Annons
Flygfyren

Stal diesel från grävmaskin – skyllde på höga bränslepriser

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2023-05-22 – av Daniel Rämsell
2 min läsning
Annons
Flygfyren

ROSLAGEN. En tonårspojke i Norrtälje kommun dömdes till ungdomstjänst efter att ha försökt stjäla diesel från en grävmaskin. Pojken skyllde på de höga bränslepriserna för sitt agerande. 

En tonårspojke greps nyligen för att ha försökt slanga diesel från en grävmaskin på en åker i närheten av Broby, beläget i Norrtälje kommun. Trots sitt nekande dömdes tonåringen till 35 timmars ungdomstjänst.

Händelsen ägde rum en sen novemberkväll förra året, då polisen larmades om att tre personer slangade diesel från en grävmaskin på en åker. De misstänkta personerna flydde från platsen när vittnet lyste mot dem med bilens strålkastare. Polisen genomförde en sökning med hundpatrull men lyckades inte spåra de inblandade.

Annons

Vid grävmaskinen upptäcktes åtta bränsledunkar, varav tre var fyllda med sammanlagt 60 liter diesel. Dessutom hittades en sopsäck innehållande två strålkastare och en varningslampa som tillhörde grävmaskinen.

En kort bit därifrån, parkerad längs vägen, fann polisen en A-traktor som innehöll ytterligare fem bränsledunkar. När polisen kontaktade traktorns ägare, fick de reda på att det var hans tonårsson som brukade använda fordonet, men han visste inte var sonen befann sig.

Under förhör uppgav tonårspojken att han hade tillbringat natten i skogen innan han vågade återvända till A-traktorn. Han var då utmattad. Han förklarade att anledningen till stöldförsöket var de höga dieselpriserna.

Pojken hävdade att brottet borde bedömas som försök till stöld eftersom han inte lyckades ta med sig något från platsen. Norrtälje Tingsrätt var dock inte övertygad av hans argument och dömde honom till 35 timmars ungdomstjänst för stöld.

Annons

Ny krögare bakom restaurangen i Herrängs marina

Publicerad Idag 07:00 – av Tobbe Rydsheim
Restaurangen i Herrängs marina har öppnat på nytt inför sommarsäsongen. FOTO: Herrängs Marina
2 min läsning
Annons

Restaurangen i Herrängs marina har öppnat på nytt inför sommarsäsongen. Bakom satsningen står 29-årige krögaren Steven Justiniano. Det rapporterades först av Norrtelje Tidning.

 

Den nya ägaren har tidigare drivit restaurang i skärgården och fick upp ögonen för Herräng efter att ha sett en annons. Beslutet att ta över verksamheten fattades efter ett besök på plats under vintern.

Annons

— Det som lockade mest var känslan i Herräng – närheten till havet, hamnen och den speciella sommaratmosfären som finns där. Jag såg en möjlighet att skapa en plats där både ortsbor och besökare kan samlas, äta gott och känna sig välkomna, säger Steven Justiniano, som är ny ägare för restaurangen.

Restaurangen öppnade igen under påsken och har enligt krögaren haft ett starkt mottagande.

På menyn finns en blandning av internationella rätter och svenska inslag. Samtidigt pågår ett arbete med att utveckla både meny och koncept inför sommaren.

— Vi vill skapa en avslappnad men kvalitativ upplevelse med fokus på god mat, bra service och en trivsam miljö vid marinan. Det som ska göra oss unika är att vi vill bygga en levande sommarplats där det finns olika aktiviteter, säger Justiniano.

Under sommaren planeras olika evenemang, bland annat musikquiz, karaoke och livespelningar. Restaurangen planerar även att visa matcher i samband med sommarens fotbolls-VM.

En ny satsning är en glassbar i anslutning till verksamheten.

— Vi kommer att utveckla butiksdelen till Roslagens glassbar, där vi planerar att erbjuda ett brett utbud av gelato och mjukglass, fortsätter han.

Annons

Restaurangen planerar att hålla öppet dagligen från maj till slutet av augusti.

På längre sikt ser krögaren en utvecklingspotential för området.

— Visionen är att skapa en levande plats med aktiviteter, god mat och upplevelser som gör att människor vill återvända. Jag tror att det finns stor potential i Herräng, och jag hoppas kunna bidra till att utveckla marinan vidare, avslutar krögaren.

 

Annons

Priserna på villor och bostadsrätter i Norrtälje – så ser det ut

Publicerad Idag 06:00 – av Nicklas Salmin
Bostadsrättspriserna har ökat i Norrtälje kommun under de senaste tre månaderna. FOTO: Daniel Rämsell
1 min läsning
Annons

Bostadsrättspriserna har ökat i Norrtälje kommun under de senaste tre månaderna, medan priserna på villor har sjunkit något. Detta enligt uppgifter från Svensk Mäklarstatistik, som Newsworthy har analyserat.

Under perioden februari till april steg medelpriset på bostadsrätter i Norrtälje kommun med 4 procent. Totalt såldes 209 bostadsrätter till ett genomsnittligt pris på 2,1 miljoner kronor.

Annons
Flygfyren

Under motsvarande period förra året genomfördes 193 affärer. I hela Stockholms län ökade bostadsrättspriserna med 6 procent och det såldes 12 842 bostadsrätter till ett genomsnittligt pris på 4,6 miljoner kronor.

Villapriserna i Norrtälje kommun minskade med 3 procent under samma tremånadersperiod.

