Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att Norrtälje kommun inte går vidare med planerna på att frystorka överbliven mat från skolköken. I stället bör skolorna bygga upp lager av hållbara livsmedel för att klara minst två veckor utan leveranser. Frågan avgörs av barn- och skolnämnden den 2 mars.
Bakgrunden är att nämnden i verksamhetsplanen för 2026–2028 gav förvaltningen i uppdrag att utreda om överbliven mat kan frystorkas och lagras för användning vid kris eller krig. Utredningen visar att det matsvinn som uppstår i skolköken till största delen består av mat som inte kan sparas, exempelvis tallrikssvinn eller mat som stått framme i serveringen. Den mat som går att återanvända tas redan om hand i den ordinarie verksamheten.
Förvaltningen bedömer därför att det inte är lämpligt att frystorka matsvinnet. I stället föreslås att kommunen bygger upp så kallade omsättningslager med livsmedel som har lång hållbarhet i rumstemperatur och som används i den dagliga produktionen. Lagren ska innehålla kolhydrater, fett och protein och vara dimensionerade för minst två veckors måltider.
Bakgrunden till uppdraget är ett försämrat säkerhetspolitiskt läge och ökade krav på kommuner att kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner även vid störningar. Enligt statliga rekommendationer bör kommuner kunna driva sina måltidsverksamheter i omkring två veckor utan externa leveranser.
I dag producerar Norrtälje kommun cirka 7 000 portioner per dag inom förskola och skola. Livsmedelslagren varierar mellan köken och räcker från några dagar upp till två veckor.
Utredningen pekar också på behov av alternativa värmekällor, reservkraft och reservvatten. Frystorkning bedöms medföra betydande investerings- och driftkostnader. Enligt underlaget är det billigare och enklare att köpa in färdig frystorkad mat än att producera den i egen regi.
Fakta: Så gör andra kommuner
Linköping
Linköpings kommun beslutade 2024 att bygga upp ett beredskapslager med 2,5 miljoner portioner frystorkad mat.
Planen att använda matsvinn övergavs efter en förstudie och kommunen producerar i stället mat särskilt för frystorkning.
Lagret är tänkt att täcka samhällsviktiga verksamheter i upp till 100 dagar, motsvarande 25 000 portioner per dag.
Fyra rätter har tagits fram och produktionen sker i fyra kök.
Att bygga upp hela lagret beräknas ta omkring sju år.
Kumla
Kumla kommun inledde arbetet med frystorkning 2025 och projektet är fortfarande i ett pilotstadium.
Kommunen har investerat i en mindre frystork med ambition att skala upp verksamheten.
Fokus ligger på att frystorka komponenter från ordinarie matsedel, exempelvis genom att laga extra mängder när vissa rätter står på menyn.
Målet är att kunna försörja den egna verksamheten med frystorkad mat i upp till tre månader.
