Annons

Ensamstående mamma, bodybuilder, personlig tränare och sjuksköterska – kan man bli mer superhjältinna?

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2023-12-18 – av Daniel Rämsell
Vid världsmästerskapen i Berlin, arrangerade av WFF, tog Stahre silver i klassen Athletic Figure och placerade sig som fjärde i Sportsmodel over 30. Hon har tidigare vunnit guld, senast 2013 i Thessaloniki, på samma mästerskap.
5 min läsning
Annons

Nina Stahre, en 39-årig ensamstående mamma från Norrtälje, har inte bara gjort en imponerande comeback på bodybuilding-scenen hon bemästrar också konsten att jonglera mellan familjeliv, egenföretagande och elitsatsning genom hårt arbete, planering och exekvering.

Nina har alltid haft en passion för fitness och hälsa. Hennes resa inom bodybuilding började under en fitnessutbildning i Australien 2010, där en av hennes lärare uppmuntrade henne att utforska sporten. Trots initial tveksamhet, fann Nina snart att bodybuilding var hennes kall.

- Jag var i Australien 2010 och gick en fitnessutbildning. Jag utbildade mig till personlig tränare och kostrådgivare. En tränare till mig tyckte att jag hade en kroppssram som var bra för att bli en kroppsbyggare. Initialt var jag lite tveksam men sedan tänkte jag att det här vill jag göra, säger Stahre.

Annons

Sagt och gjort. Tre år senare, 2013, efter hårt slit tog hon VM-guld i World Fitness Federation i grekiska Thessaloniki, i klassen Superbody. Mycket har hänt sedan dess: Hon har hunnit utbilda sig till sjuksköterska, blivit mamma till en dotter och nu alltså ånyo cementerat sin plats i världseliten, vilket också Norrtelje Tidning skrivit om. Med ett VM-silver i klassen Athletic Figure och en fjärdeplats i Sportsmodel over 30, vid World Fitness Federations World Championships i Berlin för några veckor sedan, trumfar årets bedrifter VM-guldet för tio år sedan.

Nina Stahre kom på en andra plats i kategorin Athletic Figure och en fjärdeplats i Sportsmodel for over 30 när World Fitness Federations World Championships avgjordes i Berlin under hösten.

Nina beskriver resan tillbaka till tävlingsscenen som en extrem utmaning, särskilt som ensamstående mamma. Hennes sista stora tävling innan årets tävling ägde rum 2015. Trots nya förutsättningar fortsatte hon att träna, om än inte med samma intensitet som tidigare.

- Det är fantastiskt att jag kunnat få den här bekräftelsen, trots ändrade förutsättningar med barn och heltidssysselsättning, att det gick att genomföra - det som betyder väldigt mycket för mig, säger Stahre. Jag vet inte när det är möjligt att göra en tävlingssatsning igen, även om jag hoppas på Las Vegas 2024. Det är mycket som skall klaffa dock med jobb och hemsituatiton, fortsätter hon.

Nina förklarar att kroppsbyggning kräver en kombination av systematisk träning, näringslära och vila, samt att bygga symmetri och proportioner i sin fysik, något Nina har bemästrat trots sitt fullspäckade schema. Hennes förmåga att balansera arbete, moderskap och tävlingssport belyser en exceptionell disciplin och dedikation för att kunna nå sitt mål. Hon poängterar att sporten kräver mycket, inte bara under tiden på scenen när hon poserar, utan i varje aspekt av förberedelserna - från måltidsplanering till träning och att avstå sociala sammanhang.

- Jag är väldigt målinriktad som människa. Jag gillar att ha ett mål och en utmaning och ett syfte med det jag gör. Det blir tydligt när man har en tävling att se fram emot. Jag är en ensamsportare, det skall jag inte sticka under stolen med. Jag vill också alltid slå mig själv och det är en del av utmaningen - att se mig själv utvecklas. Jag tävlar mot mig själv snarare än mina motståndare och det tror jag är en av framgångsfaktorerna, säger hon.

Nina beskriver också den mentala och fysiska utmaningen som kommer med att tävla på elitnivå. Uppoffringar är nödvändiga, och energinivån kan variera kraftigt.

