Den här artikeln publicerades för 4 år sedan

https://alltomnorrtalje.se/mina-barns-mamma-har-inte-en-aning-om-hur-jobbig-en-forlossning-kan-vara/

Blåljus

Mina barns mamma har inte en aning om hur jobbig en förlossning kan vara

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2021-12-16 – av Redaktionen

Lyssna

SIGNERAT POVE
Den första förlossning jag var med om, när min son föddes för 25 år sedan, blev ett trauma.

För mig. På så många sätt att jag knappt vet var jag ska börja…
Annons

Kom att tänka på det då jag såg det sista avsnittet av Skavlan i Svt. Felix Herngren var med och berättad att alla fem födslar han hade varit med om var en enda röra av minnen där han inte vet vilka minnen som var kopplade till vilket barns födsel.

Jag har två barn. Och den första förlossningen var ju redan ett trauma innan den hände.

Det blev inte bättre. Jag jobbade då åt Norrtälje Tidning som lokalredaktör i Hallstavik.

Bodde gjorde jag och barnens blivande mamma i Sköndal söder om Stockholm, av alla platser på jorden. Men just det är väl preskriberat nu?

Nå väl.

När jag jobbade i Hallstavik på den tiden bodde jag ofta kvar i vår sommarstuga i Grisslehamn, en plats som jag föredrar framför Sköndal eller Stockholm ungefär en miljard gånger om dagen.

Väcks tidig morgon av telefonsamtal från blivande mor:
Annons

- Jag tror det är dags snart, sa hon och jag lyssnade yrvaket.

Hon menade att det kanske var dags för mig att ge mig av till Huddinge där sonen skulle se dagens ljus.

Jag tänkte att hon sa ju ”kanske”, så det är nog ingen brådska. Jag kunde gott sova lite till.

Vaknade lite senare med ett ryck då telefonen ringde igen. Jag är inne på förlossningen nu, meddelade mor to be.

- Jag är snart framme eller nåt sånt ljög jag om jag minns rätt.

Kastade mig i bilen och avverkade sträckan Grisslehamn-Huddinge på, en smula överdrivet, typ 25 minuter. Jävlar vad den gamla Saaben fick gå…

Tidig morgon när jag stod och trampade utanför förlossningen vid Huddinge sjukhus. Dörr låst. Ringklocka flitigt använd. Plötsligt dyker en kvinna upp och frågade vad jag ville.

- Jag ska bli pappa, sa jag.

- Ok. Sa hon. Namn på mamman?

- Ulrika svarade jag.

- Jag ska kolla, sa sköterskan

Hon kom tillbaka ganska direkt och sa:

- Jag är ledsen, men det är redan en pappa där!

Vafalls?

Hur är det möjligt, tänkte jag och började tvivla på hela världen, inte minst på blivande mor.

Efter en stunds palaver blev jag dock insläppt och ledsagad till förlossningssal. När jag klev in kom chock nummer två. Där var förutom barnmorskor och den blivande pappan som hennes bror förväxlats som sedan han var den som skjutsade henne då riktiga blivande far befann sig i norr, en publik på i runda slängar en startelva i fotboll.

Jag gapade och tänkte att, jaha, de säljer biljetter till förlossningar nu för tiden. Det var liksom inget jag mindes från min egen förlossning. Heller.

Det visade sig att det var en hoper blivande ambulanssjukvårdare som blivande mor godkänt skulle få bevittna kommande förlossning.

- Jaja, här kunde man ju gjort sig en slant annars tänkte jag innan jag paralyserades och insåg att jag varken dittills, eller efter för den delen, känt mig så överflödig i något sammanhang. Någonsin.

Att jag bara var en passagerare på denna historiska resa slog mig som en knytnäve i ansiktet. Men jag måste ju ha något att göra, ha nån jävla uppgift tänkte jag.

Och uppfann en.

Jag tänkte att blivande mor i alla fall inte ska behöva vara törstig. Så jag erbjöd henne vatten. Ungefär varannan minut under den lite dryga timme som var kvar av förlossningen.

Snäll som blivande mor var och är så sa hon inget. Hon bara drack en skvätt varje gång jag erbjöd.

Först några veckor senare berättade hon att hon näst intill höll på att drunkna under förlossningen. Men hon ville inte förstöra för mig när jag äntligen hittat en uppgift.

Snäll var och är hon som sagt.

Av själva förlossningen såg jag inte mycket. Hade ju andra viktiga uppgifter. När sonen, Elias, väl var ute och låg på mitt bröst och delade med sig av en värme som inte kan beskrivas började jag nästan skaka.

