Annons

Kraftig ökning av passagerartrafik i Grisslehamn och Kapellskär – pandemins efterdyningar avtar

Uppdaterad , Publicerad – av Redaktionen
2 min läsning
Annons

ROSLAGEN. Passagerartrafiken i Grisslehamn och Kapellskär ökar markant under årets första kvartal, enligt Sjöfartsverkets statistik. En fortsatt återhämtning efter pandemin pekas ut som en förklaring till den ökade trafiken.

Statistiken från Sjöfartsverket för årets första tre månader visar en kraftig ökning av antalet passagerare i svenska hamnar jämfört med samma period föregående år, och Norrtäljes hamnar i Grisslehamn och Kapellskär är inga undantag.

Under januari, februari och mars i år ökade passagerartrafiken över hela landet med nästan 27 procent jämfört med året innan, enligt ett pressmeddelande från Sjöfartsverket. Stockholms hamnar, inklusive Kapellskär och Grisslehamn, står för den största ökningen.

Annons

I Kapellskärs hamn reste 60 030 passagerare under perioden januari till mars 2022, medan det under samma period året därpå var över 145 000 passagerare, trots att Viking Line lagt ner sin båttur med Rosella.

- Det vi ser är en fortsatt återhämtning efter pandemin. Det är en kraftig ökning jämfört med 2022, även om passagerarantalet totalt under första kvartalet ännu inte är uppe i samma nivåer som 2019, som får anses vara ett normalår för passagerartrafiken till sjöss, säger Niclas Härenstam, kommunikationsdirektör på Sjöfartsverket, i ett pressmeddelande.

Färjetrafiken står för den största ökningen, och Niclas Härenstam pekar på det ekonomiska läget som en möjlig förklaring.

- Det ligger nära till hands att en förklaring skulle kunna ligga i det ekonomiska läget där många familjer nu rör sig med en tunnare plånbok. Att resa med färja är ett utmärkt alternativ till andra sätt att resa som många gånger är dyrare", säger Niclas Härenstam.

Den ökade passagerartrafiken i Grisslehamn och Kapellskär visar att pandemins effekter avtar, och att färjetrafiken blir ett allt mer populärt alternativ för resenärer med begränsade ekonomiska resurser.

BILD: Wikimedia Commons

Annons

Annons
Flygfyren

Person föll i vattnet i hamnen – fördes till sjukhus med ambulans

Uppdaterad , Publicerad – av Daniel Rämsell
En brandbil i dagsljus.
På fredagen inkom ett SOS Alarm avseende en misstänkt drunkning i Norrtälje, och räddningstjänsten har kallats till platsen vid Hamnpromenaden.
1 min läsning
Annons

På fredagen inkom ett SOS-larm om en misstänkt drunkning i Norrtälje, och räddningstjänsten larmades till platsen vid Hamnpromenaden.

Larmet inkom till SOS Alarm klockan 12.09. Händelsen inträffade vid kommunalt vatten vid Hamnpromenaden i Norrtälje.

Räddningstjänsten fick upp en person ur vattnet. Personen fördes därefter till sjukhus och ska ha varit vaken och talbar.

Annons
Flygfyren

– Vi är på plats och har fått upp en person ur vattnet, sade Elias Koivisto, ledningsoperatör på räddningstjänstens ledningscentral.

Det finns inga uppgifter om omständigheterna kring händelsen eller hur personen hamnade i vattnet.

Artikeln kan komma att uppdateras...Karta:Platsen på kartan är ungefärlig

Annons

Annons
Flygfyren

En självklarhet, inte en lyx, när Hallstavik får sin vänthall

Publicerad – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I nästan två decennier har resenärer i Hallstavik väntat på besked. Väntat i regn, snö, kyla och mörker. Nu är det äntligen dags: Hallstavik busstation ska få en ny uppvärmd vänthall.

Den tidigare vänthallen brann ner 2007. Sedan dess har skolungdomar, pendlare och äldre fått klara sig bäst de kan. Att kunna vänta inomhus på bussen borde inte vara en lyx, utan en självklarhet i en kommun som säger sig vilja satsa på kollektivtrafik, trygghet och tillgänglighet.

Den planerade vänthallen är ingen överdådig satsning. Den rymmer 15–20 sittplatser, byggs med stora glasytor för överblick och trygghet, blir tillgänglig för alla och ska stå klar hösten 2026.

Annons
Flygfyren

Kostnaden: cirka tre miljoner kronor. Det är en rimlig investering för att göra vardagen bättre för många.

Ändå hörs invändningar. Kritiker varnar för att en uppvärmd vänthall riskerar att bli en ”värmestuga” för missbrukare och därmed skapa otrygghet.

