På torsdagen larmades polisen till ett flerfamiljshus i Rimbo efter att en granne larmat om ett pågående bråk eller slagsmål och höga ljud i en närliggande lägenhet.
På torsdagen larmades polisen till ett flerfamiljshus i Rimbo efter att en granne larmat om ett pågående bråk eller slagsmål och höga ljud i en närliggande lägenhet.
När polisen anlände till platsen visade det sig dock att personerna i lägenheten bredvid, i vilken det skall ha förekommit osämja, istället hade högljutt sex.
– Vi var på plats i bostaden för att kontrollera uppgifterna, men det var inte något brott, säger Nadya Norton, presstalesperson vid polisens ledningscentral, till Norrtelje Tidning.
Polisstationen i Hallstavik kan komma att stängas till hösten 2025, vilket grundar sig på en inriktningsplan från Polismyndigheten, där man avser att inte förlänga det nuvarande avtalet för stationen.
Polisens avtal för lokalerna i Hallstavik löper ut vid årsskiftet 2025/2026, och enligt ett internt beslut planerar myndigheten att inte förnya det.
I ett internt mejl som skickats ut till anställda i lokalpolisområdet och som Norrtelje Tidning tagit del av, förklaras bakgrunden till situationen:
”Hallstavik har under tio år varit ett undantag från tidigare beslut att stänga mindre polisstationer. För att påbörja arbetet med att förhandla fram nytt avtal så behövde polisområdet motivera behovet att ha kvar lokalen.”
Vidare framgår det att lokalpolisområdets ledning har fört en dialog med lokalförsörjningsenheten och polisområdesledningen för att utvärdera situationen.
”I samband med detta har lokalpolisområdesledningen fört en nära dialog med lokalförsörjningsenheten och polisområdesledningen gällande vägen framåt. Utifrån denna dialog är vår gemensamma inriktning att inte förlänga avtalet gällande lokalen i Hallstavik. I denna bedömning har vi tagit hänsyn till flera olika parametrar där verksamhetsskäl och ekonomiska skäl har varit till grund för inriktningen.”
Carina Skagerlind, presstalesperson vid Polisens mediecenter, betonar emellertid att inget beslut är fattat.
“Det är viktigt att betona att inget beslut är fattat – nu ska en riskbedömning och MBL (Lagen om medbestämmande i arbetslivet, reds. anm.) ske i närtid. Polisens närvaro ska inte minska i Hallstavik”, skriver hon i ett mejl till Allt Om Norrtälje.
Ett nytt infrastrukturprojekt föreslås av finska näringslivstoppar, där en fast förbindelse mellan Finland, Åland och Sverige via Väddö diskuteras.
Det är ett förslag om en fast järnvägsförbindelse mellan Finland, Åland och Sverige, med en kombination av tunnlar och broar, som har presenterats i en ny rapport från Finlands Näringsliv, Palta och Byggbranschen. Väddö ligger som tilltänkt knutpunkt i Sverige, vilket Norrtelje Tidning skrev om först.
Till grund för förslaget från ligger den kollapsade handeln med Ryssland och en osäker framtid för handelsvägar västerut, rapporterar Yle.
– Det är ett ofattbart stort projekt som i princip inte har utretts alls. Därför föreslår vi en utredning som en del av strategin, säger Jyri Häkämies, vd för Finlands Näringsliv EK.
Projektets omfattning är betydande, och någon kostnadskalkyl finns ännu inte. Den föreslagna sträckan uppskattas dock bli omkring 170 kilometer lång.
Kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje, Ulrika Falk (S), ser förslaget som intressant men betonar att det är en fråga som ligger på nationell nivå.
– Spontant är det en spännande tanke att knyta de nordiska länderna närmare varandra, säger Ulrika Falk.
Någon detaljerad kostnadsanalys eller samhällsekonomisk nytta är ännu inte utredd.
– Det finns inga beräkningar på samhällsnyttan, men generellt gynnar det kommunen när statliga investeringar görs i vår infrastruktur, säger Falk.
Förslaget har dock en lång väg att gå innan det eventuellt kan bli verklighet. Falk menar att om projektet skulle realiseras är det en infrastrukturinvestering av en sådan omfattning att det sannolikt ligger långt in i framtiden.
– Det skulle, om det är möjligt att genomföra, vara ett väldigt stort projekt för Finland och Sverige som i så fall ligger långt in i framtiden, säger Falk.
