Den här artikeln publicerades för 4 år sedan

https://alltomnorrtalje.se/marie-ar-en-av-cirka-900-i-sverige-med-ovanliga-sjukdomen-pah/

Blåljus

Marie är en av cirka 900 i Sverige med ovanliga sjukdomen PAH

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2022-04-21 – av Redaktionen

Lyssna

annons
RÅDMANSÖ. Marie Widholm från Rådmansö är drabbad av den ovanliga sjukdomen PAH. Hon blev sjuk i december 2020.
- Jag märkte att något var fel när jag fick avliva min hund i december 2020 och vi skulle börja ut och gå promenader utan hund, jag och min man. Jag orkade knappt gå 250 meter. Så i och med att jag avlivade hunden så upptäckte vi min sjukdom eftersom mina promenader plötsligt gick i högre tempo.

annons

Det blev till att uppsöka doktor för Marie. Efter en massa kontroller och utredningar konstaterade läkarna på Karolinska att hon drabbats av sjukdomen PAH.

- Samma sjukdom som min lillebror fick 2006, berättar Marie. Han fick gå med syrgas och 2008 fick han byta båda lungorna. Han dog på påskafton 2010, på grund av kronisk frånstötning av lungorna.

- Jag är så rädd nu hela tiden, eftersom jag såg vad som hände min bror. Lungorna och hjärtat ser bra ut för mig nu, att jag nu medicinerar och går med syrgas beror på att jag inte syresätter mig som man ska. Jag blir andfådd och får hjärtklappning oregelbundet. Jag hostade hela sommaren 2021. Himmel vilka magrutor jag fick.

Sommaren 2021 var Marie på Gotland och fick träffa andra som sitter i samma sits. På plats var också personal från Karolinska.

- Det var nyttigt och bra att få träffa andra och utbyta erfarenheter, både för mig och anhöriga, min man var också med där.

Att bära runt på en syrgasväska som väger fem kilo är slitsamt.

- Jag ser det som träning, säger Marie. Men jag hoppas bli av med den så småningom.

Biverkningarna och symptomen på sjukdomen är många.

- Jag får ont i käken, skallbenet, problem med magen, varm i ansiktet och ont i huvudet. Jag vet nästan på klockslaget när det kickar in. Så då är jag beredd med värktabletter.

Marie väljer att vara positiv, trots sjukdomen.

- Man lever bara en gång och jag tror på att vara positiv och blicka framåt. Jag tror att detta bara blir bättre. För jag mår bra och jag gör saker som jag klarar av och använder syrgas när jag hänger tvätt, går promenader, skottar, fixar på tomten. Men när ingen ser och jag är hemma är det klart att jag tänker mycket och blir både rädd och ledsen.

- Jag har en undersköterska som ringer varje fredag och kollar hur jag mår. Och vi som träffades på Gotland har startat en grupp på sociala medier där vi peppar och stöttar varandra. Jag försöker att prata om min sjukdom så att folk förstår och inte tror att jag bara är lat.

Fakta: Det här är PAH och CTEPH:

PAH och CTEPH är två allvarliga sjukdomar som innebär ett
ökat tryck i lungornas blodkärl. Sjukdomarna är sällsynta och ofta okända för såväl
allmänheten som vården. Vanliga symtom är upplevd försämrad kondition, andnöd
vi ansträngning, trötthet, yrsel och svimningar. Det finns än så länge inget
botemedel för PAH, men genom behandling kan de flesta leva ett gott liv med sin
sjukdom. CTEPH kan i vissa fall opereras.

Vad som initierar PAH är inte helt klarlagt men man vet att
det sker en förändring som gör att kärlen i lungorna drar ihop sig, väggarna
blir tjockare och mindre flexibla och på så sätt blir utrymmet i blodkärlen
mindre. De smalare blodkärlen ökar motståndet och gör att blodet får svårare
att nå ut i lungorna. Hjärtat överbelastas och kan med tiden ta skada. CTEPH
orsakas av proppar i lungorna som inte har lösts upp och som efterhand orsakar
förändringar i lungkärlen.

I Sverige får runt 100 personer per år diagnosen PAH eller
CTEPH och alla, oavsett kön, etnisk bakgrund eller ålder kan få sjukdomarna
även om de är vanligast hos personer över 65 år.

Symptomen utvecklas oftast långsamt och det kan ta flera år
innan den som drabbats tar symtomen på allvar. Symptomen är ofta vaga och
förväxlas lätt med andra hjärt- och lungsjukdomar som astma eller KOL. Vägen
till att ställa rätt diagnos är därför varken lätt eller självklar och det kan
ta upp till flera år innan diagnos fastställs.

