Annons
Flygfyren

Så blev ukrainska flyktingar en del av Rydbergs Trätunnor

Publicerad 2025-12-29 – av Daniel Rämsell
Sergie och Ivan
När Rydbergs Trätunnor stod inför att lossa en leverans med tunga tunnor i djup vintersnö var behovet akut. FOTO: Nicklas Salmin
4 min läsning
Annons
Flygfyren

När Rydbergs Trätunnor stod inför att lossa en leverans med tunga tunnor i djup vintersnö var behovet akut. Företaget efterfrågade hjälp i en Facebookgrupp – helst någon stor och stark. Responsen lät inte vänta på sig och en halvtimme senare dök Ivan från Ukraina upp på Rydbergs trätunnor – sedan dess är han en nyckelperson för företaget.

Rydbergs Trätunnor är ett familjeföretag i Roslagen som arbetar med återbruk och tillverkning av trätunnor i furu och ek. Verksamheten bedrivs från det egna tunnbinderiet i centrala Norrtälje, där traditionellt hantverk kombineras med hållbar produktion och återanvändning.

Det hela började med att en lastbil med tunnor anlände från Skottland mitt i vintern. Lossningen skulle ske i djup snö och arbetsbördan bedömdes som väldigt tung.

Annons

Företaget lade då ut en enkel förfrågan i sociala medier om hjälp med arbetet. Kort därefter tog Ivan kontakt, och det som började som tillfällig hjälp blev starten på ett längre samarbete.

– Tio minuter senare hörde Ivan av sig, och en halvtimme efter det stod han här, berättar Caroline Lagersparre Rydberg, delägare i familjeföretaget.

Ivan är en av ukrainarna som lever i Sverige på grund av Rysslands fullskaliga invasion av landet.

Det som började som ett tillfälligt inhopp på Rydbergs Trätunnor blev snabbt något helt annat. Sedan den dagen har han varit kvar och blivit en nyckelperson i verksamheten.

– Han har storlek 50 i skor och har hållit på med kampsport. Han är stark som en oxe, säger Caroline och skrattar.

Mer än bara muskler

Med tiden blev det tydligt att Ivans betydelse för företaget sträckte sig långt bortom det fysiska arbetet.

Annons
Test kampanj

– Hans största styrka är inte bara att han är stark. Det är Ivan som har rekryterat våra andra ukrainska medarbetare. Han pratar bra engelska, tar ansvar och har varit drivande i kontakter med ett tunnbinderi i Moldavien. Det hade vi aldrig klarat utan honom, säger Caroline.

Ivan har i dag en samordnande roll i det dagliga arbetet och har haft en viktig roll i rekryteringen av ytterligare tre ukrainska medarbetare.

– Det här hade vi aldrig kunnat göra utan Ivan, säger Caroline.

Rekryteringen av ytterligare medarbetare har ibland skett under oväntade omständigheter. Efter Ivans första sommar på företaget placerades han av Migrationsverket tillfälligt på en flyktingförläggning i Boden, men dragningskraften till Norrtälje fanns kvar.

– Han ringde och sa: ”Hello, this is Ivan. I’m in Boden and it’s very cold. Can you help me, please?”, berättar Dan Rydberg.

Samtidigt hade företaget behov av arbetskraft för att riva och iordningställa en nyinköpt gård i Söderby-Karl. Ivan återvände, men den här gången tillsammans med Sergei.

– De gjorde hela grundarbetet på gården. Det var ett fantastiskt jobb. Det hade tagit flera år, säger Caroline.

Ett samarbete som kräver struktur

Boendefrågor och etablering har lösts i samarbete med bland annat Campus Roslagen, Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen. Anställningarna har hittills varit tidsbegränsade, men målet är tydligt.

– Vår ambition är att de ska bäras helt av oss på sikt, säger Dan Rydberg. Ivan och Sergeis nuvarande kontrakt gäller till augusti nästa år, därefter vill vi anställa dem fullt ut.

För företaget, som är starkt säsongsberoende, innebär det också ett ansvar att hitta arbete året runt.

– Vi jobbar hårt för att kunna behålla dem även under lugnare perioder. Vi måste alltså vara flexibla med arbetsuppgifter, säger Dan.

Ett nytt liv i Sverige

I Ukraina var Ivan kickboxare och boxare och utbildade sig inom svetsteknik, vilket han sedan arbetade med i Polen.

När han kom till Norrtälje var det andra gången han tvingats anpassa sig till ett nytt land och ny kultur. Ivan beskriver omställningen som krävande, men också oväntat smidig.

– Det här är andra gången jag bygger upp ett nytt liv, men Sverige har varit mycket lättare. Kulturen här liknar den ukrainska mer än den polska.

Hur har du blivit mottagen i Norrtälje?

– Jag har blivit väldigt väl mottagen i Norrtälje. Människorna är snälla, och jag är tacksam mot Dan och Caroline som gav mig jobb, säger Ivan.

