Annons
Flygfyren

Jag är mitt i ett gnällskov och driver utveckling

Uppdaterad , Publicerad – av Redaktionen
5 min läsning
Annons
Flygfyren

SIGNERAT POVE

Jag har nog varit inne på det tidigare, men det är värt att påpeka igen: utan oss gnällspikar stannar världen. Det är vi som gnäller fram förändringar, det är vi som gnäller ut vansinnigheter i det fria, det är vi som skriker högst, som blottlägger.

Det går i skov för mig. Gnällandet alltså.

Annons

På små saker, på stora saker.

Och det är lika viktigt oavsett storlek på ämne som ska gnällas över. Och i vissa fall rasas över, då jäklar är det allvar.

Jag är inne i ett skov nu sedan nån vecka, eller ett decennium som mina närstående säkert skulle påpeka. Men de kan inte läsa nyanser.

Vad sticker ut hos mig i detta gnällskov då?

Ja, ni. Ni som inte tål höra gnäll ska nu bläddra vidare i tidningen.

Uppdateringar. Detta djävulens påfund. De styr min vardag och gör mig lika vansinnig varje gång.

Datorn ska vi inte ens nämna, inte telefonen heller för då spränger jag blodkärl och så roligt ska vi inte ha det.

Annons
Flygfyren

Vi tar tv:n. Denna platta töntiga variant av usel ersättare till de analoga tjock-tv:s som jag växt upp med.

De lever ett eget liv och håller, efter varje uppdatering som sker minst en gång i veckan som det känns, på att ta livet av mig varje gång.

Om alla dessa programmerare eller vad fan de nu är, är så oerhört smarta, intelligenta och duktiga, varför fixar de inte en uppdatering som gör alla uppdateringar onödiga?

Eller är de så usla på sina jobb att de tvingas gör om, utveckla och uppdatera 56 gånger i veckan?

Lugna dig nu, Persson, tänker ni.

Men det är sant. Efter varje uppdatering har nån sopa till vad-det-nu-heter-de-som-gör-sånt sett till att när jag startar tv:n är den på högsta volym. Hatar det. Även fast jag vet om det och är beredd, blir jag lika rädd och överraskad varje gång.

Över till A-traktorer och mopedbilar. Nu ska jag gnälla på de som gnäller på dem, för de gnäller på fel sak och det leder icke till utveckling. Givetvis ska dessa fordon få finnas så att världen blir lite mindre även för våra ungdomar. Det blir liksom närmare mellan Rimbo och Norrtälje om man åker fordon än om man till exempel går. I alla fall i tid.

Det en ska gnälla på gällande dessa är inte att de dämmer upp trafiken för stressade vuxna, utan att de unga förarna i A-traktor eller mopedbil ska upplysas om att det finns backspeglar som så att säga funkar bäst om de används. Släng blick där i oftare och kör åt sidan om kön bakom dig närmar sig hundratalet bilar, helst ännu tidigare. Okej? Tack på förhand.

Ser ni hur jag driver förändring? Hur jag gnäller fram potentiellt revolutionerande förändringar, både i beteende och trafik.

Över till trafik i största allmänhet. Vi har väl alla varit där, gnälliga, för att inte säga vansinniga över andras uselhet i att framföra fordon, oftast vid fel tider då nämligen jag är ute på rull och vill vara det ensam. Såg en text på sociala medier (som jag skulle kunna ägna ett helt nummer av Mitt Roslagen att gnälla på, sociala medier alltså) som fick mitt gnäll att fastna i halsen.

Vi har väl alla skyllt sena ankomster på att vi suttit fast i trafiken?

I texten stod: ”Du sitter inte fast i trafiken. Du ÄR trafiken.”

Lite som när folk i pandemitider visar upp en bild från, säg Mall of Scandinavia, med upprörd text som förkunnar att ”det är skandal att det är så mycket folk här. Det pågår faktiskt en pandemi”, utan att reflektera att en av de som är där är hen själv…

Men även när gnäll fastnar i halsen är det bara att harkla sig och skifta fokus för att gnälla fram ytterligare förbättringar.

Om bara vägarna vore längre skulle det väl bli kortare köer?

Se där, ett bra och konstruktivt gnäll.

Min gnäll-lista är så omfattande att jag, om jag inte redan gjort det, skulle tråka ut er om jag så bara publicerade en tiondel av den.

Gnäll leder också till personlig utveckling. I åratal har jag gnällt över hur de förstört hamnen i Norrtälje genom att riva silorna och så att säga bygga bort hamnen från hamnen.

