Den här artikeln publicerades för 3 år sedan

https://alltomnorrtalje.se/ny-fordelning-av-pengar-ska-ge-battre-likvardighet-mellan-kommunens-skolor/

Blåljus

Ny fördelning av pengar ska ge bättre likvärdighet mellan kommunens skolor

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2023-04-18 – av Redaktionen

NORRTÄLJE. Genom att fördela pengar mer träffsäkert till förskolor, skolor och fritidshem på ett tydligare sätt, kommer Norrtälje kommun skapa mer jämlika förutsättningar för alla elever att uppnå kunskapsmålen, oavsett deras bakgrund eller skolans storlek.

Norrtälje kommun reviderar nu modellen för hur de ekonomiska resurserna ska fördelas till kommunens förskolor, grundskolor, fritidshem och anpassad grundskola. Syftet med den nya resursfördelningsmodellen är att på ett mer träffsäkert sätt fördela resurserna för att bidra till likvärdiga förutsättningar när det gäller elevernas möjlighet att nå kunskapsmålen, oavsett strukturella skillnader som elevers socioekonomiska bakgrund eller om man går på en liten eller stor skola. Beslut om den av resursfördelningsmodellen togs av en enig barn- och skolnämnd den 17 april, skriver Norrtälje kommun i ett pressmeddelande.

– Den nya fördelningsmodellen kommer ge bättre förutsättningar för en mer likvärdig skola och en mer rättvis fördelning av pengar mellan kommunala och fristående skolor, säger Robert Beronius, (L), ordförande i barn- och skolnämnden.

Bättre fördelning till småskolor
den nya fördelningsmodellen finns bland annat förtydligade kriterier för det så kallade lokaliseringstillägget, vilka också görs oberoende av huvudman. Det gör det möjligt att fördela resurser till små förskole- och skolenheterna på orter där det bedöms viktigt att ha kvar verksamhet för att dessa ska kunna upprätthålla tillräcklig kvalitet, utan att behöva höja ersättningen även till förskolor och skolor i tätorten som har helt andra förutsättningar vad gäller stabila elevtal, möjlighet till effektiva undervisningsgrupper och modernare lärmiljöer, skriver de i pressmeddelandet.

– Lokaliseringstillägget är så smart utformat att det innebär att vi inte längre behöver kompensera stora fristående skolor för kostnader som de inte har, det vill säga att driva små skolor på landsbygden, och också att det blir mer rättvist mellan de kommunala skolorna, säger Robert Beronius (L).

Även fristående skolor ges möjlighet att få ta del av lokaliseringstillägget förutsatt att den är belägen i något av Norrtälje kommun särskilt fastställda områden där det ur ett invånarintresse bedöms särskilt viktigt att bedriva skolverksamhet.

När det gäller förskolor kan lokaliseringstillägg komma att ges till mindre förskolor om förskolan är lite, är belägen i särskilt fastställda områden där det ur ett invånarintresse bedöms särskilt viktigt att bedriva förskoleverksamhet och alternativ saknas på orten.

Vilka förskolor och grundskolor som får del av lokaliseringstillägget bestäms årligen av barn- och skolnämnden.

Fördelning enligt riksmodellenDen nya modellen innebär att kommunen kommer tillämpa SCB:s så kallade riksmodell vid fördelning av resurser, och där följande variabler beaktas:

Elevens kön
Annons
Om eleven är nyanländ
Föräldrarnas utbildningsbakgrund
Om familjen lever på ekonomiskt bistånd
Om eleven bor med en eller båda föräldrarna

Norrtälje kommuns nya resursfördelningsmodell kommer ge en mer statistisk säkerställd fördelning som tar hänsyn till sambanden mellan olika socioekonomiska bakgrundsfaktorer på ett bättre sätt än den nuvarande modellen.

Resursfördelningsmodellen införs som helhet från och med 1 januari.

FOTO: Alexander Castman

https://alltomnorrtalje.se/norrtalje-ska-ta-emot-nyanlanda-sa-ser-det-ut/

Nyheter

Norrtälje ska ta emot nyanlända – så ser det ut

Publicerad 2026-04-18 – av Daniel Rämsell

BILD: Nicklas Salmin

Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.