Har du varit i Ukraina sedan kriget bröt ut?

– Nej, om jag åker tillbaka kan jag inte komma hit igen. Jag har min familj här och vill se mitt barn växa upp.

Mer än arbetskraft

För Rydbergs Trätunnor handlar engagemanget om mer än produktion.

Caroline Rydberg
Caroline Rydberg berättar om betydelsen av de ukrainska medarbetarna. FOTO: Nicklas Salmin

– För mig betyder det här väldigt mycket på ett personligt plan. Att kunna hjälpa människor som flytt från krig, det går rakt in i hjärtat, säger Caroline.

Ivan själv sammanfattar betydelsen enkelt:

– Dan är den bästa chef jag någonsin haft.

Men Dan är snabb på att fylla i:

– Det säger kanske mer om Ivans chefer i Polen och Ukraina än om mig, avslutar Dan.

Annons
Test kampanj

Norrtälje ska ta emot nyanlända – så ser det ut

Publicerad Idag 06:00 – av Daniel Rämsell
Ingrid Landin i fokus.
Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.
2 min läsning
Annons
Test kampanj

Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.

Länsstyrelsen har beslutat om hur nyanlända och vissa skyddsbehövande ska fördelas mellan kommunerna i Stockholms län under 2026.

Totalt väntas upp till 775 nyanlända och skyddsbehövande anvisas till kommunerna i Stockholms län under 2026, enligt beslutet från Länsstyrelsen.

Annons
Test kampanj

Beslutet innebär att Norrtälje kommun ska tilldelas 43 personer.

Fördelningen görs med stöd av bosättningslagen och bygger bland annat på kommunernas befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar och tidigare mottagande.

– Norrtälje kommun bedömer att vi står väl rustade för att ta emot det anvisade kommunantalet om 43 nyanlända för 2026, säger Ingrid Landin (MP), ordförande i Socialnämnden.

Landin lyfter att mottagandet minskat över tid, vilket har gjort det lättare att planera insatserna och skapa bättre kvalitet i arbetet.

Hur bedömer du att kommunen står rustade när det gäller bostäder?

– När det gäller bostadsförsörjningen har kommunen en väl fungerande samverkan med såväl allmännyttan som privata hyresvärdar, säger Landin.

Arbetet med etablering beskrivs som samordnat och individanpassat, med fokus på att nyanlända snabbt ska komma in i arbete och samhällsliv.

Annons

Det handlar bland annat om stöd till utbildning, arbetsmarknadsinsatser och att skapa sociala kontakter.

– Insatserna syftar till att den enskilde så skyndsamt som möjligt ska nå egen försörjning och bli delaktig i samhällslivet.

– Sammanfattningsvis bedömer kommunen att det finns god kapacitet, etablerade samverkansformer och ändamålsenliga arbetssätt för att säkerställa ett väl fungerande mottagande och en effektiv etablering av nyanlända, avslutar Landin.

Annons
Flygfyren
Annons
Test kampanj

Sex av tio nya bilar laddbara i Norrtälje

Publicerad Idag 05:30 – av Nicklas Salmin
En elbil som laddas i dagsljus.
Andelen laddbara bilar fortsätter att öka i Norrtälje kommun.
1 min läsning
Annons
Test kampanj

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Andelen laddbara bilar fortsätter att öka i Norrtälje kommun. Under årets första kvartal var mer än hälften av alla nyregistrerade personbilar elbilar eller laddhybrider, enligt uppgifter som Newsworthy har sammanställt.

Totalt registrerades 257 nya bilar i kommunen under perioden. Av dessa var 56 procent laddbara, vilket är en ökning jämfört med kvartalet innan.

Den största andelen utgjordes av rena elbilar, som stod för 32 procent av alla nyregistreringar.

Annons

Samtidigt uppgick andelen fossildrivna bilar till 43 procent.

Utvecklingen i Norrtälje följer en bredare trend där elbilsmarknaden tagit ny fart under inledningen av året.

I hela landet var 63 procent av alla nyregistrerade bilar laddbara under första kvartalet, medan motsvarande andel i Stockholms län uppgick till 73 procent.

Trots ökningen ligger Norrtälje nära genomsnittet i landet och sticker inte ut i någon tydlig riktning.

Historiskt har andelen laddbara bilar varit något högre. Under slutet av 2022 nådde den sin högsta nivå, då 57 procent av nyregistreringarna var laddbara.

Annons

Annons
Annons
Test kampanj

Dödsstraff p g a bristande vandel – vilket samhälle vill vi ha?

Publicerad 2026-04-16 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Andrea Kronvall (SD) slår sig för bröstet över regeringens beslut om hårdare straff som ska göra Norrtälje tryggare. SD vill gärna att debatten ska handla om att straffa människor som framställs som obotligt kriminella. Men låt oss ta diskussionen om vad det egentligen handlar om – synen på människan och människans förmåga till förändring.