- Min mamma har varit ovärderlig i form av hjälp med min dotter. Mina vänner och familj har varit stöttande och de vet att det här betyder mycket för mig. Det är mycket som offras i form av mindre ork att göra sociala saker men mina nära och kära har förståelse, vilket jag är tacksam för, säger 39-åringen.

Annons
Flygfyren

På frågan om vad det är som driver henne svarar Nina att det handlar om att pressa sig själv till gränsen och uppleva den tillfredsställelse som kommer av att nå sina mål. För Nina är bodybuilding inte bara en sport, utan en konstform där hon modellerar och bygger sin fysik på ett estetiskt sätt.

- Det är klart att bodybuilding handlar om utseende. Men för mig är det snarare en konstnärlig form. I det här fallet handlar det om min kropp och min fysik. Det är det som är konsten. Det är inte bara träningen. Det är ett helhetspaket, kosten, vilan målet och vägen dit, säger Stahre.

Du börjar ju närma dig 40. Har du nått dina mål eller har du mer att ge?
- Jag har mer att ge. Det förutsätter dock att jag håller mig skadefri. Man åker på småskador lite hela tiden men det får man jobba runt eller jobba med, säger Nina som liknar sin kropp med en Formel 1-bil, som kräver regelbunden service under ett lopp för att kunna hålla högsta prestanda.

- Man är lite som en gammal travhäst också som går lite halt på banan. Det märks tydligt att det krävs att jag måste värma upp bättre, gå till naprapat, ta massage för att kunna få det resultatet jag vill, säger hon.

Vad har du generellt för mindset för att kunna prestera på den höga nivån?
- Att visualisera saker är extremt viktigt för mig. När jag går och tränar, så ser jag mig själv som en mustanghingst och inte shetlandsponny, säger hon och skrattar.

Att vara elitidrottare krävs som du beskriver en extrem insats mentalt och fysiskt - vad vill du förmedla till din dotter?

- Att det här är applicerbart på livet, skolan eller vad som helst. Har man ett mål och verkligen vill det och lägger ned allt i detta, så kommer man långt. Man kan vara stolt över att man har gjort sitt yttersta. Jag vill visa min dotter att det är värdefullt och utvecklande att ha ett mål, planera för hur man skall nå det och sedan se till att målet går i uppfyllelse, uttrycker hon.

Nina är genom sin målmedvetenhet, engagemang och förmågan att nå sina mål en förebild för andra - inte minst inom sin yrkesroll som personlig tränare.

- Många tror att jag coachar andra bodybuilders men det stämmer inte. Mina PT-kunder är vanliga människor. Det handlar alltså inte om bodybuildning när jag tränar mina klienter men det jag vill förmedla till mina PT-klienter är samma som till min dotter. Mina klienter har ett mål, vi planerar för hur de skall nå det och sedan ser vi till att målet går i uppfyllelse, avslutar Nina Stahre.

Annons
Flygfyren

FAKTA:
Kroppsbyggnad, även känd som bodybuilding, är en sport där deltagarna systematiskt och periodiserat tränar för att öka sina musklers storlek och volym. Detta åstadkoms genom målinriktad styrketräning, noggrant kalibrerad näring och adekvat vila.

Kroppsbyggnad är internationellt erkänd som en tävlingssport med prestigefulla tävlingar som Mr. och Ms. Olympia. Sporten erbjuder ett brett spektrum av tävlingsklasser.

Federationer och Mästerskap: Sporten är organiserad genom olika federationer, varav varje har sina egna mästerskap för både professionella och amatörutövare.

Svenska utövare: Bland svenska atleter märks Nina Stahre, som tävlat för Svenska Bodybuilding och Fitnessförbundet (SBFF), National Physique Committee (NPC), National Amateur Body-Builders' Association (NABBA) och World Fitness Federation (WFF).

Senaste Meriter: Vid världsmästerskapen i Berlin, arrangerade av WFF, tog Stahre silver i klassen Athletic Figure och placerade sig som fjärde i Sportsmodel over 30. Hon har tidigare vunnit guld, senast 2013 i Thessaloniki, på samma mästerskap.

Norrtälje ska ta emot nyanlända – så ser det ut

Publicerad Igår 06:00 – av Daniel Rämsell
Ingrid Landin i fokus.
Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.
2 min läsning
Annons

Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.