Daniel Rämsell
daniel@alltomnorrtalje.se

Lyssna

Norrtälje kommun ska ta emot 43 nyanlända under 2026, enligt beslut från Länsstyrelsen. Enligt kommunen finns goda förutsättningar att hantera mottagandet.

Länsstyrelsen har beslutat om hur nyanlända och vissa skyddsbehövande ska fördelas mellan kommunerna i Stockholms län under 2026.

Totalt väntas upp till 775 nyanlända och skyddsbehövande anvisas till kommunerna i Stockholms län under 2026, enligt beslutet från Länsstyrelsen.

Beslutet innebär att Norrtälje kommun ska tilldelas 43 personer.

Fördelningen görs med stöd av bosättningslagen och bygger bland annat på kommunernas befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar och tidigare mottagande.

– Norrtälje kommun bedömer att vi står väl rustade för att ta emot det anvisade kommunantalet om 43 nyanlända för 2026, säger Ingrid Landin (MP), ordförande i Socialnämnden.

Landin lyfter att mottagandet minskat över tid, vilket har gjort det lättare att planera insatserna och skapa bättre kvalitet i arbetet.

Hur bedömer du att kommunen står rustade när det gäller bostäder?

– När det gäller bostadsförsörjningen har kommunen en väl fungerande samverkan med såväl allmännyttan som privata hyresvärdar, säger Landin.

Arbetet med etablering beskrivs som samordnat och individanpassat, med fokus på att nyanlända snabbt ska komma in i arbete och samhällsliv.

Det handlar bland annat om stöd till utbildning, arbetsmarknadsinsatser och att skapa sociala kontakter.

– Insatserna syftar till att den enskilde så skyndsamt som möjligt ska nå egen försörjning och bli delaktig i samhällslivet.

– Sammanfattningsvis bedömer kommunen att det finns god kapacitet, etablerade samverkansformer och ändamålsenliga arbetssätt för att säkerställa ett väl fungerande mottagande och en effektiv etablering av nyanlända, avslutar Landin.

https://alltomnorrtalje.se/opinion/ledare/liberal/sex-av-tio-nya-bilar-laddbara-i-norrtalje/

Ledare

Sex av tio nya bilar laddbara i Norrtälje

Publicerad 2026-04-18 – av Nicklas Salmin

BILD: Daniel Rämsell

Andelen laddbara bilar fortsätter att öka i Norrtälje kommun.

Nicklas Salmin
nicklas.salmin@liberalerna.se

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Lyssna

Andelen laddbara bilar fortsätter att öka i Norrtälje kommun. Under årets första kvartal var mer än hälften av alla nyregistrerade personbilar elbilar eller laddhybrider, enligt uppgifter som Newsworthy har sammanställt.

Totalt registrerades 257 nya bilar i kommunen under perioden. Av dessa var 56 procent laddbara, vilket är en ökning jämfört med kvartalet innan.

Den största andelen utgjordes av rena elbilar, som stod för 32 procent av alla nyregistreringar.

Samtidigt uppgick andelen fossildrivna bilar till 43 procent.

Utvecklingen i Norrtälje följer en bredare trend där elbilsmarknaden tagit ny fart under inledningen av året.

I hela landet var 63 procent av alla nyregistrerade bilar laddbara under första kvartalet, medan motsvarande andel i Stockholms län uppgick till 73 procent.

Trots ökningen ligger Norrtälje nära genomsnittet i landet och sticker inte ut i någon tydlig riktning.

Historiskt har andelen laddbara bilar varit något högre. Under slutet av 2022 nådde den sin högsta nivå, då 57 procent av nyregistreringarna var laddbara.

https://alltomnorrtalje.se/hallstavik-kvinna-doms-for-efter-flera-bedragerier/

Blåljus

Hallstavik-kvinna döms för efter flera bedrägerier

Publicerad 2026-04-17 – av Nicklas Salmin

FOTO: Daniel Rämsell

En kvinna i 30-årsåldern från Hallstavik döms för penningtvätt efter att tio personer lurats på sammanlagt 28 100 kronor genom olika bedrägerier.

Nicklas Salmin
nicklas@alltomnorrtalje.se

Lyssna

En kvinna i 30-årsåldern från Hallstavik döms för penningtvätt efter att tio personer lurats på sammanlagt 28 100 kronor genom olika bedrägerier.

Bedrägerierna har skett på flera sätt. Vissa personer betalade för konsertbiljetter som annonserades ut via Marketplace men som aldrig levererades.

Andra personer ska ha blivit kontaktade via kapade konton och ombetts låna ut pengar av personer de trodde var bekanta.

Pengarna fördes över till kvinnans konto.

En del av summan behöll hon själv och en del ska ha omvandlats till kryptovaluta och skickats vidare till en annan person.

Kvinnan döms nu för tio fall av penningtvätt till villkorlig dom och böter på 2 500 kronor.

https://alltomnorrtalje.se/opinion/ledare/socialistisk/premiar/

Ledare

Dödsstraff p g a bristande vandel – vilket samhälle vill vi ha?

Publicerad 2026-04-16 – av Catarina Wahlgren

Catarina Wahlgren
balder1884@gmail.com

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Lyssna

Andrea Kronvall (SD) slår sig för bröstet över regeringens beslut om hårdare straff som ska göra Norrtälje tryggare. SD vill gärna att debatten ska handla om att straffa människor som framställs som obotligt kriminella. Men låt oss ta diskussionen om vad det egentligen handlar om – synen på människan och människans förmåga till förändring.

En av polisens mest erfarna bekämpare av organiserad brottslighet, Gunnar Appelgren, beskriver hur unga personer i kriminella miljöer – ibland kallade barnsoldater – agerar utan plan för vad som händer efter brottet. De förstår ofta inte ens att de kan åka fast. Det handlar inte om kalkylerande brottslingar, utan om barn som utnyttjas i ett system de inte behärskar. I veckan berättas om 15åringar som försökt rekrytera 8åringar – barn som lejer barn.

Just därför är det naivt att tro att hårdare straff i sig ska lösa problemet. Unga har svårt att få jobb, svårt att flytta hemifrån, skaffar barn senare eller inte alls. Vuxenblivandet skjuts på många områden fram. Utom när det gäller straff. Det pratas om att 6åringar ska punktmarkeras.

Att många reagerar på den hårda retoriken mot unga handlar nog om att vi i vår del av världen är ovana vid att sätta barn i fängelse och att splittra unga människor från sina familjer. Utöver det har vi varit trygga i att rättsliga åtgärder inte riskerar att bli godtyckliga. Sedan ca hundra år tillbaka har vi frångått tankar på att människor ska låsas in så länge att vägen tillbaka till samhället i praktiken försvinner.

Missförstå mig rätt: vissa straff behöver skärpas och det är bra att brottsoffer ska få bättre stöd. Det gäller t ex mäns våld mot kvinnor. Men stora delar av regeringens politik väcker allvarliga frågor. Lagrådet har riktat skarp kritik mot flera av förslagen kring bristande rättssäkerhet, otydliga lagar och otillräcklig analys av vilka konsekvenser förslagen kan få.

Samtidigt vet vi att lagändringarna kräver en massiv utbyggnad av kriminalvården. Vi talar om ett samhälle där allt fler människor ska sitta inlåsta allt längre tid. Lösningar som att hyra fängelseplatser utomlands är konkreta alternativ. Det för tankarna bakåt i historien – inte framåt.

Frågan är vad det gör med ett samhälle. Högern utnyttjar flitigt narrativet om den kriminelle invandraren och skickar skötsamma tonåringar och anställda inom vård och omsorg till länder de flytt för att komma undan krig och förtryck. Nu odlas narrativet om bristande vandel som något som kan komma att appliceras godtyckligt på den som inte passar i högerns perfekta samhälle. Det känns inte särskilt tryggt.

I grunden handlar det inte om att vara “hård” eller “mjuk”. Det handlar inte om livstids fängelse eller saft och bulle. Det handlar om människosyn. Tror vi att människor för all framtid kommer att vara synonyma med den värsta handling de någonsin har begått? Eller tror vi att förändring är möjlig?

Ett samhälle som slutar tro på människors möjlighet att förändras blir kallare, hårdare – och i längden också otryggare. Trygghet byggs inte genom godtyckliga lagar eller rädsla för ett hårt straff. Trygghet byggs inte genom att ge upp tanken på en andra chans. Låt diskussionen handla om ur vilken människosyn dessa förslag växer fram – och om det är den människosynen vi vill forma vårt samhälle kring.