Det såldes 155 villor till ett genomsnittligt pris på 3,7 miljoner kronor, jämfört med 157 affärer vid samma tid förra året. I Stockholms län steg villapriserna med 2 procent och det såldes 2 611 villor för i snitt 6,8 miljoner kronor.

 

Annons
Flygfyren

Ska vi folkomrösta om en kommundelning?

Publicerad Igår 07:30 – av Nicklas Salmin
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I rollen som lokalpolitiker har jag rest mycket i kommunen i samråd och diskussion med olika lokala intressenter. Framförallt till Rimbo och Hallsta. Varje gång möts jag och mina politiska kollegor av samma sak - ett uppdämt missnöje!

Det är inte typiskt sätt gnäll. Det är något tyngre. En känsla av att kommunen satsar fel och inte i tillräcklig omfattning i våra andra tätorter. De röststarka företrädarna jag möter säger det rakt ut:

"Vi får inte vad vi behöver.."

Annons
Flygfyren

Jag tror inte att de ljuger, men jag har inte facit om de har rätt eller fel då kommunen består av fem självständiga förvaltningar som alla gör olika politiska prioriteringar.

Det här är visserligen inga nyheter om man varit involverat i lokalpolitiken ett tag. När jag var ordförande i kultur- och fritidsnämnden tog jag intiativ till att göra en genomlysning av var pengarna gick. Förvaltningen satt i några dagar och räknade på våra satsningar utifrån ett geografiskt raster. Det visade sig att Hallstaviksområdet fick mest pengar per capita. Lännaområdet fick minst. Ändå finns känslan i Hallstavik att man är förfördelad.

Jag utesluter inte det. För budskapen är både samstämmiga, återkommande och för lokalt förankrade att det liksom inte kan avfärdas.

Om dessa röster faktiskt representerar sina bygder – och varför skulle de inte göra det? – då ligger något i tangentens riktning. Ett missnöje av den här tyngden brukar leda någonstans. Kanske leder det dit det redan har varit en gång. 1994 hölls en folkomröstning om att dela Norrtälje kommun, den gången blev det ett nej. Men är det oundvikligt om kommunen inte gör rejäla omtag i sin landsbygdspolitik?

Är det av Gud givet att Rimbo ska tillhöra Norrtälje? Är det en naturlag att Hallstavik ska göra det? Det är det inte. Det är ett politiskt beslut från 1971. Före kommunreformen var Rimbo en egen kommun. Häverö var en egen kommun. Idag tillhör båda orterna dessutom Roslagens västra pastorat. Inte Roslagens östra, såsom Norrtälje, Väddö, Rådmansö, Lyhundra och Länna. Den kyrkliga indelningen har behållit en gränsdragning som den kommunala suddat ut.

Rimbo och Sjuhundraområdet är inte Häveröbygden. Det är viktigt att hålla isär. Rimbo har Stockholm och Arlanda inom pendlingsavstånd. En egen kommun där skulle ha mer likartade förutsättningar som Knivsta hade vid utbrytningen 2003, och Knivsta har sedan dess vuxit kraftigt. Häveröbygden ligger geografiskt närmare Östhammar än Norrtälje stad. Till Forsmark tar det 40 min. Uppsala upplevs närmare än Stockholm. Här är frågan kanske inte bara om man kan stå själv, utan mer om man hör hemma någon annanstans? Som Östhammars kommun?

Det är åtminstone en tanke värd att lufta.

Annons

En kommunal folkomröstning är rådgivande, inte ett beslut om utbrytning. Själva beslutet ligger hos regeringen. Men det är just därför verktyget är värdefullt. En folkomröstning skulle inte splittra kommunen. Den skulle synliggöra vad invånarna i de områdena faktiskt tycker. Det kanske visar sig att kritiken från de röststarka intressenterna inte speglar bygdens samlade åsikter. Men det skulle ge de en chans att få korn på ett missnöje som vi i Norrtälje stad under för lång tid har missat.

Annons

Vindkraften slog kärnkraften i Norrtälje

Publicerad Igår 06:00 – av Nicklas Salmin
Vindkraftverk bredvid Norrtäljes kommunhus.
Elpriserna i Norrtälje sjönk i april jämfört med månaden innan, samtidigt som vindkraften åter stod för en större andel av elproduktionen än kärnkraften.
1 min läsning
Annons
Flygfyren

Elpriserna i Norrtälje sjönk i april jämfört med månaden innan, samtidigt som vindkraften åter stod för en större andel av elproduktionen än kärnkraften.

 

Spotpriset i elområde 3, där Norrtälje ingår, landade på i snitt 56 öre per kilowattimme under april.

Annons

Det är tre öre lägre än i mars och den lägsta nivån sedan december 2025, enligt uppgifter som Newsworthy har analyserat.

Priserna varierade kraftigt under månaden. Den högsta timnoteringen inträffade mellan klockan 20 och 21 den 16 april, då snittpriset låg på 189 öre per kilowattimme.

Som lägst var priset minus 4 öre, och totalt noterades negativa elpriser under 22 timmar i området.

När det gäller produktionen stod vattenkraften för den största andelen, omkring 40 procent. Vindkraften svarade för cirka 28 procent och kärnkraften för 24 procent. Det innebär att vindkraften för andra månaden i rad producerade mer el än kärnkraften sett över en hel månad.

Totalt producerade vindkraften omkring 3 600 gigawattimmar under april, vilket är den högsta nivån för en aprilmånad hittills.

Hittills i år har vindkraften däremot producerat 6,8 procent mindre el än under motsvarande period i fjol.

Sammantaget visar Statistiska centralbyråns senaste data, till och med februari 2026, att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 72 procent förnybar.

Annons

Annons