Länsstyrelsen har beslutat om hur nyanlända och vissa skyddsbehövande ska fördelas mellan kommunerna i Stockholms län under 2026.

Totalt väntas upp till 775 nyanlända och skyddsbehövande anvisas till kommunerna i Stockholms län under 2026, enligt beslutet från Länsstyrelsen.

Annons

Beslutet innebär att Norrtälje kommun ska tilldelas 43 personer.

Fördelningen görs med stöd av bosättningslagen och bygger bland annat på kommunernas befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar och tidigare mottagande.

– Norrtälje kommun bedömer att vi står väl rustade för att ta emot det anvisade kommunantalet om 43 nyanlända för 2026, säger Ingrid Landin (MP), ordförande i Socialnämnden.

Landin lyfter att mottagandet minskat över tid, vilket har gjort det lättare att planera insatserna och skapa bättre kvalitet i arbetet.

Hur bedömer du att kommunen står rustade när det gäller bostäder?

– När det gäller bostadsförsörjningen har kommunen en väl fungerande samverkan med såväl allmännyttan som privata hyresvärdar, säger Landin.

Arbetet med etablering beskrivs som samordnat och individanpassat, med fokus på att nyanlända snabbt ska komma in i arbete och samhällsliv.

Annons

Det handlar bland annat om stöd till utbildning, arbetsmarknadsinsatser och att skapa sociala kontakter.

– Insatserna syftar till att den enskilde så skyndsamt som möjligt ska nå egen försörjning och bli delaktig i samhällslivet.

– Sammanfattningsvis bedömer kommunen att det finns god kapacitet, etablerade samverkansformer och ändamålsenliga arbetssätt för att säkerställa ett väl fungerande mottagande och en effektiv etablering av nyanlända, avslutar Landin.

Annons

Sex av tio nya bilar laddbara i Norrtälje

Publicerad Igår 05:30 – av Nicklas Salmin
En elbil som laddas i dagsljus.
Andelen laddbara bilar fortsätter att öka i Norrtälje kommun.
1 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Andelen laddbara bilar fortsätter att öka i Norrtälje kommun. Under årets första kvartal var mer än hälften av alla nyregistrerade personbilar elbilar eller laddhybrider, enligt uppgifter som Newsworthy har sammanställt.

Totalt registrerades 257 nya bilar i kommunen under perioden. Av dessa var 56 procent laddbara, vilket är en ökning jämfört med kvartalet innan.

Den största andelen utgjordes av rena elbilar, som stod för 32 procent av alla nyregistreringar.

Annons

Samtidigt uppgick andelen fossildrivna bilar till 43 procent.

Utvecklingen i Norrtälje följer en bredare trend där elbilsmarknaden tagit ny fart under inledningen av året.

I hela landet var 63 procent av alla nyregistrerade bilar laddbara under första kvartalet, medan motsvarande andel i Stockholms län uppgick till 73 procent.

Trots ökningen ligger Norrtälje nära genomsnittet i landet och sticker inte ut i någon tydlig riktning.

Historiskt har andelen laddbara bilar varit något högre. Under slutet av 2022 nådde den sin högsta nivå, då 57 procent av nyregistreringarna var laddbara.

Annons

Annons
Flygfyren

Dödsstraff p g a bristande vandel – vilket samhälle vill vi ha?

Publicerad 2026-04-16 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Andrea Kronvall (SD) slår sig för bröstet över regeringens beslut om hårdare straff som ska göra Norrtälje tryggare. SD vill gärna att debatten ska handla om att straffa människor som framställs som obotligt kriminella. Men låt oss ta diskussionen om vad det egentligen handlar om – synen på människan och människans förmåga till förändring.

En av polisens mest erfarna bekämpare av organiserad brottslighet, Gunnar Appelgren, beskriver hur unga personer i kriminella miljöer – ibland kallade barnsoldater – agerar utan plan för vad som händer efter brottet. De förstår ofta inte ens att de kan åka fast. Det handlar inte om kalkylerande brottslingar, utan om barn som utnyttjas i ett system de inte behärskar. I veckan berättas om 15åringar som försökt rekrytera 8åringar – barn som lejer barn.