När jag så skulle kontrollera om mitt gnäll fortfarande var gällnade så trampade jag ned där längs kajens norra sida, längs de nybyggda och pågåendebyggandes (?) bostadshusen och trädäcket längs vattnet.

Det var…. Hm… hrm… host…

För jävla fint, skriver jag nu i viskningsform då jag inte vill basunera ut att även jag kan byta åsikt ibland. Att även jag har gnällt fel.

Men skam den som ger sig. Jag gnäller härmed på nästa sak angående hamnområdet: det är för dyrt att bo där.

Så det så.

Ja, ja.

Men även om du är inne i ett gnällskov borde det väl finnas något positivt som pågår även hos dig Persson, som också det driver förändring? tänker ni.

Jo vars. Tiden går ju.

Det är positivt.

För det gör att det snart är höst igen.

Och för att det gör att jag åldras och därmed kommer närmare min drömroll i livet:

Att vara gnällgubbe på heltid.

Pove Persson - Mitt Roslagen

Annons
Flygfyren

En självklarhet, inte en lyx, när Hallstavik får sin vänthall

Publicerad – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I nästan två decennier har resenärer i Hallstavik väntat på besked. Väntat i regn, snö, kyla och mörker. Nu är det äntligen dags: Hallstavik busstation ska få en ny uppvärmd vänthall.

Den tidigare vänthallen brann ner 2007. Sedan dess har skolungdomar, pendlare och äldre fått klara sig bäst de kan. Att kunna vänta inomhus på bussen borde inte vara en lyx, utan en självklarhet i en kommun som säger sig vilja satsa på kollektivtrafik, trygghet och tillgänglighet.

Den planerade vänthallen är ingen överdådig satsning. Den rymmer 15–20 sittplatser, byggs med stora glasytor för överblick och trygghet, blir tillgänglig för alla och ska stå klar hösten 2026.

Annons

Kostnaden: cirka tre miljoner kronor. Det är en rimlig investering för att göra vardagen bättre för många.

Ändå hörs invändningar. Kritiker varnar för att en uppvärmd vänthall riskerar att bli en ”värmestuga” för missbrukare och därmed skapa otrygghet.

Det argumentet håller inte.

Att människor i utsatta livssituationer söker värme är inte ett skäl att låta andra frysa. Om otrygghet uppstår är det kommunens ansvar att hantera den – med närvaro, ordningsvakter eller andra åtgärder, precis som man gör på andra platser.

Alternativet är betydligt sämre: att acceptera en offentlig miljö där unga och gamla står oskyddade mot väder och vind, år efter år. Det är inte trygghet. Det är uppgivenhet.

En modern vänthall handlar om mer än tak och väggar. Den signalerar att kollektivtrafik tas på allvar, att Hallstavik räknas och att det ska vara möjligt att bo, studera och arbeta i hela kommunen utan att känna sig bortglömd.

Ibland är politikens viktigaste uppgift inte att lösa stora ideologiska konflikter, utan att se till att vardagen fungerar.

Annons
Flygfyren

En varm vänthall är kanske inte en stor fråga. Men den är en viktig. Och den borde ha varit självklar för länge sedan.

Annons
Flygfyren

Annons
Flygfyren

Varför säljer vi våra barn på marknaden?

Publicerad – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När barnkullarna minskar ställs kommuner inför ett brutalt val: lägga ner förskolor eller göra barngrupperna större. Det är inga enkla beslut. Dilemmat blir särskilt tydligt i en kommun som Norrtälje, där mer än hälften av verksamheten drivs fristående. Kommunen kan bara direkt påverka sin egen verksamhet, inte de fristående aktörerna.

Det här är ett problem som en landsbygdskommun som Norrtälje väl känner till. Det handlar oftast om förskolor och skolor på landsbygden där det finns få elever och det är svårt att rekrytera utbildad personal, men ibland drabbar det också tätorterna, t ex i det nu aktuella fallet med Förskolan Vigelsjö gård. Jag har själv ett barn som gått på Vigelsjö gård och det är lätt att se de stora värdena i närheten till naturen. Det är också lätt att se det positiva i en liten, trygg förskola, men det är just de enheterna som blir dyrast för politikerna att bevara. Det kostar att hålla öppettider, att inte kunna låna in personal från en annan avdelning vid sjukdom och lokalkostnaderna ökar ständigt.

