Annons

Resultat från Norrtälje-elever presenteras på internationell forskarkonferens

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2023-07-14 – av Redaktionen
2 min läsning
Annons
Flygfyren

NORRTÄLJE. Linnea Apelman är Norrtäljeforskaren som under våren genomfört en studie på olika skolor i kommunen om hur träning av barns luktsinne påverkar viljan att smaka på olika livsmedel. Nu har resultatet kommit, och det har lett till en exklusiv inbjudan till en internationell forskarkonferens i Nantes där hon ska presentera studien.

Intresset för sensorik började för flera år sedan, när Linnea jobbade som restaurangkock. Men det var inte förrän hon började arbeta på en förskola som hon fick en förståelse för hur många barn som är skeptiska till vissa råvaror och grönsaker.

- Min erfarenhet av att driva pedagogisk matlagningsverksamhet för barn har lärt mig att det är möjligt att väcka barns smakvilja genom den nyfikenhet som uppstår vid lekfull inkludering, säger hon.

Annons
Flygfyren

Det ledde in henne på en akademisk karriär, där hon nu forskar kring hur barns luktsinne hänger ihop med hur mycket eller lite de gillar frukt och grönsaker, samt hur kräsna de är med mat generellt. Forskningen utreder möjligheterna att utveckla luktspel för barn, som skulle kunna ha en effekt på barnens livsmedelspreferenser.

- Det skulle innebära att barn som är kräsna med maten, och ofta avvisar till exempel grönsaker, kan bekanta sig med doften av ett livsmedel utan att bli tvingade att smaka. Förhoppningsvis kan igenkänningen av doften i förlängningen innebära att skepticismen kring livsmedlet avtar och att barnet börjar acceptera livsmedlet som en naturlig del i sin kost, menar Linnea.

Det har nu lett till att Linnea Apelman blivit inbjuden till Pangborn Symposium, som är den största internationella konferensen inom sinnesforskning. Konferensen tar emot 1 000 deltagare och hålls i år i Nantes i Frankrike i augusti.

- En konferenskommitté väljer ut de mest relevanta bland ett stort antal ansökningar från forskare världen över, som ansökt om att få presentera sina projekt. Att jag blivit antagen att presentera mitt forskningsprojekt på konferensen tyder på att forskning kring barns sinnen i relation till matvanor uppmärksammas, vilket troligtvis kommer att leda till att liknande forskning prioriteras ekonomiskt framöver.

Att forskning som utförs i kommunen uppmärksammas internationellt kan sätta Norrtälje på kartan.

- Det kan till exempel innebära möjligheter för oss här i Norrtälje att arrangera internationella studieresor för skolor och organisationer, tror Linnea.

FOTO: Andreas Mattsson

Annons

Annons
Flygfyren

Dödsstraff p g a bristande vandel – vilket samhälle vill vi ha?

Publicerad Igår 08:42 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Andrea Kronvall (SD) slår sig för bröstet över regeringens beslut om hårdare straff som ska göra Norrtälje tryggare. SD vill gärna att debatten ska handla om att straffa människor som framställs som obotligt kriminella. Men låt oss ta diskussionen om vad det egentligen handlar om – synen på människan och människans förmåga till förändring.

En av polisens mest erfarna bekämpare av organiserad brottslighet, Gunnar Appelgren, beskriver hur unga personer i kriminella miljöer – ibland kallade barnsoldater – agerar utan plan för vad som händer efter brottet. De förstår ofta inte ens att de kan åka fast. Det handlar inte om kalkylerande brottslingar, utan om barn som utnyttjas i ett system de inte behärskar. I veckan berättas om 15åringar som försökt rekrytera 8åringar – barn som lejer barn.

Just därför är det naivt att tro att hårdare straff i sig ska lösa problemet. Unga har svårt att få jobb, svårt att flytta hemifrån, skaffar barn senare eller inte alls. Vuxenblivandet skjuts på många områden fram. Utom när det gäller straff. Det pratas om att 6åringar ska punktmarkeras.

Annons

Att många reagerar på den hårda retoriken mot unga handlar nog om att vi i vår del av världen är ovana vid att sätta barn i fängelse och att splittra unga människor från sina familjer. Utöver det har vi varit trygga i att rättsliga åtgärder inte riskerar att bli godtyckliga. Sedan ca hundra år tillbaka har vi frångått tankar på att människor ska låsas in så länge att vägen tillbaka till samhället i praktiken försvinner.

Missförstå mig rätt: vissa straff behöver skärpas och det är bra att brottsoffer ska få bättre stöd. Det gäller t ex mäns våld mot kvinnor. Men stora delar av regeringens politik väcker allvarliga frågor. Lagrådet har riktat skarp kritik mot flera av förslagen kring bristande rättssäkerhet, otydliga lagar och otillräcklig analys av vilka konsekvenser förslagen kan få.

