Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att Norrtälje kommun inte går vidare med planerna på att frystorka överbliven mat från skolköken. I stället bör skolorna bygga upp lager av hållbara livsmedel för att klara minst två veckor utan leveranser. Frågan avgörs av barn- och skolnämnden den 2 mars.

Bakgrunden är att nämnden i verksamhetsplanen för 2026–2028 gav förvaltningen i uppdrag att utreda om överbliven mat kan frystorkas och lagras för användning vid kris eller krig. Utredningen visar att det matsvinn som uppstår i skolköken till största delen består av mat som inte kan sparas, exempelvis tallrikssvinn eller mat som stått framme i serveringen. Den mat som går att återanvända tas redan om hand i den ordinarie verksamheten.

Förvaltningen bedömer därför att det inte är lämpligt att frystorka matsvinnet. I stället föreslås att kommunen bygger upp så kallade omsättningslager med livsmedel som har lång hållbarhet i rumstemperatur och som används i den dagliga produktionen. Lagren ska innehålla kolhydrater, fett och protein och vara dimensionerade för minst två veckors måltider.

Bakgrunden till uppdraget är ett försämrat säkerhetspolitiskt läge och ökade krav på kommuner att kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner även vid störningar. Enligt statliga rekommendationer bör kommuner kunna driva sina måltidsverksamheter i omkring två veckor utan externa leveranser.

I dag producerar Norrtälje kommun cirka 7 000 portioner per dag inom förskola och skola. Livsmedelslagren varierar mellan köken och räcker från några dagar upp till två veckor.

Utredningen pekar också på behov av alternativa värmekällor, reservkraft och reservvatten. Frystorkning bedöms medföra betydande investerings- och driftkostnader. Enligt underlaget är det billigare och enklare att köpa in färdig frystorkad mat än att producera den i egen regi.