Vill politikerna skjuta till pengar för att rädda en kommunal förskola måste de samtidigt skjuta till lika mycket till de fristående. Oavsett om de har behov av mer resurser eller inte. Det går egentligen stick i stäv med tanken om att kunna erbjuda en kompensatorisk utbildning, där den som har större behov ska kunna erbjudas mer. Här måste alla få lika mycket. Det är en marknad och inte att fördela resurser optimalt. Det innebär att varje satsad krona för att stärka kvaliteten i den egna verksamheten också går till aktörer som kommunen inte styr över. I ett läge med ansträngd ekonomi blir resultatet ofta nedläggningar.

Annons

Konsekvensen? Även om de fristående förskolorna också står med tomma platser och överkapacitet, har många av dem starka aktiebolag (Jensen, Academedia, Pysslingen) i ryggen som har råd att svälta ut kommunerna och få en större andel av utbudet när de kommunala enheterna tvingas stänga. Samtidigt visar statistiken att kommunala förskolor i snitt har 41 procent utbildade förskollärare, medan motsvarande siffra i fristående verksamhet är 27 procent. Det betyder att vi inte bara administrerar en överföring av gemensamma resurser till privata fickor, vi upprätthåller också ett system där den genomsnittliga kompetensen riskerar att sjunka, d v s kvaliteten på förskolan i kommunen sänks.

Frågan är inte bara hur vi sparar – utan vad vi förlorar när vi säljer våra barn på en marknad.

Annons

Annons

Allt om Norrtälje lanserar ny ledarredaktion med sex kända namn!

Publicerad – av Alexander Hall
Allt om Norrtälje startar en ny ledarredaktion där sex skribenter från tre ideologiska inriktningar ska skriva återkommande ledartexter om lokala frågor i Norrtälje kommun.
2 min läsning
Annons

Allt om Norrtälje startar en ny ledarredaktion där sex skribenter från tre ideologiska inriktningar ska skriva återkommande ledartexter om lokala frågor i Norrtälje kommun.

Modellen innebär att tidningen samlar socialistiska, liberala och konservativa röster på samma plattform. Varje ideologisk inriktning representeras av två skribenter och ambitionen är att skapa en bredare och mer transparent lokal opinionsbildning.

– Vi vill ta ledarsidan in i 2020-talet. I stället för att tala med en röst låter vi flera ideologiska perspektiv mötas på samma plattform. Det skapar transparens och ger läsarna en tydligare bild av hur olika värderingar påverkar synen på lokala frågor, säger Daniel Rämsell, chefredaktör.

Annons
Flygfyren

De sex skribenterna beskrivs av många som några av Roslagens mest intressanta politiska röster. Flera av dem är redan välkända profiler i den lokala politiken och samhällsdebatten.

Varje ideologisk inriktning kommer att publicera minst en och högst två ledartexter i veckan. Skribenterna samordnar själva publiceringarna för att skapa ett jämnt flöde av texter under veckan.

– Vår tanke är att skapa en mer levande lokal idédebatt. Lokala frågor rymmer ofta flera perspektiv, och då är det bättre att de syns öppet än att en tidning låser sig vid en enda politisk linje, säger Rämsell.

Den nya ledarredaktionen består av Catharina Wahlgren (V) och Sverker Nyman (S) med socialistisk inriktning, Robert Beronius (L) och Nicklas Salmin (L) med liberal utgångspunkt samt Andrea Kronvall (SD) och Carl Eos från tankesmedjan Oikos med konservativ profil.

Som en del av satsningen får läsarna möjlighet att rösta på varje ledartext genom att ange om de håller med eller inte.

Resultatet visas öppet och ska fungera som en temperaturmätare på opinionen i kommunen.

Läs mer här!

Annons

Annons

Annons

LISTA: Företagen i Norrtälje kommun som gick i konkurs

Publicerad – av Daniel Rämsell
Norrtäljes kommunhus sammansatt med en miniräknare.
1 min läsning
Annons

Under februari månad inledde åtta företag i Norrtälje kommun konkurs, med en sammanlagd omsättning på knappt 8,5 miljoner kronor och totalt nio anställda enligt de senaste boksluten.

I februari registrerades konkurser för åtta företag i Norrtälje kommun.

De berörda bolagen hade tillsammans en omsättning på knappt 8,5 miljoner kronor enligt de senaste boksluten, och sysselsatte totalt nio personer.

Annons
Flygfyren

Det största företaget sett till omsättning var Sjödins vvs AB, som rapporterade en omsättning på 3 miljoner kronor i sitt bokslut för 2024.

Uppgifterna visar att konkurserna omfattade företag av varierande storlek.

Annons

Annons