Annons
Flygfyren

Ensamstående mamma, bodybuilder, personlig tränare och sjuksköterska – kan man bli mer superhjältinna?

Uppdaterad , Publicerad – av Daniel Rämsell
Vid världsmästerskapen i Berlin, arrangerade av WFF, tog Stahre silver i klassen Athletic Figure och placerade sig som fjärde i Sportsmodel over 30. Hon har tidigare vunnit guld, senast 2013 i Thessaloniki, på samma mästerskap.
5 min läsning
Annons
Flygfyren

Nina Stahre, en 39-årig ensamstående mamma från Norrtälje, har inte bara gjort en imponerande comeback på bodybuilding-scenen hon bemästrar också konsten att jonglera mellan familjeliv, egenföretagande och elitsatsning genom hårt arbete, planering och exekvering.

Nina har alltid haft en passion för fitness och hälsa. Hennes resa inom bodybuilding började under en fitnessutbildning i Australien 2010, där en av hennes lärare uppmuntrade henne att utforska sporten. Trots initial tveksamhet, fann Nina snart att bodybuilding var hennes kall.

- Jag var i Australien 2010 och gick en fitnessutbildning. Jag utbildade mig till personlig tränare och kostrådgivare. En tränare till mig tyckte att jag hade en kroppssram som var bra för att bli en kroppsbyggare. Initialt var jag lite tveksam men sedan tänkte jag att det här vill jag göra, säger Stahre.

Annons
Flygfyren

Sagt och gjort. Tre år senare, 2013, efter hårt slit tog hon VM-guld i World Fitness Federation i grekiska Thessaloniki, i klassen Superbody. Mycket har hänt sedan dess: Hon har hunnit utbilda sig till sjuksköterska, blivit mamma till en dotter och nu alltså ånyo cementerat sin plats i världseliten, vilket också Norrtelje Tidning skrivit om. Med ett VM-silver i klassen Athletic Figure och en fjärdeplats i Sportsmodel over 30, vid World Fitness Federations World Championships i Berlin för några veckor sedan, trumfar årets bedrifter VM-guldet för tio år sedan.

Nina Stahre kom på en andra plats i kategorin Athletic Figure och en fjärdeplats i Sportsmodel for over 30 när World Fitness Federations World Championships avgjordes i Berlin under hösten.

Nina beskriver resan tillbaka till tävlingsscenen som en extrem utmaning, särskilt som ensamstående mamma. Hennes sista stora tävling innan årets tävling ägde rum 2015. Trots nya förutsättningar fortsatte hon att träna, om än inte med samma intensitet som tidigare.

- Det är fantastiskt att jag kunnat få den här bekräftelsen, trots ändrade förutsättningar med barn och heltidssysselsättning, att det gick att genomföra - det som betyder väldigt mycket för mig, säger Stahre. Jag vet inte när det är möjligt att göra en tävlingssatsning igen, även om jag hoppas på Las Vegas 2024. Det är mycket som skall klaffa dock med jobb och hemsituatiton, fortsätter hon.

Nina förklarar att kroppsbyggning kräver en kombination av systematisk träning, näringslära och vila, samt att bygga symmetri och proportioner i sin fysik, något Nina har bemästrat trots sitt fullspäckade schema. Hennes förmåga att balansera arbete, moderskap och tävlingssport belyser en exceptionell disciplin och dedikation för att kunna nå sitt mål. Hon poängterar att sporten kräver mycket, inte bara under tiden på scenen när hon poserar, utan i varje aspekt av förberedelserna - från måltidsplanering till träning och att avstå sociala sammanhang.

- Jag är väldigt målinriktad som människa. Jag gillar att ha ett mål och en utmaning och ett syfte med det jag gör. Det blir tydligt när man har en tävling att se fram emot. Jag är en ensamsportare, det skall jag inte sticka under stolen med. Jag vill också alltid slå mig själv och det är en del av utmaningen - att se mig själv utvecklas. Jag tävlar mot mig själv snarare än mina motståndare och det tror jag är en av framgångsfaktorerna, säger hon.

Nina beskriver också den mentala och fysiska utmaningen som kommer med att tävla på elitnivå. Uppoffringar är nödvändiga, och energinivån kan variera kraftigt.

- Min mamma har varit ovärderlig i form av hjälp med min dotter. Mina vänner och familj har varit stöttande och de vet att det här betyder mycket för mig. Det är mycket som offras i form av mindre ork att göra sociala saker men mina nära och kära har förståelse, vilket jag är tacksam för, säger 39-åringen.

