Annons
Flygfyren

Det skitiga Norrtälje – är det någon som bryr sig?

Uppdaterad 2026-01-31, Publicerad 2021-10-12 – av Daniel Rämsell
5 min läsning
Annons
Flygfyren

Norrtälje kryllar av plast, fimpar och snus trots skräpengagemang från politiker, skolor, barn och politiker.
-Jag tycker att man skall satsa på att lära sig i skolan att inte skräpa ned menar Johannes Salo, ordförande för SSU Norrtälje som nyligen anordnat en skräpplockardag i Norrtälje.

Skräpig lagstiftning?

Regeringen fattade nyligen ett beslut om en ändring i miljöbalken som innebär att det blir straffbart att exempelvis slänga cigarettfimpar, papper eller tuggummi på marken, en lag som träder i kraft från och med 1 januari 2022. Straffet för ringa nedskräpning kommer att vara 800 kr i böter. - Jag tycker att man skall satsa på att man i skolan får lära sig att man inte skall skräpa ned, svarar Johannes på frågan om vad han tycker om den nya lagstiftningen.

Annons

En åsikt som även Liberalerna i Norrtälje delar.

-Det är bra att undantaget för mindre nedskräpning tas bort, säger Roberth Beronius, ordförande för Liberalerna. Ca 62% av all nedskräpning består av cigarettfimpar, och förutom miljöaspekten är det viktigt att städerna hålls rena och snygga ur ett trygghetsperspektiv. Nedskräpning, klotter och skadegörelse föder otrygghet och skickar signaler om att det är en plats som ingen bryr sig om, fortsätter Beronius till allt om Norrtälje avseende lagändringen. Liberalerna i Norrtälje vill även se att mer pengar avsätts till ideella krafter som vill plocka skräp och införa en 24-timmarsgaranti mot fulla papperskorgar.
- Vi ser inget behov av hårdare lagstiftning än det förslag som just nu blir verklighet. Det är viktigare att det blir lätt att göra rätt och se till att det finns papperskorgar att slänga sitt skräp i. Man skulle också kunna se över om man inte borde införa en nedskräpningsavgift för producenterna, som utgår ifrån hur stor andel av skräpet som en viss produktkategori utgör och hur många av de produkterna som säljs varje år, säger Beronius.

Håll sverige rent släppte nyligen den årliga skräprapporten som visar att skräpet i Sveriges städer domineras av fimpar, snus och plast. En bild som Johannes Salo, ordförande för SSU delar efter deras skräpplockardag som de nyligen anordnade vid Södra Bergen i Norrtälje.

- Vi vill hjälpa till att hålla Norrtälje lite renare och visa att vi ungdomar faktiskt kan ta ansvar och bidrar till schysst stadsmiljö, förklarar Johannes som beskriver att SSU Norrtälje tidigare anordnat liknande åtgärder och planerar för årlig mobilisering likt denna.

I dagsläget förvaltas allmän plats i Norrtälje kommun av Green Landscaping AB, via offentlig upphandling. Kent Forslund och Fredrik Strandberg, representanter på Gata-parkavdelningen i Norrtälje, förmedlar till Allt Om Norrtälje att de är nöjda med den renhållning som görs i centrala Norrtälje. - Under sommarhalvåret töms soptunnor sex gånger i veckan istället för tre, fortsätter Kent och Fredrik på frågan på om kapaciteten ökar under sommaren, då befolkningen i Norrtälje ökar markant under sommarhalvåret.

Invånarna håller inte med!

När Allt om Norrtälje ställde frågan på stan om vad invånarna anser om renhållningen i Norrtälje, ges en relativt homogen bild avseende nedskräpningen. Generellt tycker Norrtäljeborna som Allt om Norrtälje har frågat att det är för skräpigt i staden och de flesta anser att det behövs fler papperskorgar.

Annons
Flygfyren

- Det är skräp överallt, säger Elin Lundin, 31-år från Edsbro. Jag tycker att den nya lagstiftningen är fantastisk men jag ser gärna att det blir fler papperskorgar i Norrtälje, fortsätter 31-åringen.   

- Det är mycket skräp runt kommunhuset och kring Estunavägen, säger Petra Eklund, 53 år boendes i Sandkilen. - Jag tror att det behövs en ändrad mentalitet och att man får mer utbildning avseende nedskräpning i skolan, fortsätter Eklund. 

