Trots att andelen kvinnor som rycker in till värnplikten minskar i Sverige, går Norrtälje mot strömmen med en högre representation än rikssnittet. Maja Ireblad, sambandssoldat vid Helikopterflottiljen, är en av de kvinnor som antagit utmaningen – och hon ser värnplikten som en möjlighet att växa både fysiskt och mentalt.

Under det nuvarande värnpliktsåret har fler värnpliktiga från Norrtälje än någonsin tidigare skrivits in. Bland de tolv kvinnor som påbörjat sin grundutbildning är Maja Ireblad en av dem.

– Många i min omgivning blev förvånade när jag berättade att jag skulle göra lumpen, men min pappa var stöttande eftersom han själv sökt till Hemvärnet. Han sa att om det blir krig är det inte bara dottern som behöver vara redo, säger Maja.

Annons

Trots att hon hade ambitionen att förbereda sig inför utbildningen blev det inte som hon tänkt.

– Jag tränade inte så mycket innan, men jag har tränat regelbundet tidigare i mitt liv. Jag klarade fyskraven av en anledning, konstaterar hon.

Att värnplikten skulle vara fysiskt var hon medveten om. Maja berättar att hon såg fram emot baskerprovet men samtidigt var nervös över det. Nu när provet är avklarat kan hon fokusera på sin befattningsutbildning.

– Det är skönt att ha baskerprovet och gröntjänsten bakom sig. Den delen är kanske inte alltid rolig, men det är viktigt att få grunderna på plats. Det är högt tempo, sena kvällar och mycket att ta in. I början kändes det som att man kommit till en helt annan värld, säger hon.

Utbildningen har även gett henne ett nytt perspektiv på fysiska prövningar.

– Vi började med pansarskott för ett tag sedan. Att kravla fram och tillbaka på en blöt äng med pansarskott på ryggen var riktigt jobbigt, men samtidigt väldigt lärorikt. När jag klarade baskerprovet gjorde jag exakt samma moment som killarna, och det var en häftig känsla att se att jag klarade det.

Frågan om de fysiska kraven inom Försvarsmakten debatteras ofta, särskilt i relation till kvinnor. Maja tycker inte att kraven ska sänkas.

– Om vi ska försvara Sverige behöver vi vara starka. Det finns olika befattningar som passar olika personer, och jag känner att jag passar bra som sambandssoldat. Men om man inte klarar grundkraven tycker jag nog att lumpen inte är rätt plats, säger hon.

Maja betonar att det handlar om mer än jämlikhet.

– Det här handlar om att försvara vårt land, inte om jämställdhet. Det finns roller för alla, och man bidrar på olika sätt.

Beslutet att göra lumpen var för Maja ett sätt att utmana sig själv och växa som person.

– Jag ville testa hur det är att verkligen bli prövad, både fysiskt och mentalt. Jag har haft det ganska enkelt tidigare i livet, och lumpen har gett mig ett nytt perspektiv. Jag har gråtit över saker här, men det har samtidigt gjort mig mer tacksam över det jag har, säger hon.

Maja vill uppmuntra fler tjejer att våga söka till värnplikten, trots de fysiska och mentala utmaningarna.

– Alla behandlas likadant här, och det visar att det inte spelar någon roll om du är tjej eller kille. Du klarar mer än du tror, och det är viktigt att visa att det finns många tjejer som gör lumpen. Jag blev själv chockad över hur många tjejer som faktiskt är här, och det är en känsla jag hoppas fler får uppleva.