Annons

SD vill se trygghetsbilar med väktare i Norrtälje

Publicerad Idag 07:00 – av Tobbe Rydsheim
Nej till fortsatt mottagande av nyanlända, kommunal återvandring och förbud mot tiggeri. Det är några av förslagen när Sverigedemokraterna i Norrtälje presenterar sitt valmanifest inför kommunvalet 2026. FOTO: Norrtälje kommun/AON
1 min läsning
Annons

Nej till fortsatt mottagande av nyanlända, kommunal återvandring och förbud mot tiggeri. Det är några av förslagen när Sverigedemokraterna i Norrtälje presenterar sitt valmanifest inför kommunvalet 2026.

Partiet beskriver trygghet som sin viktigaste fråga och hänvisar till uppgifter om att omkring 20 ungdomar i kommunen dragits in i kriminella nätverk.

För att motverka utvecklingen vill SD bland annat införa kommunala trygghetsbilar med väktare, fler fältarbetare, fler övervakningskameror och frivilliga drogtester i skolan.

Annons

I manifestet föreslår partiet också att Norrtälje ska säga nej till fortsatt mottagande av nyanlända och ta fram en kommunal återvandringsstrategi för personer som frivilligt vill återvända till sina hemländer.

SD vill dessutom begränsa modersmålsundervisningen till lagens minimikrav, införa språktest för personal inom skola och äldreomsorg samt verka för att förbjuda hijab, niqab och burka för barn i grundskolan.

På samhällsbyggnadsområdet säger partiet nej till nya moskéer och vill stoppa kommunalt VA där fungerande enskilda lösningar redan finns.

Annons
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Toppbetyg till ungdomsmottagningen i Norrtälje

Publicerad Idag 13:34 – av Tobbe Rydsheim
FOTO: sjukvardomsorg.se
1 min läsning
Annons

Ungdomar som besökt ungdomsmottagningen i Norrtälje uppger att de känt sig väl bemötta. Samtliga svarande säger att de inte oroat sig för att bli fördomsfullt bemötta. Det framgår av årets brukarenkät bland ungdomsmottagningar i Stockholms län.

En av frågorna handlade om oro för att bli fördomsfullt bemött vid kontakt med ungdomsmottagningen. I Norrtälje svarade samtliga deltagare att de inte känt någon sådan oro.

I hela länet var motsvarande andel 96,5 procent.

Annons

Resultaten visar också att ungdomarna överlag är nöjda med kontakten med mottagningarna. I länet uppger 99 procent att personalen lyssnade på dem, 98 procent att informationen var lätt att förstå och 95 procent att de fick den hjälp de behövde.

Undersökningen visar även att 84 procent av de svarande skulle kunna rekommendera ungdomsmottagningen till någon annan.

Totalt besvarades enkäten av 2 241 personer. De flesta var över 15 år och nio av tio identifierade sig som kvinnor.

Enkäten genomfördes under våren 2026 på uppdrag av Stockholms läns ungdomsmottagningar. Svaren samlades in via QR-koder på mottagningarna.

Annons

Efter striden – Frötuna får två förskoleklasser

Publicerad Idag 10:46 – av Tobbe Rydsheim
Efter protester, överklaganden och en dom i förvaltningsrätten höjs nu kapaciteten på Frötuna skola. Beslutet öppnar för två förskoleklasser till hösten. Fotomontage: AON
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Efter protester, överklaganden och en dom i förvaltningsrätten höjs nu kapaciteten på Frötuna skola. Beslutet öppnar för två förskoleklasser till hösten.

Barn- och skolnämnden beslutade på måndagen att höja antalet platser i förskoleklass på Frötuna skola från 28 till 40.

Beslutet innebär att skolan nu har kapacitet för två förskoleklasser med 20 elever i varje klass.

Annons

Frågan har varit omdebatterad under våren. Kommunens tidigare beslut innebar att Frötuna endast skulle ta emot 28 barn i en förskoleklass. Nio barn som hade skolan som förstahandsval erbjöds då plats på andra skolor.

Beslutet överklagades av flera vårdnadshavare. Förvaltningsrätten upphävde senare beslutet eftersom det hade fattats på delegation av barn- och skoldirektören i stället för av barn- och skolnämnden.

– Beslutet innebär att 28 sexåringar inte behöver gå i en och samma klass, samtidigt som fler familjer får sitt förstahandsval av skola och får gå på samma skola som sina äldre syskon, säger Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden, i ett mejl till Allt om Norrtälje.

Enligt Beronius är nästa steg att rektor beslutar hur verksamheten ska organiseras, men nämndens beslut skapar förutsättningar för två klasser.

– Jag är glad över att nämnden i dag fattade det här beslutet. Nu får vi förutsättningar för mindre klasser och en bättre start för många av våra yngsta elever, fortsätter Beronius.

Samtidigt vill Liberalerna gå vidare med det partiet kallar "Lex Frötuna" – ett kommunövergripande maxtak på 20 elever i klasser för de yngsta barnen.

– Frötuna är inte ett enskilt fall. Vi ser på flera håll att klasserna för de yngsta barnen blivit för stora. Små klasser för små barn borde vara en självklar princip i hela Norrtälje kommun, hävdar Beronius.

Annons

Han menar att mindre klasser ger bättre möjligheter till studiero, trygghet och tid för varje elev.

– Våra yngsta elever förtjänar de bästa möjliga förutsättningarna från första skoldagen. När läraren har tid att se varje barn stärks både tryggheten och kunskapsutvecklingen, avslutar han.