Vilket arbetspass jag haft, pustade jag.

Nyblivna mamman sa ingenting. Hon vet ingenting om hur jobbig en förlossning kan vara tänkte jag.

När dottern Lovisa föddes några år senare var jag ju sjukt rutinerad.

Blivande andragångsföderskan fick fan ordna sitt vatten själv.

Det blev en mycket lindrigare förlossning.

För mig…

Ja, ja, ja… Jag är man.

Pove Persson - Mitt Roslagen

https://alltomnorrtalje.se/norrtalje-ska-ta-emot-nyanlanda-sa-ser-det-ut/

Nyheter

Norrtälje ska ta emot nyanlända – så ser det ut

Publicerad Idag 06:00 – av Daniel Rämsell

BILD: Nicklas Salmin

Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.

Daniel Rämsell
daniel@alltomnorrtalje.se

Lyssna

Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.

Länsstyrelsen har beslutat om hur nyanlända och vissa skyddsbehövande ska fördelas mellan kommunerna i Stockholms län under 2026.

Totalt väntas upp till 775 nyanlända och skyddsbehövande anvisas till kommunerna i Stockholms län under 2026, enligt beslutet från Länsstyrelsen.

Beslutet innebär att Norrtälje kommun ska tilldelas 43 personer.

Fördelningen görs med stöd av bosättningslagen och bygger bland annat på kommunernas befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar och tidigare mottagande.

– Norrtälje kommun bedömer att vi står väl rustade för att ta emot det anvisade kommunantalet om 43 nyanlända för 2026, säger Ingrid Landin (MP), ordförande i Socialnämnden.

Landin lyfter att mottagandet minskat över tid, vilket har gjort det lättare att planera insatserna och skapa bättre kvalitet i arbetet.

Hur bedömer du att kommunen står rustade när det gäller bostäder?

– När det gäller bostadsförsörjningen har kommunen en väl fungerande samverkan med såväl allmännyttan som privata hyresvärdar, säger Landin.

Arbetet med etablering beskrivs som samordnat och individanpassat, med fokus på att nyanlända snabbt ska komma in i arbete och samhällsliv.

Det handlar bland annat om stöd till utbildning, arbetsmarknadsinsatser och att skapa sociala kontakter.

– Insatserna syftar till att den enskilde så skyndsamt som möjligt ska nå egen försörjning och bli delaktig i samhällslivet.

– Sammanfattningsvis bedömer kommunen att det finns god kapacitet, etablerade samverkansformer och ändamålsenliga arbetssätt för att säkerställa ett väl fungerande mottagande och en effektiv etablering av nyanlända, avslutar Landin.

https://alltomnorrtalje.se/opinion/ledare/liberal/sex-av-tio-nya-bilar-laddbara-i-norrtalje/

Ledare

Sex av tio nya bilar laddbara i Norrtälje

Publicerad Idag 05:30 – av Nicklas Salmin

BILD: Daniel Rämsell

Andelen laddbara bilar fortsätter att öka i Norrtälje kommun.

Nicklas Salmin
nicklas.salmin@liberalerna.se

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Lyssna

Andelen laddbara bilar fortsätter att öka i Norrtälje kommun. Under årets första kvartal var mer än hälften av alla nyregistrerade personbilar elbilar eller laddhybrider, enligt uppgifter som Newsworthy har sammanställt.

Totalt registrerades 257 nya bilar i kommunen under perioden. Av dessa var 56 procent laddbara, vilket är en ökning jämfört med kvartalet innan.

Den största andelen utgjordes av rena elbilar, som stod för 32 procent av alla nyregistreringar.

Samtidigt uppgick andelen fossildrivna bilar till 43 procent.

Utvecklingen i Norrtälje följer en bredare trend där elbilsmarknaden tagit ny fart under inledningen av året.

I hela landet var 63 procent av alla nyregistrerade bilar laddbara under första kvartalet, medan motsvarande andel i Stockholms län uppgick till 73 procent.

Trots ökningen ligger Norrtälje nära genomsnittet i landet och sticker inte ut i någon tydlig riktning.

Historiskt har andelen laddbara bilar varit något högre. Under slutet av 2022 nådde den sin högsta nivå, då 57 procent av nyregistreringarna var laddbara.

https://alltomnorrtalje.se/hallstavik-kvinna-doms-for-efter-flera-bedragerier/

Blåljus

Hallstavik-kvinna döms för efter flera bedrägerier

Publicerad Igår 06:00 – av Nicklas Salmin

FOTO: Daniel Rämsell

En kvinna i 30-årsåldern från Hallstavik döms för penningtvätt efter att tio personer lurats på sammanlagt 28 100 kronor genom olika bedrägerier.