Många av dem som slutligen får en diagnos har många
vårdbesök och utredningar bakom sig och många upplever att de inte blivit tagna
på allvar när de beskrivit sina symptom. Att vara svårt sjuk och att uppleva
att vården inte tar en på allvar blir för många en stor börda att bära.

Ett av våra viktigaste uppdrag som patientförening är att
sprida kunskap om sjukdomarna. Bara genom att läsa denna text bidrar du, för om
någon i den familj eller vänkrets t.ex. drabbas av oklar andfåddhet utan att
läkaren finner någon orsak så kanske minnet av denna text dyker upp hos dig.

På samtliga universitetssjukhus i Sverige finns
expertcenter för PAH och CTEPH och det är här diagnos kan fastställas.

Patrik Hassel, ordförande PAH Sverige

www.pah-sverige.se

annonser

https://alltomnorrtalje.se/norrtalje-ska-ta-emot-nyanlanda-sa-ser-det-ut/

Nyheter

Norrtälje ska ta emot nyanlända – så ser det ut

Publicerad Igår 06:00 – av Daniel Rämsell

BILD: Nicklas Salmin

Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.

Daniel Rämsell
daniel@alltomnorrtalje.se

Lyssna

Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.

Länsstyrelsen har beslutat om hur nyanlända och vissa skyddsbehövande ska fördelas mellan kommunerna i Stockholms län under 2026.

Totalt väntas upp till 775 nyanlända och skyddsbehövande anvisas till kommunerna i Stockholms län under 2026, enligt beslutet från Länsstyrelsen.

Beslutet innebär att Norrtälje kommun ska tilldelas 43 personer.

Fördelningen görs med stöd av bosättningslagen och bygger bland annat på kommunernas befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar och tidigare mottagande.

– Norrtälje kommun bedömer att vi står väl rustade för att ta emot det anvisade kommunantalet om 43 nyanlända för 2026, säger Ingrid Landin (MP), ordförande i Socialnämnden.

Landin lyfter att mottagandet minskat över tid, vilket har gjort det lättare att planera insatserna och skapa bättre kvalitet i arbetet.

Hur bedömer du att kommunen står rustade när det gäller bostäder?

– När det gäller bostadsförsörjningen har kommunen en väl fungerande samverkan med såväl allmännyttan som privata hyresvärdar, säger Landin.

Arbetet med etablering beskrivs som samordnat och individanpassat, med fokus på att nyanlända snabbt ska komma in i arbete och samhällsliv.

Det handlar bland annat om stöd till utbildning, arbetsmarknadsinsatser och att skapa sociala kontakter.

– Insatserna syftar till att den enskilde så skyndsamt som möjligt ska nå egen försörjning och bli delaktig i samhällslivet.

– Sammanfattningsvis bedömer kommunen att det finns god kapacitet, etablerade samverkansformer och ändamålsenliga arbetssätt för att säkerställa ett väl fungerande mottagande och en effektiv etablering av nyanlända, avslutar Landin.

https://alltomnorrtalje.se/opinion/ledare/liberal/sex-av-tio-nya-bilar-laddbara-i-norrtalje/

Ledare

Sex av tio nya bilar laddbara i Norrtälje

Publicerad Igår 05:30 – av Nicklas Salmin

BILD: Daniel Rämsell

Andelen laddbara bilar fortsätter att öka i Norrtälje kommun.

Nicklas Salmin
nicklas.salmin@liberalerna.se

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Lyssna

Andelen laddbara bilar fortsätter att öka i Norrtälje kommun. Under årets första kvartal var mer än hälften av alla nyregistrerade personbilar elbilar eller laddhybrider, enligt uppgifter som Newsworthy har sammanställt.

Totalt registrerades 257 nya bilar i kommunen under perioden. Av dessa var 56 procent laddbara, vilket är en ökning jämfört med kvartalet innan.

Den största andelen utgjordes av rena elbilar, som stod för 32 procent av alla nyregistreringar.

Samtidigt uppgick andelen fossildrivna bilar till 43 procent.

Utvecklingen i Norrtälje följer en bredare trend där elbilsmarknaden tagit ny fart under inledningen av året.

I hela landet var 63 procent av alla nyregistrerade bilar laddbara under första kvartalet, medan motsvarande andel i Stockholms län uppgick till 73 procent.

Trots ökningen ligger Norrtälje nära genomsnittet i landet och sticker inte ut i någon tydlig riktning.

Historiskt har andelen laddbara bilar varit något högre. Under slutet av 2022 nådde den sin högsta nivå, då 57 procent av nyregistreringarna var laddbara.

https://alltomnorrtalje.se/hallstavik-kvinna-doms-for-efter-flera-bedragerier/

Blåljus

Hallstavik-kvinna döms för efter flera bedrägerier

Publicerad 2026-04-17 – av Nicklas Salmin

FOTO: Daniel Rämsell

En kvinna i 30-årsåldern från Hallstavik döms för penningtvätt efter att tio personer lurats på sammanlagt 28 100 kronor genom olika bedrägerier.