Just därför är det naivt att tro att hårdare straff i sig ska lösa problemet. Unga har svårt att få jobb, svårt att flytta hemifrån, skaffar barn senare eller inte alls. Vuxenblivandet skjuts på många områden fram. Utom när det gäller straff. Det pratas om att 6åringar ska punktmarkeras.

Annons
Flygfyren

Att många reagerar på den hårda retoriken mot unga handlar nog om att vi i vår del av världen är ovana vid att sätta barn i fängelse och att splittra unga människor från sina familjer. Utöver det har vi varit trygga i att rättsliga åtgärder inte riskerar att bli godtyckliga. Sedan ca hundra år tillbaka har vi frångått tankar på att människor ska låsas in så länge att vägen tillbaka till samhället i praktiken försvinner.

Missförstå mig rätt: vissa straff behöver skärpas och det är bra att brottsoffer ska få bättre stöd. Det gäller t ex mäns våld mot kvinnor. Men stora delar av regeringens politik väcker allvarliga frågor. Lagrådet har riktat skarp kritik mot flera av förslagen kring bristande rättssäkerhet, otydliga lagar och otillräcklig analys av vilka konsekvenser förslagen kan få.

Samtidigt vet vi att lagändringarna kräver en massiv utbyggnad av kriminalvården. Vi talar om ett samhälle där allt fler människor ska sitta inlåsta allt längre tid. Lösningar som att hyra fängelseplatser utomlands är konkreta alternativ. Det för tankarna bakåt i historien – inte framåt.

Frågan är vad det gör med ett samhälle. Högern utnyttjar flitigt narrativet om den kriminelle invandraren och skickar skötsamma tonåringar och anställda inom vård och omsorg till länder de flytt för att komma undan krig och förtryck. Nu odlas narrativet om bristande vandel som något som kan komma att appliceras godtyckligt på den som inte passar i högerns perfekta samhälle. Det känns inte särskilt tryggt.

I grunden handlar det inte om att vara “hård” eller “mjuk”. Det handlar inte om livstids fängelse eller saft och bulle. Det handlar om människosyn. Tror vi att människor för all framtid kommer att vara synonyma med den värsta handling de någonsin har begått? Eller tror vi att förändring är möjlig?

Ett samhälle som slutar tro på människors möjlighet att förändras blir kallare, hårdare – och i längden också otryggare. Trygghet byggs inte genom godtyckliga lagar eller rädsla för ett hårt straff. Trygghet byggs inte genom att ge upp tanken på en andra chans. Låt diskussionen handla om ur vilken människosyn dessa förslag växer fram – och om det är den människosynen vi vill forma vårt samhälle kring.

Annons

Annons

Bostadspriserna i Norrtälje – så ser det ut

Uppdaterad 2026-04-15, Publicerad 2026-04-15 – av Nicklas Salmin
Norrtäljes hamnpromenad i solnedgång.
Priserna på bostadsrätter i Norrtälje kommun ökade med 7 procent under perioden januari till mars.
1 min läsning
Annons

Priserna på bostadsrätter i Norrtälje kommun ökade med 7 procent under perioden januari till mars. Enligt statistik från Svensk Mäklarstatistik, som Newsworthy har analyserat, innebär det en tydlig uppgång efter ett år med i stort sett stillastående priser.

Totalt såldes 182 bostadsrätter i Norrtälje under årets första tre månader, till ett genomsnittligt pris på 2,2 miljoner kronor.

Det är något färre affärer än samma period i fjol, då 199 bostadsrätter såldes.

Annons
Flygfyren

Samtidigt visar statistiken att villapriserna utvecklats svagare i kommunen.

Under samma period sjönk priserna med 4 procent i Norrtälje, medan de i hela Stockholms län i stället ökade med 2 procent.

I Norrtälje såldes 113 villor mellan januari och mars, till ett genomsnittligt pris på 3,6 miljoner kronor. Även här är antalet affärer lägre än året innan, då 123 villor bytte ägare.

Även fritidshusmarknaden visar en nedåtgående trend. Under de senaste tolv månaderna har priserna på fritidshus i Norrtälje minskat med 2 procent. Samma utveckling syns i hela länet.

Totalt såldes 46 fritidshus i kommunen under årets första kvartal, till ett genomsnittligt pris på 2,9 miljoner kronor. Det kan jämföras med 68 affärer under motsvarande period i fjol.

Annons

Annons
Flygfyren