Samtidigt betonar hon att Norrtälje kommun fokuserar på andra infrastruktursatsningar för att förbättra vardagen för kommunens invånare.
– Från kommunens sida arbetar vi i första hand gentemot Trafikverket och andra aktörer för att få till investeringar i bättre vägar, rondeller och cykelvägar för att skapa möjligheter för ett växande näringsliv och kortare, säkrare pendlingsmöjligheter för våra invånare, avslutar Ulrika Falk.
På Barn- och skolnämndens sammanträde under måndagen beslutas om en fördelning av närmare 55 miljoner kronor till kommunens förskolor och skolor.
Det handlar om medel utöver den ordinarie barn- och elevpengen, möjliggjorda genom ökade statsbidrag, som ska allokeras.
En stor del av satsningen riktas till att stärka kvaliteten i undervisningen i grundskolan, bland annat genom satsningar på lärarfortbildning, elevhälsa och åtgärder för att förbättra tryggheten och studieron i skolan.
Ett särskilt fokus ligger på lågstadiet, där mindre klasser och ökad lärartäthet ska ge eleverna bättre förutsättningar att nå sina kunskapsmål.
”Detta beslut är ett stort steg för att säkerställa att alla elever får det stöd de behöver för att lyckas. Genom att satsa på elevhälsan och mindre undervisningsgrupper, stärker vi både utbildningens kvalitet och tryggheten på våra skolor”, skriver Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden i ett mail till Allt Om Norrtälje.
Även kommunens förskolor omfattas av satsningen, där medlen bland annat ska användas för rekrytering av personal, kompetensutveckling och minskning av barngruppernas storlek.
En del av budgeten avsätts dessutom till projektet “Förskolan i fokus”, en utbildningsinsats för både kommunala och fristående förskolor.
Faktaruta - så ska pengarna fördelas
Lågstadiesatsning: ca 11,6 miljoner kronor för bland annat personalförstärkningar och mindre klasser. Syftet med Lågstadiesatsningen är att ge lärarna mer tid till eleverna så att kvalitén på undervisningen höjs.
Resursklasser: ca 4,9 miljoner kronor.
Fler legitimerade ämneslärare på högstadiet: ca 3,3 miljoner kronor.
Utökad studiehandledning: 1,3 miljoner kronor för att stödja elever i behov av extra hjälp.
Ökad trygghet och studiero: Nära 500 000 kronor för personal och materialkostnader.
Förstärkning av elevhälsan: ca 3 miljoner kronor för att anställa mer personal såsom skolsköterska, kurator, skolpsykolog och närvarosamordnare.
Fler anpassade och särskilda undervisningsgrupper: ca 2,3 miljoner kronor.
Jag är glad och stolt över mitt Finland. Vi är cirka 700 000 personer i Sverige med finsk anknytning, så självklart blir det fest, säger Janne Westerlund. FOTO: Privat
När Sverigefinnarnas dag firas den 24 februari sker det med en stor standup-kväll på Norra Brunn i Stockholm Bakom initiativet står komikern Janne Westerlund, som tillsammans med en rad kända namn bjuder på en unik och tvåspråkig humorshow – som även sänds i SVT.
Westerlund, som själv har finsk bakgrund, ser dagen som ett viktigt tillfälle att hylla Sverigefinländarna.
— Jag är glad och stolt över mitt Finland. Vi är cirka 700 000 personer i Sverige med finsk anknytning, så självklart blir det fest, säger han.
På scen kommer bland andra Sami Hedberg, André Wickström, Jakob Öqvist och Dessi Hietala att uppträda. För Westerlund har kvällen en extra betydelse, då han inledde sin karriär på just Norra Brunn för 30 år sedan.
— Till den här specialkvällen har jag bjudit in en bred mix av komiker. Det blir en internationell show, vilket känns jättekul, säger han.
Att SVT direktsänder showen ser han som en stor möjlighet att nå en bredare publik.
— Standup är ju mitt jobb, så när SVT hörde av sig sa jag direkt att jag ville göra “SvenneFinne Standup” – en tvåspråkig show på Norra Brunn. Det här är ett drömprojekt som jag har längtat efter att få göra, säger han.
Vad kan publiken förvänta sig av kvällen?
— Det blir lite “Stockholm Live”-känsla, minus kurderna, skrattar Westerlund. Det kommer att bli en riktigt kul kväll att minnas, och förhoppningsvis blir det en tradition.