som nödvändigt för att vi ska kunna försörja oss i en allt osäkrare värld. Min dröm är att bygga upp en större odling och kunna ha många andelsägare och leverera under hela året. Vi behöver bli fler och större lokala producenter för att möta efterfrågan, som jag är övertygad om att vi kommer ha i framtiden.

Elina delar också med sig av sina insikter om den svenska fröproduktionen som är skör och i behov av bättre lagstiftning, enligt henne.

– Få vet nog hur skör fröproduktionen är. Helt svensk produktion är det bara Nordfrö och Sesam som har. Den stora livsmedelsproduktionen är beroende av några få storföretag som säljer så kallade hybridfröer, ”F1:or” som det inte går att ta utsäde från, utan odlarna behöver köpa nya fröer varje säsong. Hybriderna är framtagna för att ge stora och jämna skördar, men vi vet inte hur de klarar vårt allt mer extrema klimat. Här är de lokala gamla sorterna ofta bättre anpassade, eftersom de har en variation i genetiken och har utvecklats av generationer av jordbrukare.

Hur tror du att vi kan stötta den svenska fröproduktionen bättre?

– Det behövs vettigare lagstiftning för att skydda och bevara svenska fröer och vi som odlare och konsumenter kan ta ställning genom att stötta de svenska producenterna eller lära oss att ta eget frö. Den som är intresserad kan även kolla upp projektet Roslagskorn, som också finns vid Färsna Gård, säger Folkesson.

Förutom egenföretagandet och passionen för moder jord får Elina balansera arbete med familjeliv i en ständig jonglering.

– Det är en utmaning att odla med småbarn, ännu mer att odla till försäljning. Jag har en dotter på 2,5 år och en på två månader. Ibland har jag dåligt samvete när jag måste få vissa jobbsaker gjorda. Men det är också fantastiskt att få se dem växa upp med odling som en självklarhet. Och min tvååring kan namnet på så många olika grönsaker och vill provsmaka allt vilket är underbart!

Elinas Trädgårdsmästeri är inte bara ett företag, det är en förlängning av hennes passion och värderingar med en förhoppning om ett budskap till omvärlden.

– Jag hoppas att mina kunder ser att jag gör allt i mitt företag med hjärtat. Men förhoppningsvis är det inte så mycket som skiljer för alla gröna företag behövs i omställningen av samhället.

Trots en mörk och regnig sommar med tydliga symtom på klimatförändringar ser Elina ljust på framtiden genom anpassning för såväl odlare till konsument.

– Det har varit en märklig säsong och det här är vad vi får lära oss att leva och odla med. Potatisen har inte vuxit alls för mig i år efter den torra början på sommaren. Och det lilla som vuxit har vildsvinen norpat. Vissa grödor får sjukdomar av vädersvängningarna och annat växer väldigt bra. Jag hade en prenumerant på mina grönsakskassar som skrev att hon önskade det som går bra att odla. Och det är en så bra inställning. Så behöver vi tänka. Konsumera det som växer bra här hos oss, i år, nu. Inte importera från fjärran länder bara för att vi kan för tillfället, avslutar Elina.

För de som är intresserade av att stödja Elinas vision och arbete kan besöka henne vid odlingarna på Färsna varje torsdag eller på Johannesbergs Slotts Höstmarknad den 9/9.

FOTO: Privat

Per Nohr om Rospiggarnas betydelse för Roslagen – en exklusiv intervju

publicerad 21 augusti 2023
– av Daniel Rämsell

HALLSTAVIK. Hallstavik och Rospiggarna har en gemensam historia som sträcker sig tillbaka till 1930-talet. I en exklusiv intervju med Per Nohr, marknadsansvarig för Rospiggarna Speedway, utforskar vi klubbens djupa rötter i Hallstavik och dess betydelse för invånarna och Roslagen.