- Fler papperskorgar är lösningen, säger Daniel Stenbäck 34 år, från Solbacka som anser att det oftast är på helgerna som det är skräpigt. 


Organiserad avfallsdumpning

- Vi tycker det är bra med lagändringen. Att det ska kosta att skräpa ner är helt rimligt, eftersom om skräpet inte ska ligga kvar så innebär det en samhällskostnad att få bort det, förklarar Camilla Rydstrand, gruppledare för Miljöpartiet. Polluters pay är en välkänd och fungerande princip för miljörelaterade styrmedel, fortsätter Rydstrand.
Nedskräpning i naturen är också ett stort bekymmer för djur som äter, eller fastnar i vårt skräp. Vi har allt för många exempel på hur kossor och andra djur dött pga vassa metallskärvor som legat strimlat i fodret som skördats på åkrar där folk slängt bland annat tomburkar. Med det sagt anser vi också att det behövs krafttag mot organiserad avfallsdumpning som förekommer från ett antal oseriösa företag, fortsätter Rydstrand.

Det behövs fler papperskorgar inte hårdare lagstiftning

- Lokalt i Norrtälje kommun vill vi gärna se en genomgång över var det skräpas ner mest i tätorterna för att därefter placera ut lämpliga skräpbehållare som både kan ta fimpar och skräp, som de exempelvis har i Stockholm, säger Andrea Kronvall, gruppledare för Sverigedemokraterna, Norrtälje.

Undersökningar visar att rökare ofta fimpar på marken om det är mer än 10 steg till en askkopp eller papperskorg och en lösning på det är att uppmuntra till att använda sig av små brandsäkra påsar som man senare kan slänga i sopkorgen, fortsätter Kronvall som även beskriver att Sverigedemokraterna på riksnivå varit kritiska mot den nya lagstiftningen, eftersom den kan komma att ta resurser från polisen.

Slutligen

De invånare samt partier som Allt om Norrtälje pratat med är alla överens om att det krävs mer åtgärder för ett renare Norrtälje. En multifaktoriell kombination av utbildning, fysiska åtgärder samt hårdare lagstiftning kan vara ett recept för framgång.

 

Annons

Därför vinner semlan över Rimbobullen – måltidshistoriker förklarar

Publicerad 2026-02-16 – av Daniel Rämsell

När svenska folket fick rösta fram vilket bakverk som bäst representerar deras landskap stod det klart att semlan engagerar mest i Uppland. BILD: Wikimedia/pressbild

3 min läsning
Annons

När svenska folket fick rösta fram vilket bakverk som bäst representerar deras landskap stod det klart att semlan engagerar mest i Uppland. I konkurrens med Rimbobullen och Upplandskubb drog den klassiska fastlagsbullen det längsta strået.

Tävlingen Hela Sveriges Bakverk har genomförts av Epoq, Elgigantens köksvarumärke, tillsammans med måltidshistorikern Richard Tellström.

Under hösten 2025 fick allmänheten rösta fram sina favoriter bland 25 landskap.

Annons

I Uppland föll valet på semlan, ett bakverk med rötter i 1600-talet men med en modern historia som förklarar dess starka ställning.

– Fastlagssemlan har industrialiserats under 1900-talet, det är då den får sin vispade grädde och den blir mer en konditoribakelse än en hemmarätt. Den blir helt enkelt publik, syns från 1900-talets mitt i livsmedelsaffärer och sedan har den gjort en kreativ och postmodern resa sedan 1990-talet när den första twisten – saffranssemlan – lanserades till jul. Den är en snackis i sociala medier, och mat har vi alla synpunkter på, säger Richard Tellström.

För Norrtälje kommun innebar omröstningen att det lokala alternativet Rimbobullen fick se sig besegrad av den nationella klassikern.

Enligt Tellström handlar det om synlighet och igenkänning.

– Det handlar om kändisskap. Rimbobullen är mer en hemmabakad bulle, medan fastlagssemlan är publik. Alla bullar har också svårt att konkurrera med bullarnas bulle – kanelbullen. Rimbobullen saknar också en välkänd högtidsdag.

Trots det menar Tellström att omröstningen visar att regional identitet fortfarande lever.

– Alla landskapsbakverken visar att det finns en stark regionalitet som lever, mycket mer än på maträtternas område där det i dag finns mycket litet av regionaliteten kvar.