Nicklas Salmin
nicklas@alltomnorrtalje.se

Lyssna

En kvinna i 30-årsåldern från Hallstavik döms för penningtvätt efter att tio personer lurats på sammanlagt 28 100 kronor genom olika bedrägerier.

Bedrägerierna har skett på flera sätt. Vissa personer betalade för konsertbiljetter som annonserades ut via Marketplace men som aldrig levererades.

Andra personer ska ha blivit kontaktade via kapade konton och ombetts låna ut pengar av personer de trodde var bekanta.

Pengarna fördes över till kvinnans konto.

En del av summan behöll hon själv och en del ska ha omvandlats till kryptovaluta och skickats vidare till en annan person.

Kvinnan döms nu för tio fall av penningtvätt till villkorlig dom och böter på 2 500 kronor.

https://alltomnorrtalje.se/opinion/ledare/socialistisk/premiar/

Ledare

Dödsstraff p g a bristande vandel – vilket samhälle vill vi ha?

Publicerad 2026-04-16 – av Catarina Wahlgren

Catarina Wahlgren
balder1884@gmail.com

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Lyssna

Andrea Kronvall (SD) slår sig för bröstet över regeringens beslut om hårdare straff som ska göra Norrtälje tryggare. SD vill gärna att debatten ska handla om att straffa människor som framställs som obotligt kriminella. Men låt oss ta diskussionen om vad det egentligen handlar om – synen på människan och människans förmåga till förändring.

En av polisens mest erfarna bekämpare av organiserad brottslighet, Gunnar Appelgren, beskriver hur unga personer i kriminella miljöer – ibland kallade barnsoldater – agerar utan plan för vad som händer efter brottet. De förstår ofta inte ens att de kan åka fast. Det handlar inte om kalkylerande brottslingar, utan om barn som utnyttjas i ett system de inte behärskar. I veckan berättas om 15åringar som försökt rekrytera 8åringar – barn som lejer barn.

Just därför är det naivt att tro att hårdare straff i sig ska lösa problemet. Unga har svårt att få jobb, svårt att flytta hemifrån, skaffar barn senare eller inte alls. Vuxenblivandet skjuts på många områden fram. Utom när det gäller straff. Det pratas om att 6åringar ska punktmarkeras.

Att många reagerar på den hårda retoriken mot unga handlar nog om att vi i vår del av världen är ovana vid att sätta barn i fängelse och att splittra unga människor från sina familjer. Utöver det har vi varit trygga i att rättsliga åtgärder inte riskerar att bli godtyckliga. Sedan ca hundra år tillbaka har vi frångått tankar på att människor ska låsas in så länge att vägen tillbaka till samhället i praktiken försvinner.

Missförstå mig rätt: vissa straff behöver skärpas och det är bra att brottsoffer ska få bättre stöd. Det gäller t ex mäns våld mot kvinnor. Men stora delar av regeringens politik väcker allvarliga frågor. Lagrådet har riktat skarp kritik mot flera av förslagen kring bristande rättssäkerhet, otydliga lagar och otillräcklig analys av vilka konsekvenser förslagen kan få.

Samtidigt vet vi att lagändringarna kräver en massiv utbyggnad av kriminalvården. Vi talar om ett samhälle där allt fler människor ska sitta inlåsta allt längre tid. Lösningar som att hyra fängelseplatser utomlands är konkreta alternativ. Det för tankarna bakåt i historien – inte framåt.

Frågan är vad det gör med ett samhälle. Högern utnyttjar flitigt narrativet om den kriminelle invandraren och skickar skötsamma tonåringar och anställda inom vård och omsorg till länder de flytt för att komma undan krig och förtryck. Nu odlas narrativet om bristande vandel som något som kan komma att appliceras godtyckligt på den som inte passar i högerns perfekta samhälle. Det känns inte särskilt tryggt.

I grunden handlar det inte om att vara “hård” eller “mjuk”. Det handlar inte om livstids fängelse eller saft och bulle. Det handlar om människosyn. Tror vi att människor för all framtid kommer att vara synonyma med den värsta handling de någonsin har begått? Eller tror vi att förändring är möjlig?

Ett samhälle som slutar tro på människors möjlighet att förändras blir kallare, hårdare – och i längden också otryggare. Trygghet byggs inte genom godtyckliga lagar eller rädsla för ett hårt straff. Trygghet byggs inte genom att ge upp tanken på en andra chans. Låt diskussionen handla om ur vilken människosyn dessa förslag växer fram – och om det är den människosynen vi vill forma vårt samhälle kring.