Allt började på Café Utsikten i Hallstavik den 27 mars 1930. Ett antal entusiaster samlades för att diskutera sin passion för motorcyklar. sammankomsten ledde till bildandet av motorklubben ”Orion”, och snart anlades en Speedwaybana i Folkets park.

Under 1960-talet tog Orion ett steg framåt genom att starta speedwaylaget ”Stjärnorna”. Men det var inte förrän 1978 som namnet som vi alla känner till idag kom till användning. Med Hallstaviks placering i Norra Roslagen var det nästan självklart att det nya namnet skulle bli ”Rospiggarna”.

Per Nohr, Marknadsansvarig för Rospiggarna reflekterar över klubbens historia och dess betydelse för Hallstavik.

– Det är historiskt att vi funnits så många år. På denna lilla ort har vi en elitidrott, vilket gör Rospiggarna jätteviktiga, säger han. Det är många som varit här och tittat på speedway hela sina liv. Jag tror att det är just den höga nivån som gör att det genom tiderna har varit så populärt. Speedway är dock lite som Bandy. Det är en sport som finns på små orter. På små orter blir det att man samlas kring idrotten som får en särskild betydelse, fortätter Nohr.

Men genom alla år, genom förändringar, triumfer och utmaningar, har Rospiggarnas betydelse för Hallstavik förblivit konstant. Klubben har varit en samlingspunkt, en källa till stolthet och en viktig del av Hallstaviks identitet.

Per Nohr har länge varit engagerad inom idrotten och vet dess betydelse för orten. För honom handlar det om att skapa en gemenskap där människor kan samlas, må bra och ha roligt kring sport.

– Det är helt magiskt att få jobba med detta, säger han med ett leende.

Trots sitt engagemang för Rospiggarna har han aldrig testat speedway själv.

– Skulle jag testa det, skulle vi få fulla läktare. Folk skulle komma hit för att skratta, säger han skämtsamt.

Rospiggarnas betydelse för Hallstavik kan inte överskattas. Klubben har en lång och stolt historia i Roslagen, och närvaron har givit invånarna något att samlas kring.

Nohr menar att Hallstavik är känt för Rospiggarna. Många besökare skulle aldrig ha kommit till orten om det inte vore för speedwayen.

– Det har och betyder otroligt mycket tror jag. Hallstavik är ju känt för Rospiggarna och Holmen, tillägger Per.

När det kommer till historiska ögonblick i Rospiggarnas historia, nämner Per SM-guldet 2016 som ett särskilt minnesvärt tillfälle.

– SM-guldet 2016 har betytt jättemycket för Hallstavik och Rospiggarna, säger han.

Vidare beskriver Per också ett svårt men viktigt beslut klubben tog 2009, före hans tid:

– Det starkaste jag tycker en förening har gjort är när Rospiggarna valde att gå ned i Allsvenskan bara för att få i ordning på den ekonomiska situationen som var då, säger han.

Skulle detta kunna vara ett alternativ nu i rådande ekonomiska situation?
Ja, det skulle det kunna vara. Efter säsongen kommer styrelsen att sätta sig ner och summera 2023 och jobba med säsongen 2024, säger Per.

Speedwayen i Hallstavik har en central position för invånarna. Samtidigt är invånarna avgörande för Rospiggarnas framtid i det symbiotiska förhållandet.

– Det är viktigt att de på orten kommer hit. Vi är beroende av besökare och sponsorer betonar Per. Det har varit tufft sedan 2018. Speedwayligan tappade 30 procent under 2018-2019 medan Rospiggarna tappade 50 procent. Varför, det vet jag inte riktigt men vi hoppas på att kunna engagera fler besökare, för det behöver vi verkligen, fortsätter han.

För att engagera även kommande generation av speedwayentusiaster, arbetar Rospiggarna aktivt för att locka unga från Hallstavik.

– Vi har testa-på-tillfällen för ungdomar, där man får testa sporten gratis under en period. Vi behöver få fler ungdomar som vill komma hit och testa. Det är en utmaning. Det är svårt i hela Sverige. Vi måste kunna attrahera unga men det är tyvärr en dyr sport. Vår tanke är att man ska få testa genom lånad utrustning de första två åren, förklarar Per.