Samtidigt vet vi att lagändringarna kräver en massiv utbyggnad av kriminalvården. Vi talar om ett samhälle där allt fler människor ska sitta inlåsta allt längre tid. Lösningar som att hyra fängelseplatser utomlands är konkreta alternativ. Det för tankarna bakåt i historien – inte framåt.

Frågan är vad det gör med ett samhälle. Högern utnyttjar flitigt narrativet om den kriminelle invandraren och skickar skötsamma tonåringar och anställda inom vård och omsorg till länder de flytt för att komma undan krig och förtryck. Nu odlas narrativet om bristande vandel som något som kan komma att appliceras godtyckligt på den som inte passar i högerns perfekta samhälle. Det känns inte särskilt tryggt.

I grunden handlar det inte om att vara “hård” eller “mjuk”. Det handlar inte om livstids fängelse eller saft och bulle. Det handlar om människosyn. Tror vi att människor för all framtid kommer att vara synonyma med den värsta handling de någonsin har begått? Eller tror vi att förändring är möjlig?

Ett samhälle som slutar tro på människors möjlighet att förändras blir kallare, hårdare – och i längden också otryggare. Trygghet byggs inte genom godtyckliga lagar eller rädsla för ett hårt straff. Trygghet byggs inte genom att ge upp tanken på en andra chans. Låt diskussionen handla om ur vilken människosyn dessa förslag växer fram – och om det är den människosynen vi vill forma vårt samhälle kring.

Annons

Annons

Man avfyrade raketer från balkong i Norrtälje – åtalas

Publicerad Igår 06:00 – av Nicklas Salmin
Blåljussirener från en polisbil i mörker.
En man i 20-årsåldern åtalas för brott mot ordningslagen efter att ha avfyrat fyrverkerier från en balkong i Norrtälje.
1 min läsning
Annons

En man i 20-årsåldern åtalas för brott mot ordningslagen efter att ha avfyrat fyrverkerier från en balkong i Norrtälje.

Händelsen inträffade under natten till den 16 december förra året.

Polisen larmades till platsen efter att flera personer uppgett att fyrverkerier skjutits från en bostad.

Annons

Enligt utredningen pågick ett födelsedagsfirande i lägenheten.

Mannen har i förhör erkänt händelsen och uppgett att han var berusad vid tillfället.

Annons

Trafikolycka i Grisslehamn – en person till sjukhus

Publicerad 2026-04-15 – av Daniel Rämsell
En ambulans i rörelse.
En trafikolycka med ett mindre motorfordon inträffade på Norrbygärdesväg i Grisslehamn under onsdagseftermiddagen och räddningstjänst har kallats till platsen. 
1 min läsning
Annons
Flygfyren

En trafikolycka med ett mindre motorfordon inträffade på Norrbygärdesväg i Grisslehamn under onsdagseftermiddagen och räddningstjänst har kallats till platsen. 

Larmet inkom till SOS Alarm klockan 17.09.

– Det är en olycka där en fyrhjuling har vält och föraren varit fastklämd under fordonet. Vi är på plats och har hjälpt ambulanspersonalen med att få upp personen till ambulansen, säger Lena Hoffman, ledningsoperatör på räddningstjänstens ledningscentral.

Annons

Det finns i nuläget inga uppgifter om skadeläge.

Artikeln kan komma att uppdateras. 

Annons
Flygfyren

Bostadspriserna i Norrtälje – så ser det ut

Uppdaterad 2026-04-15, Publicerad 2026-04-15 – av Nicklas Salmin
Norrtäljes hamnpromenad i solnedgång.
Priserna på bostadsrätter i Norrtälje kommun ökade med 7 procent under perioden januari till mars.
1 min läsning
Annons

Priserna på bostadsrätter i Norrtälje kommun ökade med 7 procent under perioden januari till mars. Enligt statistik från Svensk Mäklarstatistik, som Newsworthy har analyserat, innebär det en tydlig uppgång efter ett år med i stort sett stillastående priser.

Totalt såldes 182 bostadsrätter i Norrtälje under årets första tre månader, till ett genomsnittligt pris på 2,2 miljoner kronor.

Det är något färre affärer än samma period i fjol, då 199 bostadsrätter såldes.

Annons
Flygfyren

Samtidigt visar statistiken att villapriserna utvecklats svagare i kommunen.

Under samma period sjönk priserna med 4 procent i Norrtälje, medan de i hela Stockholms län i stället ökade med 2 procent.

I Norrtälje såldes 113 villor mellan januari och mars, till ett genomsnittligt pris på 3,6 miljoner kronor. Även här är antalet affärer lägre än året innan, då 123 villor bytte ägare.

Även fritidshusmarknaden visar en nedåtgående trend. Under de senaste tolv månaderna har priserna på fritidshus i Norrtälje minskat med 2 procent. Samma utveckling syns i hela länet.

Totalt såldes 46 fritidshus i kommunen under årets första kvartal, till ett genomsnittligt pris på 2,9 miljoner kronor. Det kan jämföras med 68 affärer under motsvarande period i fjol.

Annons
Flygfyren

Annons