Nicklas Salmin
nicklas@alltomnorrtalje.se

Lyssna

En kvinna i 30-årsåldern från Hallstavik döms för penningtvätt efter att tio personer lurats på sammanlagt 28 100 kronor genom olika bedrägerier.

Bedrägerierna har skett på flera sätt. Vissa personer betalade för konsertbiljetter som annonserades ut via Marketplace men som aldrig levererades.

Andra personer ska ha blivit kontaktade via kapade konton och ombetts låna ut pengar av personer de trodde var bekanta.

Pengarna fördes över till kvinnans konto.

En del av summan behöll hon själv och en del ska ha omvandlats till kryptovaluta och skickats vidare till en annan person.

Kvinnan döms nu för tio fall av penningtvätt till villkorlig dom och böter på 2 500 kronor.

https://alltomnorrtalje.se/opinion/ledare/socialistisk/premiar/

Ledare

Dödsstraff p g a bristande vandel – vilket samhälle vill vi ha?

Publicerad 2026-04-16 – av Catarina Wahlgren

Catarina Wahlgren
balder1884@gmail.com

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Lyssna

Andrea Kronvall (SD) slår sig för bröstet över regeringens beslut om hårdare straff som ska göra Norrtälje tryggare. SD vill gärna att debatten ska handla om att straffa människor som framställs som obotligt kriminella. Men låt oss ta diskussionen om vad det egentligen handlar om – synen på människan och människans förmåga till förändring.

En av polisens mest erfarna bekämpare av organiserad brottslighet, Gunnar Appelgren, beskriver hur unga personer i kriminella miljöer – ibland kallade barnsoldater – agerar utan plan för vad som händer efter brottet. De förstår ofta inte ens att de kan åka fast. Det handlar inte om kalkylerande brottslingar, utan om barn som utnyttjas i ett system de inte behärskar. I veckan berättas om 15åringar som försökt rekrytera 8åringar – barn som lejer barn.

Just därför är det naivt att tro att hårdare straff i sig ska lösa problemet. Unga har svårt att få jobb, svårt att flytta hemifrån, skaffar barn senare eller inte alls. Vuxenblivandet skjuts på många områden fram. Utom när det gäller straff. Det pratas om att 6åringar ska punktmarkeras.

Att många reagerar på den hårda retoriken mot unga handlar nog om att vi i vår del av världen är ovana vid att sätta barn i fängelse och att splittra unga människor från sina familjer. Utöver det har vi varit trygga i att rättsliga åtgärder inte riskerar att bli godtyckliga. Sedan ca hundra år tillbaka har vi frångått tankar på att människor ska låsas in så länge att vägen tillbaka till samhället i praktiken försvinner.

Missförstå mig rätt: vissa straff behöver skärpas och det är bra att brottsoffer ska få bättre stöd. Det gäller t ex mäns våld mot kvinnor. Men stora delar av regeringens politik väcker allvarliga frågor. Lagrådet har riktat skarp kritik mot flera av förslagen kring bristande rättssäkerhet, otydliga lagar och otillräcklig analys av vilka konsekvenser förslagen kan få.

Samtidigt vet vi att lagändringarna kräver en massiv utbyggnad av kriminalvården. Vi talar om ett samhälle där allt fler människor ska sitta inlåsta allt längre tid. Lösningar som att hyra fängelseplatser utomlands är konkreta alternativ. Det för tankarna bakåt i historien – inte framåt.

Frågan är vad det gör med ett samhälle. Högern utnyttjar flitigt narrativet om den kriminelle invandraren och skickar skötsamma tonåringar och anställda inom vård och omsorg till länder de flytt för att komma undan krig och förtryck. Nu odlas narrativet om bristande vandel som något som kan komma att appliceras godtyckligt på den som inte passar i högerns perfekta samhälle. Det känns inte särskilt tryggt.

I grunden handlar det inte om att vara “hård” eller “mjuk”. Det handlar inte om livstids fängelse eller saft och bulle. Det handlar om människosyn. Tror vi att människor för all framtid kommer att vara synonyma med den värsta handling de någonsin har begått? Eller tror vi att förändring är möjlig?

Ett samhälle som slutar tro på människors möjlighet att förändras blir kallare, hårdare – och i längden också otryggare. Trygghet byggs inte genom godtyckliga lagar eller rädsla för ett hårt straff. Trygghet byggs inte genom att ge upp tanken på en andra chans. Låt diskussionen handla om ur vilken människosyn dessa förslag växer fram – och om det är den människosynen vi vill forma vårt samhälle kring.