Med en förhoppning om en mer positiv framtid i ett hårt ekonomiskt klimat för Rospiggarna, avslutar Per Nohr med att ytterligare beskriva förhållandet mellan sporten, invånarna och sponsorer:

– De betyder allt. Har vi inte sponsorer eller tittare vore vi ingenting, avslutar han.

FOTO: Rolf Lundstedt

Annons

Rurik: Vikingahövdingen som Formade Ryssland

publicerad 28 juni 2023
– av Redaktionen

Denna artikel är i samarbete med geostory

Stig ombord på en resa tillbaka till vikingatiden, till den legendariska varjagfursten Ruriks och hans rusers värld. Följ med oss genom de skumma vattendragen av historia och mysterium, där vi försöker klargöra den svepande dimman kring denna ikoniska figur och hans betydelse för skapandet av det som vi idag känner som Ryssland.

Denna spännande och mytomspunna berättelse handlar om den svenske vikingahövdingen Rurik och hans ruser. Man vet egentligen inte så mycket om de svenska vikingarna eftersom att de inte har nedtecknat något om sig själva. Troligen dog Rurik år 879. Han är en legendomspunnen varjagfurste som anses vara grundare till Ryssland. Enligt den mest omfattande skriften om den här tiden, Nestorskrönikan som är från 1100-talet och som troligen skrevs av en rysk munk, så hade stamfolken runt Kiev blivit styrda av svearna under en längre period.

Svearna härjade och tog skatter från folken och till sist gjorde stamfolken uppror och slängde ut svearna. Men de östslaviska stammarna i det kievrusiska riket splittrades och till sist återkallade man sveafursten Rurik och hans ruser för att bringa ordning i riket igen. Allt detta kan alltså läsas i Nestorskrönikan som skrevs nästan 300 år efter att det hade hänt. Huruvida det var att Rurik som tillkallades av de ryska stamfolken eller om han helt enkelt erövrade och intog Ryssland igen kan man inte vara säker på.

Rurik lär ha grundat Novgorod år 862 och han och hans släkt regerade sedan i Ryssland ända fram till år 1598 och Ivan den förskräcklige var den siste regenten av Ruriks ätt. Man kallade de svenska vikingarna för varjager och väringar men man vet inte säkert hur de historiska och geografiska kopplingarna ser ut. Så är det med mycket av historien från den här tiden.

Det mest utförliga som finns nedtecknat är det man kan läsa i den medeltida Nestorskrönikan. Dessutom har man faktiskt hittat arkeologiska fynd runt Kiev i Ryssland som kan härledas till Norden från den tiden Rurik lär ha regerat från år 862 till sin död 879. Även här i Uppland har man gjort fynd att det har funnits ett handelsutbyte.

Intressant DNA-forskning från 2006 har påvisat kopplingar mellan befolkningarna i Sverige kring Svealand men framförallt i Finland och de ryska furstesläkterna. Det finns även forskare som menar att Rurik skulle vara finsk eller av västslavisk härstamning. Att Rurik härstammar från trakterna kring Svealand i Sverige är dock det mest vedertagna. Troligen var det mer komplext eftersom att flera folkslag från olika landområden samarbetade och erövrade varandras och andras områden och därmed även blandades.

På den tiden förband vattnet mycket mer än vad det gör idag. Vattennivåerna var betydligt högre på vikingatiden så vattenlederna var mer framkomliga då. Det fanns heller inte mycket till vägar på land att använda sig av. Vikingarna var kända som tappra krigare som man hellre ville alliera sig med än att bli erövrad av. De var även duktiga handelsmän som färdades snabbt och smidigt över vatten.

Skeppen som Rurik och hans ruser trafikerade Österled med var mindre än de som användes av de danska och norska vikingarna i Västerled. En del forskare vill koppla ordet ruser till finskans Ruotsi eller estniskans Rootsi, som är deras namn på Sverige. Ruserna har troligen samma språkliga härstamning från vikingatidens roddarlag och Roden som sedan även blev namnet Roslagen.