Det argumentet håller inte.

Att människor i utsatta livssituationer söker värme är inte ett skäl att låta andra frysa. Om otrygghet uppstår är det kommunens ansvar att hantera den – med närvaro, ordningsvakter eller andra åtgärder, precis som man gör på andra platser.

Alternativet är betydligt sämre: att acceptera en offentlig miljö där unga och gamla står oskyddade mot väder och vind, år efter år. Det är inte trygghet. Det är uppgivenhet.

En modern vänthall handlar om mer än tak och väggar. Den signalerar att kollektivtrafik tas på allvar, att Hallstavik räknas och att det ska vara möjligt att bo, studera och arbeta i hela kommunen utan att känna sig bortglömd.

Ibland är politikens viktigaste uppgift inte att lösa stora ideologiska konflikter, utan att se till att vardagen fungerar.

Annons
Flygfyren

En varm vänthall är kanske inte en stor fråga. Men den är en viktig. Och den borde ha varit självklar för länge sedan.

Annons
Flygfyren

Annons

Taxichaufför hade narkotika i bilen i Norrtälje – döms inte

Publicerad – av Nicklas Salmin
1 min läsning
Annons
Flygfyren

En man åtalades för ringa narkotikabrott efter att polisen hittat narkotika i en taxibil i Norrtälje. Tingsrätten har nu frikänt mannen från åtalet.

En man i 60-årsåldern stoppades på Vigelsjövägen i Norrtälje när polisen kontrollerade den taxibil han körde.

I bilen hittades 88,92 gram kat, men mannen förnekade all kännedom och förklarade att flera förare använde samma bil och att han arbetade som taxichaufför.

Annons

Tingsrätten bedömde hans förklaring som trovärdig och fann att det inte kunde bevisas att mannen hade uppsåt eller kännedom om narkotikan.

Nu frikänns mannen från åtalet om ringa narkotikabrott.

Annons

Annons

Varför säljer vi våra barn på marknaden?

Publicerad – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När barnkullarna minskar ställs kommuner inför ett brutalt val: lägga ner förskolor eller göra barngrupperna större. Det är inga enkla beslut. Dilemmat blir särskilt tydligt i en kommun som Norrtälje, där mer än hälften av verksamheten drivs fristående. Kommunen kan bara direkt påverka sin egen verksamhet, inte de fristående aktörerna.

Det här är ett problem som en landsbygdskommun som Norrtälje väl känner till. Det handlar oftast om förskolor och skolor på landsbygden där det finns få elever och det är svårt att rekrytera utbildad personal, men ibland drabbar det också tätorterna, t ex i det nu aktuella fallet med Förskolan Vigelsjö gård. Jag har själv ett barn som gått på Vigelsjö gård och det är lätt att se de stora värdena i närheten till naturen. Det är också lätt att se det positiva i en liten, trygg förskola, men det är just de enheterna som blir dyrast för politikerna att bevara. Det kostar att hålla öppettider, att inte kunna låna in personal från en annan avdelning vid sjukdom och lokalkostnaderna ökar ständigt.

Vill politikerna skjuta till pengar för att rädda en kommunal förskola måste de samtidigt skjuta till lika mycket till de fristående. Oavsett om de har behov av mer resurser eller inte. Det går egentligen stick i stäv med tanken om att kunna erbjuda en kompensatorisk utbildning, där den som har större behov ska kunna erbjudas mer. Här måste alla få lika mycket. Det är en marknad och inte att fördela resurser optimalt. Det innebär att varje satsad krona för att stärka kvaliteten i den egna verksamheten också går till aktörer som kommunen inte styr över. I ett läge med ansträngd ekonomi blir resultatet ofta nedläggningar.

Annons
Flygfyren

Konsekvensen? Även om de fristående förskolorna också står med tomma platser och överkapacitet, har många av dem starka aktiebolag (Jensen, Academedia, Pysslingen) i ryggen som har råd att svälta ut kommunerna och få en större andel av utbudet när de kommunala enheterna tvingas stänga. Samtidigt visar statistiken att kommunala förskolor i snitt har 41 procent utbildade förskollärare, medan motsvarande siffra i fristående verksamhet är 27 procent. Det betyder att vi inte bara administrerar en överföring av gemensamma resurser till privata fickor, vi upprätthåller också ett system där den genomsnittliga kompetensen riskerar att sjunka, d v s kvaliteten på förskolan i kommunen sänks.

Frågan är inte bara hur vi sparar – utan vad vi förlorar när vi säljer våra barn på en marknad.

Annons
Flygfyren

Annons
Flygfyren