Annons
Flygfyren

Bland annat vann spettekakan i Skåne, i Småland den småländska ostkakan och på Gotland saffranspannkakan. I Värmland röstades Värmlandstårtan fram och på Öland Ölandskakan. På flera håll valdes alltså välkända landskapsspecialiteter.

Tellström pekar på hur medier och handel påverkar vad människor uppfattar som typiskt.

– Bakverken blir mer kända genom olika slags medier och reklam, vilket gör att den regionala känslan hos människor också kan bli större. De som aldrig hört talas om bakverken får nu utveckla sin kak- och bakbildning.

Att semlan segrade i Uppland säger också något om samtiden, menar han.

– Vi går allt mer mot en nationell identitet i takt med att vi följer sociala medier som ofta skapas i en internationell kontext, vilket talar för att landskapsbakverken kan överleva som motståndsficka, för sökandet efter äkthet som vi märker nu är mer synligt i det nära än i det avlägsna.

För Rimbobullens del är loppet dock inte nödvändigtvis kört.

– Rimbobullen kanske inte konkurrerar med semlan, men däremot kan den konkurrera med kanelbullen. Kanske genom att få en tydligt egen dag och att företagen köper den till sina anställda, för personalbullar är avdragsgillt, säger han.

Omröstningen pågick under veckorna 44–49 2025 och resulterade i en vinnare per landskap.

Annons

Faktaruta: Landskap och vinnande bakverk

Tabell över landskap och de vinnande bakverken i "Hela Sveriges Bakverk".

...

Från Afghanistan till Roslagen: tälta året runt blev Josefs räddning

Uppdaterad 2026-02-18, Publicerad 2026-02-12 – av Daniel Rämsell

När Josef Alisson kliver in i skogen söker han inte äventyr i första hand. FOTO: Privat

3 min läsning
Annons
Flygfyren

När Josef Alisson kliver in i skogen söker han inte äventyr i första hand. Han söker stillhet. Elden, doften av rök och tystnaden mellan träden ger honom en trygghet som han länge saknade och som han i dag vill föra vidare till sin son.

– När jag tältar och eldar påminner doften om min barndom. Den påminner om min mamma. Det skapar en trygghetskänsla, säger Josef Alisson.

Han växte upp i Afghanistan, där kaminer och eld var en självklar del av vardagen. När han som barn förlorade sin familj och senare flydde ensam till Europa bröts den tryggheten abrupt.

Annons

Vid elva års ålder tog han sig till Iran, där han bodde hos bekanta och arbetade på restaurang. Resan fortsatte mot Europa, men slutade oväntat i Sverige.

– Jag var på väg till Norge, men pengarna tog slut i Malmö. Då kunde jag inte resa vidare och sökte asyl i Sverige. Jag var 17 år när jag kom hit, berättar han.

Tillvaron i Sverige blev till en början svår. Josef placerades på ett flyktingboende på Väddö och mötte ett nytt språk, en ny kultur och en vinter han inte var förberedd på.

– Jag blev deprimerad. Det var mörkt, kallt och jag var ensam. Jag var deprimerad i nästan två år efter att jag kom till Norrtälje.

Josef tältar i snölandsskap.
Josef tältar året runt och har inget emot att det är snö och kallt. FOTO: Privat

 

Vändpunkten kom dock oväntat. En väns pappa frågade om Josef ville följa med och pimpla. Han lånade utrustning och följde med ut på isen.

– Det var naturupplevelsen som fick mig på bättre humör. Jag började fiska mer, vara mer ute i naturen och tälta med vänner. Då började jag må bättre.

Annons

Sedan dess har friluftslivet blivit en självklar del av hans liv. I dag, nästan tio år senare, tältar han regelbundet – i alla väder.

– I snitt tältar jag varannan vecka. Oftast blir det bara en eller två nätter åt gången dock, eftersom jag har familj och barn.

Han föredrar skogarna i Dalarna, dit han ofta återvänder.

– Naturen där är fantastisk.

Har du känt dig rädd någon gång i skogen?

– Nej, jag brukar känna mig trygg i skogen.

Inte heller ensamheten är något problem för Josef.

Josef håller i en såg
Till vardags bor Josef i Rimbo med sin fru och sitt barn. Han arbetar som snickare, ett yrke han haft sedan studenten. FOTO: Privat

– Nej, aldrig. Jag är ju där för att vara ensam och släppa vardagen.