Vi som bor här i Roslagen kallas ju för Rospiggar som också härstammar från roddarlagen, det kommer från rodsbyggiar och betyder invånarna i Roslagen. Konstnären till Ruriks skepp som finns uppsatt i Norrtälje heter Clarence Blum. Han föddes den 10 juli 1897 i Liverpool och dog den 23 september 1984 i Täby och var en brittisk-svensk skulptör. Blum utbildade sig vid Konstakademien i Stockholm och i Dresden samt i Paris och Florens. Han gjorde framförallt skulpturer i intimt format. Skulpturen donerades 1974 av Selim Karlebo som föddes den 8 september 1892 och gick bort den 11 maj 1982.

Han var en svensk ingenjör och företagare som också ägde en liten herrgård utanför Norrtälje som heter Ilsholm. År 2004 gjordes ett 30-årsjubileum vid Ruriks skepp i Norrtälje på initiativ av lektorn och historikern Lennart Jansson och mig (stadsguiden Michael Blum). Lennart Jansson höll tal och jag sjöng Evert Taubes Gammelvals i Roslagen där två verser handlar om just detta. Sedan inbjöds alla till kaffe och tårta på S/S Norrtelje.

Tidsperiod: VIKINGATID
Källa: Michael Blum
Länk: www.geostory.se

Annons

Presentation av källa: Michael Blum är en känd guide, estradör och roslagsprofil som har en stor kännedom om Roslagen och dess historia

Videoklipp

 

 

Upptäck historien omkring dig
Gillar du historia? Är du nyfiken på vad som har hänt på platsen där du befinner dig? Då ska du läsa mer om och ladda ner appen GeoStory! Klicka här!

Ibrahim Tusubira sköts till döds i sin bil i Kyanja, en stadsdel i Ugandas huvudstad Kampala. Han var känd i Uganda för sina engagerade politiska videor som följdes av tusentals människor. Enligt den kenyanska nätpublikationen Monitor hade Tusubira återkommit från Sverige 2021 för att stödja den nuvarande regeringen under president Yoweri Museveni.

Ibrahim Tusubira kom till Norrtälje 2012 och flyttade därefter till Herräng och senare till Rånäs, där han fortfarande står skriven. 

Bildkälla:  [Användarnamn/Fullständigt namn] (avliden), [Sociala medieplattform], [Datum för inlägget]”

Norrtälje hamn lockar vackra fåglar – Robin fångar dem på bild

publicerad 28 maj 2023
– av Redaktionen

NORRTÄLJE. Vårens ankomst i Norrtälje hamn är färgstark och livfull, inte minst bidrar närvaron av fisktärnan till spektrat. Fotografen Robin Nero har lyckats fånga denna vackra fågels gnistrande röda näbb i morgonsolen.

Fisktärnan, känd för sitt smidiga flygande och sina fängslande färger, har blivit ett bekant inslag i Norrtälje hamn under våren. I detta sceniska havsområde har fågeln förgyllt landskapet med sina färgtoner, vilka blir ännu mer framstående när solljuset träffar dess fjädrar och näbb. 

Nero, som har fotograferat fisktärnan under våren 2023, har med framgång fångat fågelns närvaro på bild.

– Bilden är mer än bara ett vackert foto – det är en lärandetillfälle för mig som fotograf om hur ljuset kan förändra och förbättra en bild och förhöja dess visuella påverkan, säger Robin Nero.

Annons

Tack vare fototalanger som Robin Nero, kan vi alla ta del av denna fantastiska fågel och dess enastående skönhet, fångad i en tidlös bild.

– Fisktärnan, med sina skimrande färger, har fascinerat mig och jag hoppas kunna framkallade samma känslor hos dem som tar del av mitt foto, avslutar Nero.

Send this to a friend