Annons
Flygfyren

På frågan om vad det är som driver henne svarar Nina att det handlar om att pressa sig själv till gränsen och uppleva den tillfredsställelse som kommer av att nå sina mål. För Nina är bodybuilding inte bara en sport, utan en konstform där hon modellerar och bygger sin fysik på ett estetiskt sätt.

- Det är klart att bodybuilding handlar om utseende. Men för mig är det snarare en konstnärlig form. I det här fallet handlar det om min kropp och min fysik. Det är det som är konsten. Det är inte bara träningen. Det är ett helhetspaket, kosten, vilan målet och vägen dit, säger Stahre.

Du börjar ju närma dig 40. Har du nått dina mål eller har du mer att ge?
- Jag har mer att ge. Det förutsätter dock att jag håller mig skadefri. Man åker på småskador lite hela tiden men det får man jobba runt eller jobba med, säger Nina som liknar sin kropp med en Formel 1-bil, som kräver regelbunden service under ett lopp för att kunna hålla högsta prestanda.

- Man är lite som en gammal travhäst också som går lite halt på banan. Det märks tydligt att det krävs att jag måste värma upp bättre, gå till naprapat, ta massage för att kunna få det resultatet jag vill, säger hon.

Vad har du generellt för mindset för att kunna prestera på den höga nivån?
- Att visualisera saker är extremt viktigt för mig. När jag går och tränar, så ser jag mig själv som en mustanghingst och inte shetlandsponny, säger hon och skrattar.

Att vara elitidrottare krävs som du beskriver en extrem insats mentalt och fysiskt - vad vill du förmedla till din dotter?

- Att det här är applicerbart på livet, skolan eller vad som helst. Har man ett mål och verkligen vill det och lägger ned allt i detta, så kommer man långt. Man kan vara stolt över att man har gjort sitt yttersta. Jag vill visa min dotter att det är värdefullt och utvecklande att ha ett mål, planera för hur man skall nå det och sedan se till att målet går i uppfyllelse, uttrycker hon.

Nina är genom sin målmedvetenhet, engagemang och förmågan att nå sina mål en förebild för andra - inte minst inom sin yrkesroll som personlig tränare.

- Många tror att jag coachar andra bodybuilders men det stämmer inte. Mina PT-kunder är vanliga människor. Det handlar alltså inte om bodybuildning när jag tränar mina klienter men det jag vill förmedla till mina PT-klienter är samma som till min dotter. Mina klienter har ett mål, vi planerar för hur de skall nå det och sedan ser vi till att målet går i uppfyllelse, avslutar Nina Stahre.

Annons

FAKTA:
Kroppsbyggnad, även känd som bodybuilding, är en sport där deltagarna systematiskt och periodiserat tränar för att öka sina musklers storlek och volym. Detta åstadkoms genom målinriktad styrketräning, noggrant kalibrerad näring och adekvat vila.

Kroppsbyggnad är internationellt erkänd som en tävlingssport med prestigefulla tävlingar som Mr. och Ms. Olympia. Sporten erbjuder ett brett spektrum av tävlingsklasser.

Federationer och Mästerskap: Sporten är organiserad genom olika federationer, varav varje har sina egna mästerskap för både professionella och amatörutövare.

Svenska utövare: Bland svenska atleter märks Nina Stahre, som tävlat för Svenska Bodybuilding och Fitnessförbundet (SBFF), National Physique Committee (NPC), National Amateur Body-Builders' Association (NABBA) och World Fitness Federation (WFF).

Senaste Meriter: Vid världsmästerskapen i Berlin, arrangerade av WFF, tog Stahre silver i klassen Athletic Figure och placerade sig som fjärde i Sportsmodel over 30. Hon har tidigare vunnit guld, senast 2013 i Thessaloniki, på samma mästerskap.

Kommunen vill ansöka om samverkan med Vux Norrort

Publicerad – av Daniel Rämsell
Bild på Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden.
1 min läsning
Annons

Norrtälje kommuns utbildningsnämnd föreslås ansöka om primärt samverkansavtal med Vux Norrort för framtida vuxenutbildning. Det framgår av ett tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen.

Barn- och utbildningsförvaltningen har utrett två alternativ för samverkan inom vuxenutbildning: fortsatt samarbete inom Vux 5 Norr eller ansökan om samverkan med Vux Norrort.

I utredningen jämförs bland annat organisation, beslutsstruktur, uppföljning och elevens val.

Annons

Förvaltningen bedömer att Vux Norrort, med sitt auktorisationskansli och fler samverkande kommuner, ger bättre förutsättningar för kvalitetssäkring och effektiv administration.