Till vardags bor Josef i Rimbo med sin fru och sitt barn. Han arbetar som snickare, ett yrke han haft sedan studenten. Trots att han byggt ett nytt liv i Sverige är relationen till ursprungslandet komplex.

– Jag har inte så mycket minnen kvar från Afghanistan. Jag flydde därifrån, så mycket kan vara förträngt.

Men vissa saker lever kvar. Saknaden efter familjen, människorna och behovet av trygghet.

I dag riktas mycket av hans engagemang mot nästa generation - hans son.

– Jag tar med min son till naturen ofta. Jag vill inte att han ska sitta framför tv eller iPad. Jag vill att han ska uppleva naturen.

För Josef handlar det inte om extrema prestationer, utan om närvaro.

– Jag vill ge kärlek och natur till min son. Har man bra kläder kan man alltid vara ute.

Annons

SNABBFRÅGOR:

Favoritplats i naturen när du behöver lugn?

–  Luleåälven.

Eld, tält eller sovsäck – vad är viktigast för dig?

– Eld. Jag klarar mig utan sovsäck och tält, men inte utan eld.

Bästa maten att laga ute när det är riktigt kallt?
– Kött och potatis.
Bästa stället i Roslagen?

– Blidö.

Vad saknar du mest från Afghanistan – och vad har Sverige gett dig i stället?
– Familjen och kulturen.

Någon som är nyfiken på att testa vintertälta - har du något råd.
– Det är lättare att tälta på sommaren, så testa först på sommaren.

Tomas Johansson bygger nätverk, laganda – och en och annan hamn

Uppdaterad 2026-01-31, Publicerad 2025-06-15 – av Nicklas Salmin
5 min läsning
Annons

Tomas Johansson har haft en ledande befattning inom kriminalvården, centrumledare och rådgivare – men framför allt har han varit en sammanhållande kraft i Norrtälje. Med ett hjärta för människor, en förkärlek för samarbete och en oväntad biroll som präst i en indisk Netflixfilm, är han kanske kommunen mest välkända länk mellan olika världar.

Som tidigare centrumledare i Norrtälje handelsstad blev Tomas ett nav för företagare, föreningar, kommunanställda och privatpersoner. Men det började långt ifrån julskyltning och handelsutveckling – utan snarare bakom de låsta dörrarna på Norrtäljeanstalten.

Tomas var bara drygt 20 år när han började i kriminalvården. Under tio år, från 1998 till 2008, formades han i en miljö som var allt annat än enkel – men där grunden lades för det som skulle bli hans största styrka: att leda människor i komplexa situationer.

Annons
Flygfyren

– Anstalten är i grunden en otrygg miljö, men paradoxalt nog blev det en trygghet. Man skapade ett “vi”, en arbetsfamilj. Men när jag gick en chefsutbildning 2005 på Campus Roslagen började jag se mig själv utifrån. Ville jag verkligen vara kvar där hela livet? Jag insåg att jag hade ett ledarskap som kunde fungera utanför murarna också.

Vägen gick via försäljning – först på VallentunaSteget, sedan till Bonnier Tidskrifter där han blev försäljningschef för digitala medier. För Tomas blev det snabbt tydligt att hans styrka låg i att skapa lagkänsla – även i branscher där individfokus ofta premieras.

– Många i säljbranschen vaknar med en klump i magen. Jag försökte skapa ett klimat där vi hade kul på jobbet. Där vi hjälptes åt, precis som i idrotten.

Idrotten har följt honom genom hela livet. Uppväxten i Helenelund i Sollentuna var tuff, men i föreningslivet fann han sin trygghet. Lagandan, glidtacklingar framför att sätta den i krysset och därmed själv stå i centrum – det blev en livsfilosofi.

– Jag har aldrig behövt vara målskytten. Jag gillar att passa fram medspelare, om man ska använda en metafor.

När Tomas sedan fick frågan om att bli centrumledare i Norrtälje tackade han ja – och påbörjade ett drygt decennium i den lokala handelns tjänst. Han byggde upp en samverkansmodell som gick ut på att kroka arm med lokala handlare, lyssna in deras behov och agera därefter, vilket därmed bidrog till att göra Norrtälje till en levande stadskärna.

– I början satt jag ensam på Café Hörnan varje torsdag och kallade på samverkanmöten med handlarna. Efter ett halvår kom Peter Kaufmann in genom dörren. Sen växte det. Tre blev sex, sex blev tolv. Det blev vår samlingspunkt. En plats för dialog.