En av polisens mest erfarna bekämpare av organiserad brottslighet, Gunnar Appelgren, beskriver hur unga personer i kriminella miljöer – ibland kallade barnsoldater – agerar utan plan för vad som händer efter brottet. De förstår ofta inte ens att de kan åka fast. Det handlar inte om kalkylerande brottslingar, utan om barn som utnyttjas i ett system de inte behärskar. I veckan berättas om 15åringar som försökt rekrytera 8åringar – barn som lejer barn.

Just därför är det naivt att tro att hårdare straff i sig ska lösa problemet. Unga har svårt att få jobb, svårt att flytta hemifrån, skaffar barn senare eller inte alls. Vuxenblivandet skjuts på många områden fram. Utom när det gäller straff. Det pratas om att 6åringar ska punktmarkeras.

Annons

Att många reagerar på den hårda retoriken mot unga handlar nog om att vi i vår del av världen är ovana vid att sätta barn i fängelse och att splittra unga människor från sina familjer. Utöver det har vi varit trygga i att rättsliga åtgärder inte riskerar att bli godtyckliga. Sedan ca hundra år tillbaka har vi frångått tankar på att människor ska låsas in så länge att vägen tillbaka till samhället i praktiken försvinner.

Missförstå mig rätt: vissa straff behöver skärpas och det är bra att brottsoffer ska få bättre stöd. Det gäller t ex mäns våld mot kvinnor. Men stora delar av regeringens politik väcker allvarliga frågor. Lagrådet har riktat skarp kritik mot flera av förslagen kring bristande rättssäkerhet, otydliga lagar och otillräcklig analys av vilka konsekvenser förslagen kan få.

Samtidigt vet vi att lagändringarna kräver en massiv utbyggnad av kriminalvården. Vi talar om ett samhälle där allt fler människor ska sitta inlåsta allt längre tid. Lösningar som att hyra fängelseplatser utomlands är konkreta alternativ. Det för tankarna bakåt i historien – inte framåt.

Frågan är vad det gör med ett samhälle. Högern utnyttjar flitigt narrativet om den kriminelle invandraren och skickar skötsamma tonåringar och anställda inom vård och omsorg till länder de flytt för att komma undan krig och förtryck. Nu odlas narrativet om bristande vandel som något som kan komma att appliceras godtyckligt på den som inte passar i högerns perfekta samhälle. Det känns inte särskilt tryggt.

I grunden handlar det inte om att vara “hård” eller “mjuk”. Det handlar inte om livstids fängelse eller saft och bulle. Det handlar om människosyn. Tror vi att människor för all framtid kommer att vara synonyma med den värsta handling de någonsin har begått? Eller tror vi att förändring är möjlig?

Ett samhälle som slutar tro på människors möjlighet att förändras blir kallare, hårdare – och i längden också otryggare. Trygghet byggs inte genom godtyckliga lagar eller rädsla för ett hårt straff. Trygghet byggs inte genom att ge upp tanken på en andra chans. Låt diskussionen handla om ur vilken människosyn dessa förslag växer fram – och om det är den människosynen vi vill forma vårt samhälle kring.

Annons

Annons
Annons
Test kampanj

Bostadspriserna i Norrtälje – så ser det ut

Uppdaterad 2026-04-15, Publicerad 2026-04-15 – av Nicklas Salmin
Norrtäljes hamnpromenad i solnedgång.
Priserna på bostadsrätter i Norrtälje kommun ökade med 7 procent under perioden januari till mars.
1 min läsning
Annons
Flygfyren

Priserna på bostadsrätter i Norrtälje kommun ökade med 7 procent under perioden januari till mars. Enligt statistik från Svensk Mäklarstatistik, som Newsworthy har analyserat, innebär det en tydlig uppgång efter ett år med i stort sett stillastående priser.

Totalt såldes 182 bostadsrätter i Norrtälje under årets första tre månader, till ett genomsnittligt pris på 2,2 miljoner kronor.

Det är något färre affärer än samma period i fjol, då 199 bostadsrätter såldes.

Annons

Samtidigt visar statistiken att villapriserna utvecklats svagare i kommunen.

Under samma period sjönk priserna med 4 procent i Norrtälje, medan de i hela Stockholms län i stället ökade med 2 procent.

I Norrtälje såldes 113 villor mellan januari och mars, till ett genomsnittligt pris på 3,6 miljoner kronor. Även här är antalet affärer lägre än året innan, då 123 villor bytte ägare.

Även fritidshusmarknaden visar en nedåtgående trend. Under de senaste tolv månaderna har priserna på fritidshus i Norrtälje minskat med 2 procent. Samma utveckling syns i hela länet.

Totalt såldes 46 fritidshus i kommunen under årets första kvartal, till ett genomsnittligt pris på 2,9 miljoner kronor. Det kan jämföras med 68 affärer under motsvarande period i fjol.

Annons

Annons
Flygfyren
Annons
Test kampanj