Förslaget innebär att Norrtälje kommun övergår till ett system där auktorisation av utbildningsanordnare hanteras centralt, vilket medför att lokala anordnare behöver söka auktorisation via Vux Norrort.

Kostnader för kansliet fördelas utifrån invånarantal och eventuella viten från utbildningsanordnare tillfaller kansliets budget.

Förvaltningen lyfter även att utbudet av utbildningar blir mer geografiskt tillgängligt för kommuninvånarna, särskilt inom vård- och omsorgsutbildningar.

Om förslaget godkänns inleds en ansökningsprocess med en övergångstid på tolv månader.

Annons
Flygfyren

Annons

Straffskatt på barnlösa kvinnor räddar inga förskolor

Publicerad – av Robert Beronius
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Barnafödandet i Sverige är nu det lägsta som någonsin uppmätts. Det märks också i Norrtälje. Förskolor har stängt. Fler riskerar att följa efter. 

Enligt prognoser från Sveriges Kommuner och Regioner kan mer än var tionde förskola i landet behöva avvecklas till 2027.  Det kommer väcka debatt – och gör det redan. Men alltför ofta handlar diskussionen mer om konsekvenserna är orsakerna.

Förskolor stängs inte i ett vakuum. De stängs för att barnen inte finns där. Det är vad debatten borde handla om.

Annons

Varför människor väljer att skaffa färre barn, eller inga alls, är i grunden högst individuellt. Men det är svårt att bortse från de större samhällsförändringar som påverkar besluten. En mer pessimistisk syn på framtiden, en känsla av otrygghet och en osäker privatekonomi är faktorer som sannolikt bidrar till de historiskt låga födelsetalen.

När man lyssnar på unga vuxna återkommer samma bild. Ekonomin känns osäker. Bostaden är för dyr, för liten eller för tillfällig. Arbetslivet upplevs som otryggt och svårt att planera kring. I det sammanhanget framstår föräldraskap inte som ett självklart nästa steg, Att vänta blir ett rationellt val.

Om utvecklingen ska vändas krävs politiska åtgärder som ger människor större ekonomisk frihet och trygghet. Det handlar om lägre skatter och avgifter för unga vuxna och småbarnsfamiljer, så att mer pengar blir kvar i plånboken. Det handlar också om bättre möjligheter att äga sin bostad. När inträdet på bostadsmarknaden skjuts allt längre upp i åldrarna skjuts också familjebildningen upp.

Men det handlar inte bara om pengar. Det offentliga samtalet är i dag mättat av kriser. De domedagspolitiker som utmålar en mörk framtid göra barnafödandet en stor otjänst. Vem vill skaffa barn i en värld som kommer gå under av klimatproblem, kriminalitet, krig och invandring?

Bristen på barn har fått en del politiker att helt tappa förståndet. Till exempel Jörgen Kärrman (SD) som föreslagit en så kallad “nej-skatt” för kvinnor. Alltså att barnlösa kvinnor ska betala en straffskatt. Ett annat förslag är straffskatt på preventivmedel. Båda förslagen rent kvinnofientliga.

Det är lätt att skratta bort enstaka Sverigedemokraters försök att vrida klockan tillbaka, men Sverigedemokraterna är tydliga med sin samhällssyn.

De vill se ett Sverige där kvinnors liv ser annorlunda ut än i dag. Där familjebildning formas av politiska pekpinnar snarare än av människors egna val. Där staten lägger sig i beslut som borde vara djupt personliga.

Annons

Straffskatter och politisk kontroll kommer inte få fler barn att födas. Mer frihet, tryggare ekonomi och bättre möjligheter att bygga ett liv kan däremot göra det.

Lösningarna är därför varken moraliserande eller auktoritära. De är liberala. 

Annons

Annons

Vd:n lämnar Norrtälje Energi

Publicerad – av Daniel Rämsell
1 min läsning
Annons

Vd Tobias Dahlberg lämnar Norrtälje Energi för ett annat arbete. Rekryteringsprocessen för att hitta en ny vd har inletts och Tomas Karlsson tillträder som tillförordnad vd under övergångsperioden. Det meddelar Norrtälje Energi.

Tobias Dahlberg har varit vd för Norrtälje Energi sedan 2020.

I samband med att han nu lämnar sitt uppdrag har bolaget påbörjat arbetet med att rekrytera en efterträdare.

Annons

Under tiden mellan att Dahlberg slutar och en ny vd är på plats kommer Tomas Karlsson att fungera som tillförordnad vd.