Annons

Dialog blev också hans metod när Norrtäljes hamn skulle utvecklas. I projektform fick Tomas uppdraget att föra samtal mellan kommunen och näringslivet – med målet att få stadskärnan och hamnen att smälta ihop.

– Handlarna var oroliga för konkurrens, men jag ville att de skulle se möjligheter. Det handlar om att skapa tillit. Lyssna först, sen leda.

Vilket lyckades, Tomas blev 2018 nominerad som årets centrumledare. Inte nog med det, han fick också Nuabs hederpris 2014.

- Otroligt roligt att få uppskattning, och ett kvitto på att det jag byggde upp faktiskt fungerande.

Efter att ha lett handelsstaden i elva år lämnade han 2023 sitt uppdrag – mitt under 400 års jubileumsåret som han projektledde – för att få andas. Under de mest intensiva åren var han ständigt tillgänglig, ständigt i gång.

– Jag var aldrig riktigt ledig, till och med när familjen var ute och åt på restaurang kunde krögare så sig ner och prata jobb. Till slut blev det nödvändigt att kliva åt sidan. Jag kände att jag var klar – och att organisationen behövde en ny röst.

I dag arbetar han som idrottskonsulent på RF/SISU och som rådgivare på Företagslabbet. Två roller där hans människokunskap och förmåga att se helheten gör skillnad.

– Att vara rådgivare handlar inte om att ha alla svar. Det handlar om att ställa rätt frågor. Vad är det egentligen du vill? Vad är drömmen, är den din och finns det förutsättningar för den att slå in?

För Tomas finns inget motsatsförhållande mellan affärsliv och föreningsliv – snarare tvärtom. Det handlar alltid om att bygga lag.

– Jag gillar uttrycket “ubuntu”. Det handlar om att man själv blir bättre genom att göra andra bättre. Det tycker jag är ett bra sätt att leva.

Och när han inte bygger team eller nätverk – då kan det hända att han dyker upp som präst. I en Netflixfilm.

– Visit Roslagen ringde och sa: “Du som gör tokiga saker – vill du spela präst i en indisk film? De kommer om en timme.” Jag hann knappt svara innan ett filmteam stod utanför Rådhuset. Regissören pekade på mig och sa: “You are the priest.” Jag fick tre minuter på mig. Jag googlade hur ett bröllop går till, drog på mig kåpan och ställde mig framför kameran. En tagning. Ingen regi.

Filmen hette Dear Molly och spelades in i Norrtälje med omnejd. Förutom Tomas medverkade även skådespelaren Lia Boysen. Filmen prisades senare internationellt – bland annat som Best Feature Film vid Gawahati International Film Festival, där den belönades med den prestigefyllda Golden Camera.

En prästroll i en indisk film var kanske inte det mest väntade i CV:t – men för Tomas Johansson, som byggt hela sin karriär på att dyka upp där det behövs, var det egentligen inget märkligt.

Man kan säga att han gjorde det han alltid gjort: dök upp, tog ansvar – och levererade i första tagningen. Med eller utan manus.

Annons

Junglia gör intervjuer i Norrtälje för miljonpublik

Uppdaterad 2026-01-31, Publicerad 2025-05-28 – av Nicklas Salmin
Det började som ett budgetknep för att marknadsföra en ny jobbsajt. Fyra månader och 60 miljoner visningar senare har “Junglia” blivit ett viralt fenomen – älskat, igenkänt och ständigt växande.
3 min läsning
Annons
Flygfyren

Det började som ett budgetknep för att marknadsföra en ny jobbsajt. Fyra månader och 60 miljoner visningar senare har “Junglia” blivit ett viralt fenomen – älskat, igenkänt och ständigt växande. Något som intervjuerna i Norrtälje bidragit till.

Det skulle bara bli några snabba klipp. Ett sätt att få uppmärksamhet för en ny jobbsajt, utan att spräcka budgeten. Men redan dag två small det till: 500 000 visningar på TikTok.

– Vi trodde att kanalen mest skulle handla om jobb, men folk ville ha något helt annat. Det var humorn, överraskningarna, att någon sa något helt oväntat – det var det som engagerade, säger Andreas Nordqvist.

Annons

Tillsammans med fotografen Mattias Eliasson och programmeraren David Nordqvist startade han Junglia, som nu blivit ett streetintervju-projekt med svensk vardagsverklighet i huvudrollen.