Annons

28 sexåringar i samma klass? Nej tack.

Publicerad Idag 06:00 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Sommarens kanske viktigaste skolbeslut i Norrtälje fattades i måndags. Barn- och skolnämnden beslutade då att ändra antagningskapaciteten till 40 elever i förskoleklass vid Frötuna skola.

Beslutet möjliggör inrättandet av två förskoleklasser vid Frötuna skola och innebär att fler vårdnadshavare får sitt förstahandsval av skola tillgodosett samt att fler syskon kan gå på samma skola.

Det är ett bra beslut, men Frötuna skola illustrerar ett större problem i svensk skola. Under lång tid har klasstorlekarna vuxit samtidigt som kraven på lärarna blivit allt större. Lärare förväntas anpassa undervisningen, upptäcka elever i behov av stöd, skapa studiero och bygga relationer med varje elev. Det uppdraget blir svårare för varje elev som tillkommer.

Annons

Därför borde Norrtälje kommun införa en ”Lex Frötuna” – ett maxtak på 20 elever i klasser för de yngsta barnen. Små klasser för små barn borde vara en självklar princip i hela kommunen.

Argumenten för mindre klasser är starka. Forskning visar att elever i mindre klasser ofta når bättre resultat och utvecklar både sina kunskaper och sina sociala förmågor. När läraren får mer tid för varje elev kan kunskapsluckor upptäckas tidigare och åtgärdas innan de växer sig stora.

Frågan handlar också om lärarnas arbetsmiljö. Svenska skolor har stora problem med att rekrytera och behålla utbildade lärare. Om läraryrket ska vara attraktivt krävs rimliga arbetsvillkor. Det är svårt att tala om kvalitet i undervisningen när en lärare förväntas räcka till för närmare trettio elever med vitt skilda behov.

Liberalernas vallöfte om mindre klasser för de yngsta eleverna förtjänar att tas på allvar. Ett maxtak på 20 elever i de lägre årskurserna skulle ge lärare bättre möjligheter att se varje elev och ge barnen en starkare kunskapsgrund redan från start.

Frågan är större än bara Frötuna skola. Frågan om Frötuna handlar därför om mer än en enskild skola. Den handlar om vilken skola vi vill ha i Norrtälje. För Liberalernas del är svaret tydligt: små klasser för små barn är rätt väg.

 

Annons
Flygfyren

Annons
Flygfyren

När naturen blir brottsoffer

Publicerad Igår 11:30 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

För några veckor sedan kom hovrättsdomen i Think Pink-målet. Flera av de ansvariga dömdes fortfarande för grova miljöbrott, men några straff sänktes och två personer friades helt. Juridiskt är det en viktig dom. Moraliskt lämnar den en bitter eftersmak.

För ute i verkligheten, här i Roslagen, ligger avfallet kvar.

I Norrtälje kommun finns flera platser där Think Pinks massor dumpades. Kommunens egna undersökningar visar att föroreningar sprids via grundvatten och ytvatten. PFAS, metaller och andra miljögifter finns kvar i marken. Domstolarna har slagit fast att massorna ska bort på flera platser, men tidsfristerna har passerat utan att saneringen genomförts. Det drabbar inte bara oss människor utan allt levande i naturen.

Annons
Flygfyren

I Sveriges Radio Konflikt diskuterades nyligen idén om naturens rättigheter. Tanken är enkel men omvälvande: naturen ska inte bara ses som egendom eller en resurs för människor att använda. Skogar, vattendrag och ekosystem har ett eget värde och bör kunna betraktas som rättighetsbärare.

För många låter det radikalt. Men Think Pink-skandalen visar varför tanken behövs.

I dagens system betraktas naturen främst som platsen där ett brott begås. När domen faller riktas fokus mot gärningsmännen och deras straff, samt hur människor runt omkring, t ex markägare drabbas. Men marken, vattnet och de ekosystem som skadats får ingen upprättelse. De giftiga massorna ligger kvar. Föroreningarna fortsätter att spridas. Naturen får bära konsekvenserna långt efter att rättsprocesserna avslutats.

Det är också ett klassproblem. Den som har gott om pengar kan flytta från en förorenad plats. Den som är beroende av sin fastighet, sitt dricksvatten eller sitt lokalsamhälle får leva med konsekvenserna. Samtidigt riskerar saneringskostnaderna i slutänden att hamna hos det offentliga – alltså hos oss alla. Diskussionen har förts om Norrtälje kommun ska gå in och sanera, trots att det egentligen är någon annans ansvar.

Socialismen har alltid handlat om att utmana synen på att allt kan reduceras till en vara. Det gäller inte bara människor och välfärd. Det gäller också naturen. När mark, vatten och skogar behandlas som kostnadsfria avstjälpningsplatser blir miljöbrott en lönsam affär och sanering ett problem för framtiden.

Think Pink borde därför få oss att ställa en större fråga än hur långa fängelsestraffen ska vara. Vem företräder naturens intressen när naturen skadas? Och vem garanterar att skadorna faktiskt repareras?

Om naturen hade rättigheter skulle det inte räcka att döma de skyldiga. Då skulle naturen ses som brottsoffer och samhällets uppgift måste vara att gottgöra brottsoffret genom att återställa det som förstörts.

Annons

I Norrtälje kommun väntar marken fortfarande på den upprättelsen. Hur länge?

Annons