Tomas Karlsson har tidigare varit vd för Norrtälje Energi och har erfarenhet av bolagets verksamhet och de lokala förutsättningarna i Norrtälje.

– Det har varit ett stort förtroende att få leda Norrtälje Energi sedan 2020. Under den tiden har bolaget fortsatt att utvecklas och stått starkt i en föränderlig omvärld. Vi har haft en god samverkan med kommunen, våra politiker och andra bolag och företag. Framför allt är jag stolt över alla kollegor som varje dag bidrar till att vi tillsammans gör skillnad för Roslagen, säger Tobias Dahlberg. vd i ett pressmeddelande.

Annons

Annons
Flygfyren

En handgranat i hallen kan göra vem som helst konservativ

Publicerad – av Carl Eos
Carl Eos
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det small en kväll för några år sedan. Inte i mitt hus, men bara några kvarter bort i södra Stockholm. En bomb hade placerats i en trappuppgång. Tryckvågen slog ut glasrutor och dörrar, och människor väcktes mitt i natten av ett ljud som ingen som hört det glömmer.

Den där dova smällen som först låter som något annat. Tills man inser vad det är. Och jag som är uppvuxen på landsbygden på Öland. Där hade vi inga bomber.

Det var under de år då gängkriminella sprängde bomber i svenska städer. Nästan varje vecka kom rapporter om nya explosioner. Trapphus, portar, restauranger, villor. Ett land som länge sett sig självt som stabilt började plötsligt påminna mer om något helt annat.

Annons

Det märkliga är hur snabbt sådant förändrar ens politiska perspektiv.

Under lång tid har svensk offentlig debatt dominerats av teorier. Man har diskuterat skattepolitik, normkritik och sociala konstruktioner. Ideologier har behandlats som abstrakta system som kan ritas om ungefär som kartor.

Men när någon spränger en port några kvarter bort från där man själv bor händer något. Då blir politiken plötsligt konkret. Man börjar tänka på sådant som tidigare avfärdats som trivialt. Trygghet, ordning, gemenskap. Inte i teorin, utan i praktiken. Det är där konservatismen börjar.

Konservatism är nämligen inte i första hand en akademisk teori. Den är en erfarenhet. Den bygger på insikten att samhällen är sköra och att de institutioner som håller dem samman inte är självklara. De måste upprätthållas.

Under lång tid försvann själva ordet konservatism nästan ur svensk politik. Högern talade hellre om marknadsliberalism och skatter. Socialdemokratin talade om maktstrukturer och identitetspolitik. Alla talade om förändring. Och om öppna gränser.

I dag ser det annorlunda ut. Sverigedemokraterna beskriver sig som socialkonservativa. Ett begrepp som länge betraktades som nästan pinsamt håller på att återvända till centrum av svensk politik. Och det är inte svårt att förstå varför.

Kriminaliteten är en del av förklaringen. När bomber exploderar i bostadsområden och skjutningar blir vardag förändras människors prioriteringar snabbt. Den som tidigare främst talade om normkritik börjar plötsligt tala om polisresurser och straffskalor. Men det handlar också om något djupare.

Annons

Under många år har svensk kulturdebatt präglats av idéer som försökt lösa upp etablerade identiteter. Nationella berättelser har ifrågasatts. Historiska kontinuiteter har relativiserats. Samtidigt har nya ideologiska projekt vuxit fram kring subidentitet och kön. Allt svenskt är tramsigt, men genus- och mångkulturideologierna bara svällde ut i nya teorier.

För många unga framstår detta inte längre som frigörelse, utan som förvirring och tvång. Resultatet är en motreaktion. Allt fler söker efter stabilitet. Efter något som inte ständigt omdefinieras. Efter en känsla av sammanhang, och efter en svensk identitet som man upplever har tonats ned i den offentliga berättelsen. Och efter sitt ursprung.

Det är därför högern just nu växer starkast bland unga. Inte för att unga plötsligt blivit särskilt ideologiska. Utan för att de reagerar på verkligheten omkring sig. När samhället känns otryggt blir abstrakta teorier mindre övertygande. Då börjar människor istället fråga sig vad som faktiskt fungerar.

Det är en ganska jordnära inställning. Och i politiska termer brukar den kallas konservatism.

För ibland räcker det med en enda smäll i ett trapphus för att påminna om något enkelt. Civilisationen är tunnare än vi tror. Och att det som håller den uppe – lag, ordning och gemensam identitet – inte är något man bör experimentera bort.

Annons
Flygfyren

Annons
Flygfyren