Junglia intervjuar en leende kvinna på Stora brogatan i dagsljus.
På Stora brogatan stoppade han en kvinna som deltog i en energifylld intervju: FOTO: Nicklas Salmin

Namnet? En djungel av röster, men också en blinkning till Andreas själv.

– Jag är lite som en apa – glad, flamsig och spontan. Det passade. Och domänen fanns ledig, säger han med ett skratt.

På bara några månader har Junglia exploderat. 60 miljoner visningar. Kommentarer i tusental. I centrum står alltid samma sak; mötet med en främling och strävan efter autentiska responser.

– Det är som standup, fast med okända människor på stan. Man fiskar efter det där oväntade. Det handlar inte om vilka frågor jag ställer, utan mer vad folk vågar säga. Vi spelar in flera dagar i veckan, och väljer sedan ut det allra bästa.

Två ungdomar som tar en Selfie med Junglia i centrala Norrtälje.
Numera blir Andreas igenkänd när han är ute och gör streetintervjuver. Utanför ICA Kryddan kom det fram ett ungdomsgäng och ville ta en selfie. FOTO: Nicklas Salmin

När Andreas Nordqvist nyligen besökte Norrtälje var det tydligt att formatet också gjort honom igenkänd – särskilt bland de yngre.

– Det är framför allt kidsen som känner igen mig. De ropar “Junglia!” eller springer fram och vill vara med. Särskilt när vi precis varit virala med något klipp, då känns det i hela kroppen.

Annons
Flygfyren

Och just streetintervjuerna i Norrtälje sticker ut.

– Här är det alltid succé. Folk är öppna, bjuder på sig själva. Lite det där lantliga, som jag gillar. Min pappa var bonde så jag känner igen jargongen.

Guldsmed som visar upp en klocka i sin butik.
Norrtäljes alldeles egna guldsmed, Albert Bergström gick hem hos Junglia "Han hade nästan mer energi än mig", sade Andreas efter intervjuven. FOTO: Nicklas Salmin

Samtalen är ofta lätta, ibland djupa, ibland röriga. Och ibland träffar de mitt i nerven. Politik, pengar, religion – ämnen som i många sammanhang undviks, men som Junglia tar sikte på.

– Det är det folk tycker är kul att prata om. Man märker att det finns ett behov av att få ventilera. Och även om vi inte har någon politisk agenda så vet vi att de ämnena engagerar. Oftast får politiska klipp 500 kommentarer, andra klipp kan få tio. Så vi ser vad som funkar och kör sen på det.

Kritiken? Den finns – men är liten.

– Ungefär en procent hat, resten är kärlek. Det är mest folk som tycker att vi stör. Men vi tvingar aldrig någon att vara med. Och vi har tagit ner klipp om någon ångrat sig i efterhand.

Vid busstationen var det i vanlig ordning mycket folk. Det är runtom de platserna som Andreas och Mattias åker runt och gör sina intervjuer. FOTO: Nicklas Salmin

Några intervjuer har satt sig extra hårt.

– Ja, Pärlan här i Norrtälje. Allt han sa var som att öppna en ny värld. Han pratade om cancer, om att ha kört ifrån polisen på MC, om karate och om kvinnor. Man visste aldrig vad som skulle komma härnäst, han är en legend och vi har därför släppt den längre intervjuven på vår youtube.

Junglia blickar nu framåt. Podcastformatet lockar. Möjligheten att ta längre samtal med komiker, politiker, eller personer som redan gjort avtryck i tidigare klipp.

– Vi har byggt något som sticker ut. Vi började med ett mål – men nu är det större än så. Vi vill fortsätta träffa människor, men kanske också fördjupa samtalen.

Men TikTok-viben – den stannar.

– Absolut. Det är där vi har publiken. Det är där energin finns.

Annons

Om Junglia

Namn: Junglia

Grundare: Andreas Nordqvist (intervjuare), Mattias Eliasson (fotograf/redigerare) och David Nordqvist (programmerare)

Bor: Uppsala och Stockholm

Start: 2025, som ett marknadsföringsprojekt för en kommande jobbsajt med namnet “Junglia”

Format: Streetintervjuer med fokus på humor, spontanitet och engagemang

Antal visningar: Över 60 miljoner på fyra månader

Mål: Underhålla, skapa engagemang och ge människor en röst

Följ Junglia: